Forum Flerbarnsförälder - Förälder
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Sugen på stor familj...

    Tor 21 maj 19:33 Läst 0 gånger Totalt 39 svar
    Tor 21 maj 19:33

    Jag har 2 barn i dagsläget: 2 år samt 4 mån gamla. Jag har enda sedan vi fick vårt första barn funderat på en stor familj. Jag har personligen landat i att jag skulle vilja ha 5 barn men hur det blir får vi väl se, min man är lite mer inne på typ 3 så vill han inte ha fler än det så är det fortfarande toppen. Men om vi eventuellt vill ha 4-5 barn så vill jag inte vara typ 40 på sista barnet (är 26 idag) så jag skulle i så fall vilja bli gravid med det 3e barnet någonstans runt lillens 1-årsdag. Det skulle i förlängningen betyda 3 barn på 4 år och om vi landar i 5 barn så blir det väl 5 barn på ca 8 år. Klarar man det?! Alltså, vi behöver ju inte hoppa hur långt fram i tiden som helst. Även 3 på 4 år känns tufft? Inte bara för mig och min man utan även för 3 små barn att behöva dela 2 vuxnas uppmärksamhet. Jag skulle mest vilja föra en diskussion kring hur barn mår av detta. Är 4 syskon rimligt att hantera för ett barn? Jag själv har 3 syskon men det är 10, 20 och 22 år i skillnad så jag har aldrig behövt strida om mina föräldrars uppmärksamhet. Jag vill jättegärna ha 5 barn men jag inser att det är en totalt egoistisk fråga. Ekonomiskt kommer 3 gå bra, men 5? Rumsligt måste några dela under relativt lång tid om de är så nära i ålder. Vad tycker ni? Jag ser föräldrar som glor i sina telefoner, inte dyker upp på föräldramöten eller åker iväg på resor utan barn och de kanske bara har ETT barn. Kan man vara helt tillräcklig för 5 om man lägger hela sitt hjärta i det? Är man orättvis mot barnen eller är det en ynnest att få en stor, kärleksfull familj. Alla åsikter välkomna om de levereras respektfullt?????

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2020-05-21 19:34
    Oj! De sista frågetecknena ska vara en "praying hands"-emoji, inte en miljard frågetecken hahaha.

  • Tor 21 maj 19:44 #1

    Det beror ju på hur man prioriterar. Att jobba heltid med 5 relativt små barn känner åtminstone inte jag att det vore särskilt vettigt. Jag kände redan efter 3:e barnet, att jag behövde vara hemma så länge jag kunde. Har du 5 barn 24/7, så får alla tillräckligt med tid och uppmärksamhet. Inte alla samtidigt och hela tiden, men du hinner med alla under en dag.

    Hur du orkar är en annan sak. Jag skulle rekommendera 2 år mellan barnen och inte tätare än så. Kroppen måste hinna återhämta sig mellan graviditeterna.

  • Tor 21 maj 19:45 #2

    Dom som har ett barn och unnar sig barnfria resor ibland ger ju fortfarande mer uppmärksamhet till sitt barn än ett barn i en fembarnsfamilj får. Många storfamiljsbarn får ju dessutom aldrig resa så resorna blir inte fler för att man har många syskon.

    Vi har två barn. Vi är två föräldrar. Pga så få barn så kan vi bo i vårt drömboende, resa om vi vill, låta barnen få dyra hobbys mm men främst av allt har vi haft råd att vara fl länge båda två och vi är lediga mkt tillsammans. Vi har också råd att betala för ex städning om vi vill

    Det är kanske lätt att döma föräldrar som reser utan barn eller tittar i sin mobil ibland och tro att dom är ointresserade. men jag tror fortfarande att de barnen i liten familj ofta kan få mer tid och uppmärksamhet av sina föräldrar än barn i storfamilj.

    I en storfamilj gör kanske ekonomin att en förälder ( ofta pappan) måste jobba jättemycket, inte är föräldraledig, inte kan ta längre semester. En måste vabba mkt, städa mkt, laga mkt mat, handla .. osv.

    Kärleken blir inte större för att man blir fler men tiden och orken blir mindre.

    Men få barn som får mkt tid med oss föräldrar så kan vi Autan dåligt samvete unna oss ett par weekendresor ensamma som par varje år :) Det är ett bra sätt att behålla romantiken och ett hälsosamt äktenskap.

  • Tor 21 maj 19:51 #3
    lövet2 skrev 2020-05-21 19:44:39 följande:

    Det beror ju på hur man prioriterar. Att jobba heltid med 5 relativt små barn känner åtminstone inte jag att det vore särskilt vettigt. Jag kände redan efter 3:e barnet, att jag behövde vara hemma så länge jag kunde. Har du 5 barn 24/7, så får alla tillräckligt med tid och uppmärksamhet. Inte alla samtidigt och hela tiden, men du hinner med alla under en dag.

    Hur du orkar är en annan sak. Jag skulle rekommendera 2 år mellan barnen och inte tätare än så. Kroppen måste hinna återhämta sig mellan graviditeterna.


    Hur många barn har du? Hur mycket jobbar/jobbade du/ni när de var små? :)
  • Tor 21 maj 19:52 #4
    Jw83 skrev 2020-05-21 19:45:58 följande:

    Dom som har ett barn och unnar sig barnfria resor ibland ger ju fortfarande mer uppmärksamhet till sitt barn än ett barn i en fembarnsfamilj får. Många storfamiljsbarn får ju dessutom aldrig resa så resorna blir inte fler för att man har många syskon.

    Vi har två barn. Vi är två föräldrar. Pga så få barn så kan vi bo i vårt drömboende, resa om vi vill, låta barnen få dyra hobbys mm men främst av allt har vi haft råd att vara fl länge båda två och vi är lediga mkt tillsammans. Vi har också råd att betala för ex städning om vi vill

    Det är kanske lätt att döma föräldrar som reser utan barn eller tittar i sin mobil ibland och tro att dom är ointresserade. men jag tror fortfarande att de barnen i liten familj ofta kan få mer tid och uppmärksamhet av sina föräldrar än barn i storfamilj.

    I en storfamilj gör kanske ekonomin att en förälder ( ofta pappan) måste jobba jättemycket, inte är föräldraledig, inte kan ta längre semester. En måste vabba mkt, städa mkt, laga mkt mat, handla .. osv.

    Kärleken blir inte större för att man blir fler men tiden och orken blir mindre.

    Men få barn som får mkt tid med oss föräldrar så kan vi Autan dåligt samvete unna oss ett par weekendresor ensamma som par varje år :) Det är ett bra sätt att behålla romantiken och ett hälsosamt äktenskap.


    Jag menade såklart inte att man inte får resa. Jag håller med dig i mångt och mycket :)
  • Tor 21 maj 20:02 #5
    Skäms skrev 2020-05-21 19:51:49 följande:
    Hur många barn har du? Hur mycket jobbar/jobbade du/ni när de var små? :)
    Jag har 7 barn. När första var 1 år började jag jobba heltid. Efter nr 2 jobbade jag halvtid. Efter 3:an jobbade jag inte alls, utan jag var hemma fram tills jag fick nr 5. Då skulle jag börja jobba av rent ekonomiska skäl, men ett av barnen blev sjukt och vi rekommenderades att ha barnen hemma för att skydda henne från olika dagisvirus.
    Efter nr 6 började jag jobba lite igen, men det var inte mer än ett par dagar i månaden. När 7:an föddes tog jag ett vikariat, där jag kunde ha barnet med på jobbet. Sedan jobbade jag deltid i flera år.
  • Tor 21 maj 20:17 #6
    lövet2 skrev 2020-05-21 20:02:15 följande:

    Jag har 7 barn. När första var 1 år började jag jobba heltid. Efter nr 2 jobbade jag halvtid. Efter 3:an jobbade jag inte alls, utan jag var hemma fram tills jag fick nr 5. Då skulle jag börja jobba av rent ekonomiska skäl, men ett av barnen blev sjukt och vi rekommenderades att ha barnen hemma för att skydda henne från olika dagisvirus.

    Efter nr 6 började jag jobba lite igen, men det var inte mer än ett par dagar i månaden. När 7:an föddes tog jag ett vikariat, där jag kunde ha barnet med på jobbet. Sedan jobbade jag deltid i flera år.


    Åh, wow. Häftigt. Och då har det funnits en förälder 2 som har jobbat hur mycket då? Heltid? Har dina barn delat rum? Hur har du blivit bemött av samhället osv.? Upplever du ett stigma mot att ha många barn? Har så många frågor. Tycker det verkar så mysigt med stora familjer! Vad är största nackdelen med 7 barn?
  • Tor 21 maj 20:27 #7

    Maj gad... du är ung, måste du ha de så tätt?

    Jag vill också ha många barn. Fick andra vid 26. Nu vid 32 börjar det bli dags för tredje. Tänker kanske, kanske ett fjärde strax före 40. Det är superskönt med ett par år mellan barnen! Plus att jag får njuta längre av varje bebis. En tvååring är fortfarande pytteliten, kan ammas, bäras och vara hemma med.

    Gärna många barn, men minst 4 år mellan varje!


    Eller absolut minst 3 år emellan iaf, så att barnet är klart med sitt jag-skapande (läs lite psykologi) plus att det tar drygt två år för en kvinnokropp att återhämta sig efter en graviditet, få tillbaka skelettstyrka, omega-fetter till hjärnan osv.


    Men tre år mellan barnen känns jobbigt... en treåring är fortfarande inte så stor...

  • Tor 21 maj 21:03 #8
    Lexikon skrev 2020-05-21 20:27:44 följande:

    Maj gad... du är ung, måste du ha de så tätt?

    Jag vill också ha många barn. Fick andra vid 26. Nu vid 32 börjar det bli dags för tredje. Tänker kanske, kanske ett fjärde strax före 40. Det är superskönt med ett par år mellan barnen! Plus att jag får njuta längre av varje bebis. En tvååring är fortfarande pytteliten, kan ammas, bäras och vara hemma med.

    Gärna många barn, men minst 4 år mellan varje!

    Eller absolut minst 3 år emellan iaf, så att barnet är klart med sitt jag-skapande (läs lite psykologi) plus att det tar drygt två år för en kvinnokropp att återhämta sig efter en graviditet, få tillbaka skelettstyrka, omega-fetter till hjärnan osv.

    Men tre år mellan barnen känns jobbigt... en treåring är fortfarande inte så stor...


    Nää... måste måste jag såklart inte men jag skulle tycka det vore trevligt om de inte var så spridda. Jag har som sagt 10 år till mitt yngsta syskon och vi kunde aldrig leka/umgås ordentligt förrän jag blev typ 10. Men det är ju därför jag frågar, för att jag är orolig att det inte är bra för barnen att inte få vara minst så länge. Så tack för din input!!
  • Tor 21 maj 21:19 #9

    Här har jag och min man 4st barn tillsammans, får ofta höra att vi skaffat två kullar... och ja, det har vi ju på sätt och vis, men två kullar med samma föräldrar.

    Har en 13åring, en 11åring, en snart 5åring och en som blir 2år efter sommaren. Så glapp och spridning men inte enormt. och alla har utbyte av varandra på olika sätt.

    Hade 1år och 11mån exakt mellan första och andra och det kostade på för oss som vuxna med allt. Två blöjbarn, två som behövde all uppmärksamhet samtidigt och som åt upp mig som person. Blev tufft för förhållandet och vi kämpade på. Reste, semestrade, jobbade osv

    Hade tänkt oss en trea tätare med syskonen men istället blev det nästan en separation för oss vuxna istället. La syskonplanen på is och jobbade på förhållandet och sedan plötsligt kom våran Hoppsan oplanerat men efterlängtat och nu sista barnet var även han lite oplanerad även om vi pratat om en fjärde. Han bestämde visst själv att det var dags.

    Är 37 år nu, så känns väldigt bra och är nöjd. Familjen känns komplett och i balans. <3

    Stressa inte in i nästa graviditet. Skulle säga att ca 2,5-3år är iaf skönt mellan barnen om man inte känner att man har tiden att vänta.


    * Pojke 2006 * Flicka 2008 * Flicka 2015 * Pojke 2018
  • Tor 21 maj 21:33 #10
    Skäms skrev 2020-05-21 20:17:20 följande:
    Åh, wow. Häftigt. Och då har det funnits en förälder 2 som har jobbat hur mycket då? Heltid? Har dina barn delat rum? Hur har du blivit bemött av samhället osv.? Upplever du ett stigma mot att ha många barn? Har så många frågor. Tycker det verkar så mysigt med stora familjer! Vad är största nackdelen med 7 barn?
    Barnens pappa jobbade heltid. Vi fick första barnet på 80-talet, och samhället såg lite annorlunda ut. Papporna tog sina 10 dagar efter förlossningen, och sedan fick det räcka med det. När det där började förändras, då var inte min man villig att förändras. Han var nöjd med att jobba heltid och skippa föräldraledighet.

    Vi byggde ut huset efter 4:e barnet, och sedan hade vi bra med utrymme. Vi körde med att ha den yngsta i sovrummet upp till ca 1 år, sedan delade två barn rummet bredvid sovrummet och övriga barn hade eget rum. Det var bra att göra så, för små barn har gärna lite problem med mörkrädsla, spöken, monster och så. Då är det tryggt att sova med ett syskon i rummet.

    Väldigt få människor har bemött mig positivt. Jag har blivit kallad parasit och lat för att jag varit hemma med barn, jag har fått höra att jag varit självisk och att jag förstört livet för barnen genom att ha en stor syskonskara, på senare år har jag fått heta miljöbov och hört att jag borde skämmas som riskerar jordens framtid. Barnens pappa har däremot blivit positivt bemött. Han har betraktats som en "karlakarl" för att han kunnat producera många barn.

    Nackdelar? Nja, inte för mig. Det är 20 år mellan äldsta och yngsta, så jag har aldrig haft sådant där kaos som i familjen Annorlunda. Enda gångerna jag ångrat att jag skaffat många barn, har varit vid magsjuka. Innan magsjukan gått runt hela familjen har det gått mellan 2 och 3 veckor i bland.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll