Jag älskar henne men....

Jag skäms att jag förstår dig.

Du verkar älska hennes personlighet & utseende. Hon är en 11:a som du skriver. Hon saknar det ytliga har jag förstått det som. Lägenhet? Körkort? Varför hjälper du inte henne med det? Prata med henne, kolla upp om du kan bli hennes handledare så kan ni börja övningsköra tillsammans. Det blir ju jättekul! Hon kommer vara så tacksam över att du hjälper henne med körkortet, då jag antar att hon känner att hon verkligen saknar ett körkort.

Då har hon ju också bockat av en punkt på din ?kravlista?.

Köp en lägenhet på egen hand, antingen bo där själv eller så kan hon flytta in. Skriv ett avtal som säkerställer att du får hela bostaden & allt som är ditt är ditt medan allt som är hennes är hennes.

Hon verkar vara en toppentjej. Allt handlar inte om det ytliga. Hon har gått igenom skit & kan lova att det inte är kul att betala av ett lån som för det första inte är ditt & sedan ska det också vara pågrund ett snorunge ex också. Det spelar ingen roll om hon har körkort eller inte. Eller vad hon har på sig. Köp en märkeströja till henne om du vill.

Ett till tips är att inte berätta allt för dina vänner eller din familj. När man berättar positiva samt negativa saker om sin partner så kommer ens nära & kära enbart ihåg det negativa. Det kan jag lova dig. & det blir jobbigt efter ett tag.

Jag vet inte. Mitt hjärta vill vara med henne men sen pressen av vännerna och morsan.

De var inte så längesen min mamma tog upp och fråga vad jag ska göra ?

Hon är 33 och har inte så stora planer säger hon. "När jag var i hennes ålder hade jag 2 barn och var redan gift" säger hon. Hon fråga mig även om det är något fel på tjejen eller om hon har några hinder i livet?

Blir riktigt ledsen.

Det är så också alla mina vänner har villa, bostadsrätt, körkort, sambo, körkort båda 2, bil, barn. Allt.

Känns som jag inte kommer ha det med henne och jag kan ju stå för allt men varför ska jag göra de ? Man är ju sambo och ska dela på det.

Och till hon är klar med skolan. Fått jobb. Betala av skulden så är hon väl 45... typ..

Får så dåligt samvete mot henne när vi ses och sen känner jag mig som ett skämt framför vännerna och familj .

Vänner som hela tiden tjatar att jag borde ha en pang brud med pondus och stabilt liv eller som min tjej vän som tycker jag ska ha en alfa hona.

Jag får många vänförfrågan av såna tjejer.

Ni vet dem där som har flera tusen följare och likes. Gör reklam på sina sidor för kläder. Opererade och fixade och det är såna tjejer mina vänner har. Jag gillar faktiskt inte såna tjejer. Visst snygga kanske att se på men oftast har dem inget erbjuda utan är helt tomma.

Jag känner mig förvirrad. Vet inte vad jag ska göra

Vad fan är problemet här? Jo DU är det största problemet med din äckliga yta och fixering vid vad andra tycker. Du älskar inte henne på riktigt som måste skapa ett inlägg om henne där du säger att hon har ALLT förrutom pengar.

1. Hon blir ju färdig uska till hösten och kommer ju få jobb

2. Du har en 2:a som ni kan bo i ett bra tag ÄVEN om ni får en bebis.

3. Om du älskade henne på riktigt hade du hjälpt henne att betala av skulden.

4. Att du bryr dig så mkt om ytliga saker som egentligen har noll betydelse säger allt om dig. Att hon inte ser igenom dig som den falske osäkra person du är.

5. Hon förtjänar någon bättre.

Jag vet inte. Mitt hjärta vill vara med henne men sen pressen av vännerna och morsan.

De var inte så längesen min mamma tog upp och fråga vad jag ska göra ?

Hon är 33 och har inte så stora planer säger hon. "När jag var i hennes ålder hade jag 2 barn och var redan gift" säger hon. Hon fråga mig även om det är något fel på tjejen eller om hon har några hinder i livet?

Blir riktigt ledsen.

Det är så också alla mina vänner har villa, bostadsrätt, körkort, sambo, körkort båda 2, bil, barn. Allt.

Känns som jag inte kommer ha det med henne och jag kan ju stå för allt men varför ska jag göra de ? Man är ju sambo och ska dela på det.

Och till hon är klar med skolan. Fått jobb. Betala av skulden så är hon väl 45... typ..

Får så dåligt samvete mot henne när vi ses och sen känner jag mig som ett skämt framför vännerna och familj .

Vänner som hela tiden tjatar att jag borde ha en pang brud med pondus och stabilt liv eller som min tjej vän som tycker jag ska ha en alfa hona.

Jag får många vänförfrågan av såna tjejer.

Ni vet dem där som har flera tusen följare och likes. Gör reklam på sina sidor för kläder. Opererade och fixade och det är såna tjejer mina vänner har. Jag gillar faktiskt inte såna tjejer. Visst snygga kanske att se på men oftast har dem inget erbjuda utan är helt tomma.

Jag känner mig förvirrad. Vet inte vad jag ska göra

Jag har redan en bostadsrätt. En 2a. Känns för liten för oss 2.

Vill liksom köpa 3a eller 4a med henne men hon har inget sparande att lägga. Inte heller fast jobb för att ta lån. Och vänta på henne tills hon har det så kan jag vänta länge. Tanken är ju att man köper ihop väl ?

Jag är sjukt stolt att hon lyckas och orkar ta sig i kragen och faktiskt fixa en utbildning även om de ej är magisterexamen på gång eller högskola nivå. Det är okej. Hon lär inte tjäna så mycket men det är bättre än nu som personlig assistent.

Jag träffade henne idag. Hon är så jävla underbar.

Hon bara hoppa upp på mig och ska kramas och överösa mig med kärlek. Hon är så go och gullig. Som en liten söt nalle.

Frågar direkt om jag är hungrig och lagar värsta maten. Hon har knappt mycket pengar över nu när hon pluggar och jobbar ibland men ändå bjuder hon på allt hon har. Så fort jag mår dåligt så får hon mig må så bra. Ligga i hennes famn och hon bara kliar mig. Det är sån trygghet jag aldrig känt förut med en annan tjej.

När jag skrev om hur jag klär mig och hon så menar jag på att vi är olika på det sättet. Alltså det materiella. Jag har ju mer än henne.

Min tjejvän som jag känt sen vi var barn har med bostadsrätt. Körkort och bil . Jobbar och reser överallt och är överallt. Klär sig exklusivt med, mycket märken. Alltid fixade naglar och fransar läppar. Snygg tjej. Mina vänner brukar alltid säga att jag hade passat mer med henne. Men hon är tom om ni förstå? Alltså snygg att se på men hon har inget att erbjuda mer än ytan? Vi tjafsade en dag för hon sa hon ville fixa en tjej till mig. Och jag sa till henne, jag har min Elsa. Jag älskar henne. Så skrattade hon och sa "haha alltså ni är inte på samma nivå. Du behöver en alpha female och de vet du om. Hon är en luffare. Hon har ju ingenting? Tyvärr men du förtjänar mer. Vem som helst hade gjort allt för att få dig". Vi pratar knappt sen dess. Blev så äcklad av henne.

Jag känner sån press. Känns som jag måste ha en viss typ av tjej för att folk ska acceptera mig och oss som par.

Minns jag tog hem henne första gången och då jobbade hon på restaurang. Det var precis när hon lämnade exet.

Och så satt vi alla där och min morsa frågade var hon jobbade och hon svarade restaurang och då frågade morsan vad hon tjäna och då sa hon att hon får 17000 ut . Morsan såg typ förvånad ut och sa att det är väldigt lite och frågar om hon inte ska utbilda sig eller något?

När vi åkte hem så var tjejen lite nedstämd och kände som att hon blev sedd ner på.

Hon grät en dag också för några veckor sen. Hon sa något i stil med "dina vänner verkar se ner på mig. Varje gång vi möter dem så känner jag dem där dömande blickarna och jag vet inte ens varför. Även din mamma. Jag känner mig ibland som att jag inte räcker till för dig och blir accepterad för den jag är? Jag känner mig typ misslyckad kring er".

Hon var så ledsen. Det gjorde ont se henne så och höra att det är så hon känner.

Saken är den. Jag har 4 vänner. Vi hänger alltid och är öppna om allt. Jag berätta att jag vill ha barn och köpa större lägenhet och att det inte går för hon har skulder. Mina vänner sa också att hon är lite av en hippie . Alltså typ enkel tjej. Hon har inte så stora krav på livet och allt. Hon är typ nöjd med hur hon lever, klär sig och jobbar? Om ni förstår hur jag menar..

Jag köpte en halsduk till henne från gucci och hon tyckte den var jättefin men hon sa "detta är inte jag. Du vet jag gillar mer enkel stil. Men den är jättefin och kommer ändå använda den" och skrattade.

Jag vet inte vad jag ska säga mer...