Nygift och otrogen

Fjäril kär

Mon 27 Jan 2020 16:36
2158 svar

Citera Återställ Anmäl

Nygift och otrogen

Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 13:50:09 följande:
Ja det håller jag med om. Iskallt beteende, det skrämmer mig. Nej barnet hade tagits bort oavsett, det jag såg var ju abortdatumet. Men han hade träffat henne igen, det var ju planerat. Helt sjukt egentligen att dom skulle träffas och fortsätta som vänner?!?

Och hur kan han nu bevisa att han respekterar mig? Det är det jag själv inte kan landa i.

Du kan inte veta om hon verkligen hade gjort abort om inte du hade fått veta sanningen. Hade han träffat henne igen och fortfarande då varit gravid hade möjligheten varit större att hon behållit det.

Jag behöll barnet när jag blev gravid med en upptagen man. Han hade lovat mig ganska mycket och då var behålla ett naturligt val. När frun väl fick veta det hade det redan passerat möjlighet till abort och hon ställdes inför fakta...
Fjäril kär

Mon 27 Jan 2020 21:34

#733

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 21:01:16 följande:
Nej det är sant. Hon verkade väldigt skärrad över att ha blivit gravid och jag förstår att det måste varit tufft för henne att genomgå. Precis som du skriver och som hände dig kanske hon blev lovad mer än vad jag vet.. kanske hade barnet varit det bästa för mig (egoistiskt nog) men jag tror inte han hade varit kapabel att älska det. Fruktansvärt egentligen...

Han verkar inte ha tänkt alls och det känns så olikt honom. Jag älskar honom men han börjar mer och mer äckla mig.

Min upptagna älskare vände på en femöring så fort hans fru fick veta. Han började avsky mig och hotade med allt han kunde komma på för att skapa distans. Han till och med krävde faderskapsutredning fast han visste att det var hans barn.

Han vägrade ha något med förlossningen att göra. Tre veckor efter ringer han och vill träffa oss. Han blir omedelbart förälskad i vårt barn och vill vara en del av vårt liv. Dock på hans frus villkor och det startas en vårdnadstvist som pågår i flera år. Han har varit en exemplarisk pappa trots allt. Och vi firade nyss hans student tillsammans. Men som jag har hatat den mannen och hans fru...
Fjäril kär

Tue 28 Jan 2020 00:09

#738

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-27 23:01:07 följande:
Åh vad jag känner igen det död, fast på andra sidan. Samma dag som jag fick reda på att hon var gravid började han prata om faderskapstest och jag hakade på. Han skrev till henne att han skulle kräva faderskapstest och det var det enda han ville ha med ungen att göra. Så hemskt gör henne nu när jag tänker efter...

Skönt att höra att ni kunnat lösa det för er son. Men hans fru förlät honom alltså för att ha fått barn med en annan? Jag hör ju själv hur galet det låter...

Nej hon förlät honom inte. Nånsin. Hon blev istället besatt av att manövrera ut mig ur deras liv

. Hon blev raskt gravid med ett gemensamt barn och var den drivande till att starta vårdnadstvist mot mig. De vann boendet och vår son fick växa upp i deras familj. Hon gjorde allt hon kunde för att skapa distans mellan mig och honom och drog sig inte för fulspel på alla sätt hon kunde. Bara av ren svartsjuka och hämd och rädsla för att vi ändå skulle välja varandra. Hon var knäckt och detta var hennes sätt att överleva.

Men eftersom hon stannade av fel orsaker kom sanningen ikapp.. Efter drygt tio år är det hon som pyser ur sig historien till en vän till honom och hon blir själv otrogen.. Hon väljer att lämna familjen och blir ihop med den hon var otrogen med.. Mitt i detta finns mitt eget barn... Hans bonusmamma sviker och försvinner.. Hon ringer mig och gråter av skam och skuld och berättar vad hon gjort under åren mot mig. Vilket jag ju fattat från början. Nu först vid hennes egen otrohet fattar hon äntligen vad hon gjort mot mitt barn, mig som mamma och vår relation som föräldrar. En skada som aldrig kan repareras. Jag får aldrig tillbaka åren med min son som hon förstörde.
Fjäril kär

Tue 28 Jan 2020 07:36

#741

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Hallå) skrev 2020-01-28 07:27:44 följande:
Vilken fruktansvärd historia.

Var i ett förhållande då? Var du kär i mannnen? Kändes det som han var det I dig? Hur länge var du hans älskarinna och hur kom det fram? Så många frågor ...

Han var upptagen när vi träffades, inte jag. Jag blev jättekär. Vi träffades under ganska lång tid även om vi inte hade sex varje gång. Vi gick på bio, tog promenader och pratade etc. Tidsmässigt typ ett halvår. Så vi hann få rätt starka känslor för varandra. Så när jag insåg att jag var gravid var det inte panik utan vi pratade lugnt och sansat. Det kom fram endast för att jag blev gravid och tänkte behålla det. Och han ville ta sitt ansvar och planen var att han skulle välja mig. Men när frun gick bananas hemma så fegade han ur...
Fjäril kär

Tue 28 Jan 2020 11:25

#746

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Hallå) skrev 2020-01-28 11:19:36 följande:
Träffade du någonsin någon ny efteråt? Hur reagerade han på när frun sedan vsrit otrogen?

Några år senare träffade jag en ny partner och gifte mig.

Han blev totalt nerbruten när han fick veta att hon varit otrogen. Mest förbannad på sin bästa kompis var han. Och äntligen kunde vi ha en vettig konversation och kontakt.
Fjäril kär

Tue 28 Jan 2020 15:08

#751

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-28 13:34:22 följande:
Oj. Så likt mig och mitt resonemang... och så jäkla tragiskt. Hon kom inte över det på tio år alltså? Finns hon i ert liv idag? Och hur mår din son av allt?

Hon finns som vän på Facebook och lite i bakgrunden. Hon ringer nån gång om året. Exet pratar inte med henne överhuvudtaget och han verkligen hatar allt med henne.

På sonens student i somras var hon med på skolgården i typ tio minuter och lämnade en present, tog några bilder och gav sonen en kram. Sen försvann hon. Jag var däremot med på hela festen i sällskap med övriga släktingar (som jag också träffat under åren som gått)

Sonen mår efter omständigheterna okej. Han har ju fått fri tillgång till mig och är ju glad för det. Han träffar ju henne när han umgås med sin syster och det är ju inget som någon annan lägger sig i. Han är ju vuxen.
Fjäril kär

Wed 29 Jan 2020 07:16

#755

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-29 05:58:09 följande:
Hatar han henne för hennes otrohet fast han fick barn med en annan under deras förhållande?

Skönt att höra att det mesta löst sig även om vägen dit var svår. Väldigt sorgligt agerande av både henne och mannen...

Han hatar det faktum att han levde i en lögn på bekostnad av hans eget barn. Han trodde ju att de överlevt hans otrohet och trodde på att hon stannat kvar av rätt anledning. Istället var allt iskallt uträknat och hon nyttjade hans otrohet som ett försvar för sitt eget agerande. Hon hade bara kunnat lämna honom från början istället. Nu fick vår son betala priset.
Fjäril kär

Wed 29 Jan 2020 17:23

#767

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-29 16:27:45 följande:
Nej, där tror jag du har fel. Jag tror han älskar mig, han har inte gjort annat än att febrilt försökt bevisa det för mig sedan otroheten. Hon har också sagt att han under otroheten sa att han fortfarande var kär i mig.

Jag tror att han älskar och är kär i mig men attraktionen och förälskelsen för henne gick honom åt huvudet.

Fast att vara kär och älska är inte samma sak.

Exakt hur kär var han i dig när hans hjärta var hos henne på er bröllopsdag?

Att han är kär NU betyder faktiskt ingenting i sammanhanget.
Fjäril kär

Wed 29 Jan 2020 17:36

#769

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Kvinna86) skrev 2020-01-29 11:43:47 följande:
Men för finns en skillnad i mitt fall. Jag funderar på att fortsätta/förlåta min man för att jag älskar honom. Nu behöll hon inte barnet och vi kommer aldrig behöva ha något med varandra att göra, bara hon förstår det. Jag vill inte stanna pga hat till henne utan kärlek till honom typ. Samtidigt börjar jag förstå att kärlek inte riktigt är allt..

Nej kärlek enbart räcker inte.

Ni ska ändå få ett liv att fungera.

Den här kvinnan hade ju ändå varit gift länge och det fanns en grundkärlek mellan dom som ändå gjorde att första tiden handlade om just deras kärlek och viljan att försöka igen och förhålla sig till fakta. Men sen sket det sig... Det var i samband med hennes egen graviditet som det började spåra ur och jag insåg att hon inte skulle förlåta nånting alls nånsin. Han slet som ett djur för att bevisa sin kärlek till henne men hon blev aldrig nöjd. Det fanns alltid något mer tvivel, något mer sms från mig att gnälla över, alltid någon ny detalj att gråta för etc etc. Han gick med på en massa knäppa saker "av kärlek" och husfridens skull. Men det var aldrig tillräckligt för henne.

Och till slut kom ju ändå sanningen ikapp henne.
Fjäril kär

Wed 29 Jan 2020 21:46

#778

Citera Återställ Anmäl

Anonym (Hallå) skrev 2020-01-29 20:54:59 följande:
Vilka knäppa saker gick han med på och hur fick du reda på det? Hade du och han en vänskap efteråt?

Eftersom jag var gravid med hans barn höll vi kontakt med varandra. Inte direkt vänskap utan mer informativt. Och vi bodde ju i närheten av varandra. Det var ju när barnet var fött som knäppa saker dök upp i samband med att vi träffades för att han skulle få träffa barnet. Hon började bestämma saker om barnet som hon inte hade något att göra med och jag hörde ju att han vek sig när hon fick ett speciellt tonläge. Jag fick tex inte lämna mina saker till barnet vid umgänge utan hon hade köpt sina saker, nya nappar, egen flaska och kläder som barnet skulle använda istället. Inte ens sin egen snuttefilt fick vara med. Vilket han gick med på för husfridens skull. Det var henne jag skulle skicka sms till när det gällde lämna/hämta barnet och den information som behövde lämnas mellan mig och honom skulle ske både skriftligt och inför henne muntligt. Allt i "kärlekens anda" och för "allas bästa". Presenter till barnet från farmor stannade kvar hos dom "för att det var bäst så" (fast det var från farmor som ordagrant sa att barnet skulle ha det i sin egen säng etc)..

Vår kontakt övervakades minutiöst och jävlar om jag råkade relatera till vår relation och små interna skämt vi hade eller vid lämning sa något om "åh minns du Olle vi träffade, han....".. Jäklar vad han fick på skallen då och genast kom vassa pikar och ordet "älskling" var klart frostigt och spydigt.

«
‹
Sida 6 av 11
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Nygift och otrogen

Nygift och otrogen

INNEHÅLL