Sofia95 skrev 2020-10-13 14:46:48 följande:
Ojdå, varför inte Ipren? Det har jag redan råkat göra.
Jag är inte rädd för att blöda mycket, tvärtom. Jag är rädd att inte blöda, att nåt som borde ut ska ligga kvar.
Hur mycket motstånd mötte du när du bad om kortison? Och vad gav du för argument för att få det? Jag har ju egentligen redan frågat och jag tror inte att hon kommer att vilja göra någon ändring till nästa försök. Jag kommer att fråga, men hon sa inför första att hon inte förespråkar mediciner och att om det inte skulle ta sig är det biologin typ, så jag känner mig ganska säker på att gensvaret kommer att vara att köra med samma medicinering. Kanske diskutera om samma sak händer igen. Ska jag stå på mig i så fall? Jag vill såklart inte gå igenom det här likadant igen om vi kan öka våra chanser genom ytterligare medicin.
Man rekommenderar att inte äta antiinflammatoriska värktabletter när man försöker bli gravid. Ingen fara om du tagit ett par nu. Men gå över på Alvedon istället. Du kommer blöda ut och sen antagligen vänta en månad till nästa försök. Så du behöver inte ha dåligt samvete över det.
Om du är orolig för att du inte har blödit ut allt efter mensen så kan du be om ett extra vul för att kontrollera innan nästa start. Då vet du om du kommer behöva hjälp av provera eller liknande innan du är på ny medicinering för försök.
Kortisonet heter predisolon. Jag använde argumentet att jag hade det när dottern blev till och att jag ville ha så lika försök som möjligt. Fick väl inte jättemycket motstånd egentligen. Hon ville fundera på det när jag tog upp det och vid nästa träff med henne så gick hon med på att skriva ut. Det vanliga I Sverige är att man gör försök med så lite mediciner som möjligt till att börja med och sen lägger till vart efter. Känn efter själv hur mycket du vill testa innan du ger dig på mer eller om du vill ?go all in? på en gång. Kortisonet kan ge vätskesansamling och illamående som biverkning men jag som brukar får biverkningar av alla mediciner upplever det inte så farligt. Isverige är standarddosen 5+5mg. Det har ju som syfte att sänka immunförsvaret så det är väl det som är det allvarligaste med det, med tanke på Coronatider. Jag tror inte att vår läkare är omöjlig ändå, utan hon vill inte skriva ut hur som helst bara. Har du argument för det så kommer det gå. Du får känna efter vad du vill testa och stå på dig om du vill ha mer mediciner än vad hon först vill skriva ut. T ex kan du ju använda argument om just att sänka immunförsvaret för att inte stöta bort embryot och att du är rädd att det var det som hände vid ert försök och att du har hört mycket gott om det med lyckade försöka från andra och att du också vill testa.
En annan sak att testa är en annan form av progesteron eftersom en del verkar kunna ta upp det olika mycket. Inte för att jag ur användarsynpunkt rekommenderar lutinus pga allt kladd o det känns som man hela tiden har blöta trosor o ligger på gränsen för svamp
men det kan vara värt att testa om nästa försök inte skulle ta sig. Crinone är mycket enklare att använda. Jag har ändå valt lutinus detta försök pga att jag hade det när dottern blev till. Lite psykologiskt att ha så lika som tidigare fungerat. Skulle det inte funka detta försök går jag dock tillbaka till crinone just pga kladdet.
Jag vet att det är jobbigt detta. Det är tungt med ett plus som sen försvinner. Mattan rycks undan lite. Tillåt dig att pausa lite om du känner att du behöver. En extra månads återhämtning är i långa loppet inte hela världen, ditt mående är viktigt! Försök att tänka positivt, du vet att du nu kan bygga slemhinna, det kan fästa och du har flera ägg i frysen. Första försöket är lite av ett test oftast, åtminstone här i Sverige. En del säger (dock inte alla) att frysta blasto är starkare än färska. Om de klarar att frysas o tinas så är de av ?rätta virket?. Så förhoppningsvis har ni många starka eskimåer i frysen för nästa försök! Dottern blev till från frysförsök så jag väljer gärna att se det så ivarje fall.