Sambeskattning sjukdom

Det finns mängder med konsekvensanalyser för platt skatt, Dina problem är lösta med platt skatt. Men det tillkommer mängder med andra problem för andra. Du glömmer också att ni som familj kommer belasta vården. Med vård och rehab. Men bara du kan få betala mindre skatt så är väl det heller inget problem? Eller?

Det har att göra med att hon också jobbade så mycket stundtals under sina studier att hon inte var berättigad CSN, detta var inga som helst problem innan hon blev sjuk. Dock ska nämnas att vi inte var stenhårda med att lösa alla detaljer eftersom detta inte fanns i våra vildaste fantasier, hennes jobb är helt fritt och hon drog frivilligt ned på detta successivt då hob kände att hon behövde dra ner på tempot, men en regelrätt sjukskriving gjordes ej.

Men då har hon ju helt medvetet valt att ställa sig utanför de skyddsnät som finns tillgängliga. Vi har fantastiska möjligheter i Sverige, tack vare hur systemet är uppbyggt. Men var tycker du själv att gränsen ska gå för när man diskvalificerat sig själv från det systemet? Ni har kort och gott slarvat bort hennes möjligheter och nu ser ni konsekvenserna.

Om ni har en hyra på 20 000 kr så har ni minst 25 000 kr+barnbidrag och eventuell ersättning din fru får ut kvar att leva på när hyran är betald. Hur i helvete kan ni inte klara er bra på det och ändå spara undan pengar? Vi är 2 vuxna och 2 barn som lever mycket gott på ungefär motsvarande summa, och då är boendet ännu inte betalt, vi sparar 5000 kr/mån långsiktigt. (Boende 9000, mat 4500, transport 1800, bredband/telefoni 800 kr, försäkringar 2100 kr, övrigt 2500 kr, långsiktigt sparande 5000 kr, buffertspar 1500 kr). Helt självvalt från vår sida dock, vi jobbar bara halvtid vardera.

Visst förstår jag att det är surt att ha så hög lön och uppleva att man har dålig livskvalite men ni väljer att bo dyrt, ni valde att shabbla bort hennes SGI, ni väljer att skaffa barn och vill inte göra några justeringar alls i livsstil. Sorry, men jag har jävligt svårt att se hur det, rent ekonomiskt, är synd om er. Jag har däremot största empati för din fru och håller tummarna för att hon tillfrisknar, har själv en kronisk sjukdom som påverkar mitt liv och min ork mycket.

Men då har hon ju helt medvetet valt att ställa sig utanför de skyddsnät som finns tillgängliga. Vi har fantastiska möjligheter i Sverige, tack vare hur systemet är uppbyggt. Men var tycker du själv att gränsen ska gå för när man diskvalificerat sig själv från det systemet? Ni har kort och gott slarvat bort hennes möjligheter och nu ser ni konsekvenserna.

Om ni har en hyra på 20 000 kr så har ni minst 25 000 kr+barnbidrag och eventuell ersättning din fru får ut kvar att leva på när hyran är betald. Hur i helvete kan ni inte klara er bra på det och ändå spara undan pengar? Vi är 2 vuxna och 2 barn som lever mycket gott på ungefär motsvarande summa, och då är boendet ännu inte betalt, vi sparar 5000 kr/mån långsiktigt. (Boende 9000, mat 4500, transport 1800, bredband/telefoni 800 kr, försäkringar 2100 kr, övrigt 2500 kr, långsiktigt sparande 5000 kr, buffertspar 1500 kr). Helt självvalt från vår sida dock, vi jobbar bara halvtid vardera.

Visst förstår jag att det är surt att ha så hög lön och uppleva att man har dålig livskvalite men ni väljer att bo dyrt, ni valde att shabbla bort hennes SGI, ni väljer att skaffa barn och vill inte göra några justeringar alls i livsstil. Sorry, men jag har jävligt svårt att se hur det, rent ekonomiskt, är synd om er. Jag har däremot största empati för din fru och håller tummarna för att hon tillfrisknar, har själv en kronisk sjukdom som påverkar mitt liv och min ork mycket.

Jaså, får bara stockholmare svara? Och du tror inte att det bor låginkomsttagare i Stockholm? Ni har inga snabbköpskassörskor, inga McDonalds, inga städare, inga undersköterskor i Stockholm?

Sluta gnäll! Ni har 45 000 kr i månaden att göra av med, mer än många andra par som båda jobbar kan drömma om! Ni har råd att bo i Stockholm om ni priotrierar. Du skulle lätt kunna spara över 10 000 kr/mån. Och när barnet kommer får din fru ca 6-7000 kr i månaden i föräldrapeng och barnbidrag.

Annars får ni göra som alla andra som är låginkomsttagare eller sjuka gör - rätta mun efter matsäck och bo någonstans där man har råd! Eller är ni för fina för det?

Men eftersom du frågar så fint var jag bor - vi bodde i storstad, insåg att vi inte hade råd om det skulle gå runt på endast en lön, och flyttade. Så var det med det.