• Hyllemor

    Vad tycker du är viktigt i uppfostran?

    Jag har en 7-åring med många kompisar där jag ser föräldrar och barn interagera. Jag arbetar på förskola och har gjort så under 15+ år nu. Jag börjar bli mörkrädd och uppgiven!


    För varje år som går blir det lite värre: det är färre 5-åringar som kan läsa eller ens kan enstaka bokstäver om vi inte lär dem i förskolan eller som har någon form av allmänbildning hemifrån.

    Nästan alla 4-7-åringar jag umgås med tycker att det är okej att leksaker går sönder, eller säger åt mig att JAG ska plocka upp någonting som de har tappat/kastat eller liknande på golvet. Nästan ingen 5-åring kan snyta sig själv eller vill ens försöka torka sig själv när de har varit på toaletten. De tycker att det är "äckligt" och säger att "sånt gör vuxna och jag är ett barn och därför ska DU hjälpa mig!"

    Knappt ingen fem-sexåring vet sin adress eller att de bor i den här staden eller att de ens bor i Sverige eller på jorden. De vet inte hur man handlar eller hur mat blir till. (För femton år sedan i förskolan hade vi ett skämt om att "när ett barn tror att fiskpinnar växer på träd, då har vi misslyckats." Det skämtet har inte fungerat på många år.

    Vi i personalen kämpar någonting fruktansvärt, men barnen lär sig ingenting hemifrån vilket gör att vi hela tiden måste börja på någon miniminivå. Idag lärde jag en 4-åring hur en paprika ser ut (och det är ingenting konstigt alls. Jag har lärt fler 4-åringar vad paprika är) men om man är född och uppvuxen i Sverige med svenska föräldrar så måste man ju för sjutton veta vad man äter! Den grundläggande kunskapen kan inte hamna på personalen i förskolan.


    För varje barnkull jag får av 5-6-åringar på förskolan så kan de mindre och mindre! De har nästan inga förkunskaper. Det är precis som att föräldrar tycker att barnen är mindre värda och inte värda att prata med, eller att förskolan ska lära dem allt. Problemet är att vi kan ha 2-åringar som är på 4-åringars nivå och plötsligt så försvinner alla kunskaper när barnet får ett syskon (trots att de får vara MINST  15 timmar per vecka i förskola), eller 5-åringar som inte ens kan hantera en leksak eller ens vet hur man ska leka och bara förstör leksaker för att det typ är kul  - det är vad de säger. (Här bortser jag helt från barn med diagnoser.) Samma barn vet heller ingenting om omvärlden som de lever i: de vet inte vart de bor, de vet inte vad maten på tallriken heter, de vet inte vad klädesplaggen de bär heter, de kan inte benämna frukter, grönsaker eller ens identifiera vad de äter.


    Vi kommer att få en generation av mörker så småningom. Vi hinner inte lära era barn allt ifrån social kompetens till vardagliga saker. Vad sjutton pratar ni föräldrar med era barn om?


    Hur lär föräldrar barn nuförtiden och varför lär man inte sina barn någonting längre?


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2021-05-04 21:03
    Jag har inte hunnit att läsa igenom alla svar i tråden ännu, men märker en återkommande fråga: "Jobbar du i ett socioekonomiskt utsatt område?" Svaret på den fråga är:

    Nej, jag arbetar på en förskola i innerstaden med hyfsat restursstarka medelsvensson-barn.
  • Svar på tråden Vad tycker du är viktigt i uppfostran?
  • korngryn
    Anonym (X) skrev 2021-05-04 20:31:18 följande:

    Just detta att outbildade säger åt dem att de får samma lön på ICA är en sådan enorm tragedi. Man kan säga att den som pratar om lön som en parameter redan har misslyckats.

    Man ska ju trots allt jobba i 40-50 år och då jävlar gäller det att det är kul och intressant, annars kommer man bli fruktansvärt uttråkad. Är jobbet kul och intressant så kommer ju en helt okej lön på köpet.

    Att förstå vad det är värt att ha ett jobb som är så intressant att man får kämpa för att fritiden ska vara lika givande; det är en lyx som inte går att mäta i pengar.

    Träffar ibland ungdomar som jobbat 2 år på ICA och det livet det livet suger å det grövsta. Ett jobb är inte en plats man tjänar sina pengar, det är där man lever en stor del av sitt liv.

    Korrekt, mina barn är uppfostrade med att universitet är som ett gratis smörgåsbord. Det är bara att ta för sig av dess otroliga innehåll. Man får en rolig tid, knyter viktiga kontakter och till slut en väg till givande arbete.


    Nu finns det ju iofs folk som jobbar på Ica och trivs med det. Det är ett hederligt jobb, inte sämre än något annat. Suger å det grövsta? Enligt vem? Dig, som aldrig har jobbat där utan bara baserar din åsikt på ?ungdomar du möter??
  • Anonym (X)
    korngryn skrev 2021-05-04 20:49:02 följande:
    Nu finns det ju iofs folk som jobbar på Ica och trivs med det. Det är ett hederligt jobb, inte sämre än något annat. Suger å det grövsta? Enligt vem? Dig, som aldrig har jobbat där utan bara baserar din åsikt på ?ungdomar du möter??
    Men vad bra att det finns folk som trivs med att jobba på ICA. Det behövs ju trots allt, åtminstone fram tills näthandeln tar över helt.

    Ja, enligt mig suger det å det grövsta att jobba på ICA nån längre tid, det var ju liksom jag som skrev det. Förlåt för att jag finns.
  • Anonym (Ini)
    korngryn skrev 2021-05-04 20:49:02 följande:

    Nu finns det ju iofs folk som jobbar på Ica och trivs med det. Det är ett hederligt jobb, inte sämre än något annat. Suger å det grövsta? Enligt vem? Dig, som aldrig har jobbat där utan bara baserar din åsikt på ?ungdomar du möter??


    Beror iofs vad man gör på Ica men undermeningen var rätt tydlig med att vi pratar om lågkvalificerade arbetsuppgifter.

    Bristande stimulans från hemmiljön -> bristande utbildning -> Lågkvalificerat arbete -> får lågkvalificerad partner -> får barn -> saknar redskap för att hantera relationer vilket leder till skilsmässa -> ensamstående med barn samt tråkigt arbete -> tröstar sig med mat och blir överviktig -> orkar inte med vardagen längre vilket leder till utbrändhet -> depression

    Ser tyvärr ett tydligt mönster av detta bland lågutbildade jag stöter på.
  • Hyllemor
    Jemp skrev 2021-05-04 14:28:52 följande:
    Men va? Inte behöver 5åringar kunna läsa!?

    Att vi (på samhällsnivå) numera har så dålig koll på var mat kommer ifrån och hur den produceras, är ett problem rakt igenom som återkommer även på högre nivå. Visst bör även föräldrar allmänbilda sina barn men det ingår väl dessutom i läroplanen att ni ska lära barnen just sånt?

    Att barn som får syskon ofta tar några steg "bakåt" i utvecklingen är fullt normalt och tillfälligt, det borde du väl vara medveten om?

    Det var betydligt fler femåringar för 10 år sedan som kunde läsa än vad det är idag. Dessutom hade barn större allmänblidning för 10 år sedan än vad de har idag. Visst kan barn veta var Thailand ligger på en jordglob, men vet de vilken stad de bor i? Oftast inte. Vet de vilken gata? Väldigt sällan.


    Ja, det ingår i vårt uppdrag att lära barn allmänblidning och massor med andra saker, men när barnen saknar förkunskaper så blir det innehållsfattigt. Ett exempel är att vi hade miljötema på min förskola. De flesta barn visste inte ens hur man sopsorterade, men det var ju lätt att lära dem, problemet var att vi fick börja från början: vad är gjort av plast? Vad är gjort av trä? Hur märker man skillnad? Det behövde jag inte visa en 4-5-åring för 10 år sedan. 


    Självklart är jag medveten om att barn som får syskon kan ta ett par steg bakåt i utvecklingen under tid, men inte att de stannar av under flera år.

  • nernu

    Inga sexåringar har hört talas om Sverige eller varit i affären? Säkert hörru...

  • Anonym (Ini)
    Anonym (X) skrev 2021-05-04 20:31:18 följande:

    Just detta att outbildade säger åt dem att de får samma lön på ICA är en sådan enorm tragedi. Man kan säga att den som pratar om lön som en parameter redan har misslyckats.

    Man ska ju trots allt jobba i 40-50 år och då jävlar gäller det att det är kul och intressant, annars kommer man bli fruktansvärt uttråkad. Är jobbet kul och intressant så kommer ju en helt okej lön på köpet.

    Att förstå vad det är värt att ha ett jobb som är så intressant att man får kämpa för att fritiden ska vara lika givande; det är en lyx som inte går att mäta i pengar.

    Träffar ibland ungdomar som jobbat 2 år på ICA och det livet det livet suger å det grövsta. Ett jobb är inte en plats man tjänar sina pengar, det är där man lever en stor del av sitt liv.

    Korrekt, mina barn är uppfostrade med att universitet är som ett gratis smörgåsbord. Det är bara att ta för sig av dess otroliga innehåll. Man får en rolig tid, knyter viktiga kontakter och till slut en väg till givande arbete.


    Många lågutbildade har en rädsla för att deras barn ska springa ifrån dem. Har en vän som blev hånad av sina föräldrar för att han ville bli läkare (vilket han senare också blev). "Du är ju sjuk i huvudet så mycket du läser".

    Som du säger är universiteten en fantastisk möjlighet som man självklart ska utnyttja.
  • Anonym (X)
    Anonym (Ini) skrev 2021-05-04 21:19:50 följande:
    Många lågutbildade har en rädsla för att deras barn ska springa ifrån dem. Har en vän som blev hånad av sina föräldrar för att han ville bli läkare (vilket han senare också blev). "Du är ju sjuk i huvudet så mycket du läser".

    Som du säger är universiteten en fantastisk möjlighet som man självklart ska utnyttja.
    Som förälder får man ju vara stolt över barnens framgångar. Det är ju det man jobbat för under deras uppväxt.

    Om allt går som jag hoppas kommer mina barn att ha kört ifrån mig utbildningsmässigt inom nåt år. De karriärmöjligheter som sedan står dem till buds kan man självfallet önska att man själv hade haft i sin egen ungdom. Om jag gjort si eller så hade jag sluppit spendera vissa år på tråkiga jobb.

    Men att bromsa sina egna barn är så jävla destruktivt att hela proppskåpet går hos mig. Önskar dem och andra all lycka och framgång. Så länge jag kan bidra med ett eller annat gott råd så är jag glad och stolt över det.
  • Hyllemor
    nernu skrev 2021-05-04 21:19:09 följande:

    Inga sexåringar har hört talas om Sverige eller varit i affären? Säkert hörru...


    Nej, så skrev jag inte. Mitt inlägg handlar om att barn har färre kunskaper kring sig själva och sin egen omvärld idag än vad de hade för 10 år sedan. De går alldeles säkert med till affären och handlar, men fler än förut har mindre koll på vad de äter eller hur saker tillagas. Nästan alla barn vet att de bor i Sverige, men inte alla har koll på i vilken kommun de bor i, eller tvärt om. Sina egna adresser verkar få barn ha koll på nu för tiden. 


    Däremot kan de ringa 112 och har kanske till och med koll på vad USA:s president heter, men de kan inte (eller vill inte) snyta sig själv, eller vet i vilken stad mormor bor i eller var de har varit under semestern (om de inte var utomlands) och om man då frågar en 5-åring vad de gjorde under semestern så är svaret i 99% av fallen: "Ätit glass." 


    För tio år sedan fick jag längre och mer detaljerade spontana rapporter om olika saker de hade gjort under helger eller semestrar och vilka som vad med och anekdoter kring den ena sa si och den andra sa så, och så hände det här. Det hör jag väldigt sällan längre bland dagens 5-åringar. (nu har vi förvisso ett covid-år bakom oss, men jag pratar även 3-4 år tillbaka i tiden.


    När det gäller leksaker så leker inte barn på alls samma vis längre. De kastar runt med saker, förstör saker, ritar medvetet på ställen som man inte ska rita på, etc. Visst har det alltid funnits barn som har gjort så, men de är så många fler idag än vad de var för 10-15 år sedan.

  • Gameofthrones
    Anonym (X) skrev 2021-05-04 21:27:26 följande:

    Som förälder får man ju vara stolt över barnens framgångar. Det är ju det man jobbat för under deras uppväxt.

    Om allt går som jag hoppas kommer mina barn att ha kört ifrån mig utbildningsmässigt inom nåt år. De karriärmöjligheter som sedan står dem till buds kan man självfallet önska att man själv hade haft i sin egen ungdom. Om jag gjort si eller så hade jag sluppit spendera vissa år på tråkiga jobb.

    Men att bromsa sina egna barn är så jävla destruktivt att hela proppskåpet går hos mig. Önskar dem och andra all lycka och framgång. Så länge jag kan bidra med ett eller annat gott råd så är jag glad och stolt över det.


  • Gameofthrones
    Anonym (X) skrev 2021-05-04 21:27:26 följande:

    Som förälder får man ju vara stolt över barnens framgångar. Det är ju det man jobbat för under deras uppväxt.

    Om allt går som jag hoppas kommer mina barn att ha kört ifrån mig utbildningsmässigt inom nåt år. De karriärmöjligheter som sedan står dem till buds kan man självfallet önska att man själv hade haft i sin egen ungdom. Om jag gjort si eller så hade jag sluppit spendera vissa år på tråkiga jobb.

    Men att bromsa sina egna barn är så jävla destruktivt att hela proppskåpet går hos mig. Önskar dem och andra all lycka och framgång. Så länge jag kan bidra med ett eller annat gott råd så är jag glad och stolt över det.


    Hahaha föll av stolen nästan i full av skratt. Din sista mening /stycket. Va ju bäst!
Svar på tråden Vad tycker du är viktigt i uppfostran?