Jag älskar henne men....

Inget av det där som du räknar upp betyder nåt.

Det som betyder nåt är om du älskar henne och du kan se er som föräldrar ihop.

Resten bygger ni upp tillsammans.

Det är inte alls säkert att du kommer älska en annan person som har allt det materiella.

Så din mamma frågade din tjej vad hon tjänade och kommenterade dessutom att det var lite? DET om något är extremt låg klass att göra.

Börjar tro detta är en trolltråd.

Så din mamma frågade din tjej vad hon tjänade och kommenterade dessutom att det var lite? DET om något är extremt låg klass att göra.

Börjar tro detta är en trolltråd.

Jag träffade en tjej för 4år sen. Hon var i destruktiv relation med en som psykiskt misshandlade henne och fysik även ekonomiskt. Tog många lån i hennes namn och lovade att sälja av sin bil och klocka för att ge tillbaka till henne för lånen men inget blev av.

Han var otrogen i alla år fick hon veta. Droppen var när han smitta henne. Då tog hon sitt pick och pack och stack till sin syster. Hon var sambo med denna man i 7 år och hade därför ej egen lägenhet.

Så jag träffade henne då 4 år sen och hon hade precis fått sin första lägenhet då och började sakta köpa möbler och fixa. Hon jobbar som personlig assistent.

Kan tillägga vi båda är 33 år gamla.

Jag har aldrig träffar så vacker tjej. Hon liknar Catherine zeta Jones i Zorro. Det är det vackraste jag sett. Och hon är så godhjärtad och omtänksam. Så empatisk. Smart. Kreativ. Rolig. Snäll. Omhändertagande. Kärleksfull och lojal. En riktig 11a!

Alla som möter henne älskar henne för hon är så vacker person då menar jag inte bara utsidan men insidan.

Ah hon är helt fantastisk människa.

I alla fall. Vi är tillsammans 4 år och hon har en hyreslägenhet. Hon har inget körkort och bil. Hon har inte klarat ta körkort pga dyslexi men hon ska ta tag i det snart säger hon.

Hon pluggar nu i 1½ år till USK och är klar i höst.

Saken är den.. hon bor i hyreslägenhet, hon pluggar och har inget fast jobb. Hon betalar av skulderna exet tog och dem är sammanlagt på 300K.

Hon klär sig fint, hon köper kläder på HM, Gina Tricot, Zara.

Jag vill köpa en lägenhet men det går inte med henne för hon har inget fast jobb.

Jag har körkort och bil för 380K, en 2a bostadslägenhet.

Jag klär mig väldigt exklusivt. Jag jobbar som mäklare.

Jag vill gifta mig och ha barn om 1-2 år. Jag känner jag är där. Hon vill också gifta sig och ha barn inom samma tidsram men hon har ju ingenting? Hon bor i en hyreslägenhet, hon har inget fast jobb, skulder, inget körkort eller bil.

Och jag älskar henne så sjukt mycket. Men får ofta höra av vänner som säger "va gör du med henne? Ni är inte på samma nivå. Du hade passat med en top tjej som klär sig exklusivt och kör en fin bil och har fast jobb och inga skulder, nån du kan skapa en framtid med. Du har ingen framtid med henne. Se var hon är och du är".

Och så kommer jag hem och tänker på detta och tänker dem har rätt?

Men sen träffar jag henne och hon är så gullig och Snäll och helt underbar och jag bara smälter. Dör för henne :(

Men jag vet inte vad jag ska göra?

Jag träffade en tjej för 4år sen. Hon var i destruktiv relation med en som psykiskt misshandlade henne och fysik även ekonomiskt. Tog många lån i hennes namn och lovade att sälja av sin bil och klocka för att ge tillbaka till henne för lånen men inget blev av.

Han var otrogen i alla år fick hon veta. Droppen var när han smitta henne. Då tog hon sitt pick och pack och stack till sin syster. Hon var sambo med denna man i 7 år och hade därför ej egen lägenhet.

Så jag träffade henne då 4 år sen och hon hade precis fått sin första lägenhet då och började sakta köpa möbler och fixa. Hon jobbar som personlig assistent.

Kan tillägga vi båda är 33 år gamla.

Jag har aldrig träffar så vacker tjej. Hon liknar Catherine zeta Jones i Zorro. Det är det vackraste jag sett. Och hon är så godhjärtad och omtänksam. Så empatisk. Smart. Kreativ. Rolig. Snäll. Omhändertagande. Kärleksfull och lojal. En riktig 11a!

Alla som möter henne älskar henne för hon är så vacker person då menar jag inte bara utsidan men insidan.

Ah hon är helt fantastisk människa.

I alla fall. Vi är tillsammans 4 år och hon har en hyreslägenhet. Hon har inget körkort och bil. Hon har inte klarat ta körkort pga dyslexi men hon ska ta tag i det snart säger hon.

Hon pluggar nu i 1½ år till USK och är klar i höst.

Saken är den.. hon bor i hyreslägenhet, hon pluggar och har inget fast jobb. Hon betalar av skulderna exet tog och dem är sammanlagt på 300K.

Hon klär sig fint, hon köper kläder på HM, Gina Tricot, Zara.

Jag vill köpa en lägenhet men det går inte med henne för hon har inget fast jobb.

Jag har körkort och bil för 380K, en 2a bostadslägenhet.

Jag klär mig väldigt exklusivt. Jag jobbar som mäklare.

Jag vill gifta mig och ha barn om 1-2 år. Jag känner jag är där. Hon vill också gifta sig och ha barn inom samma tidsram men hon har ju ingenting? Hon bor i en hyreslägenhet, hon har inget fast jobb, skulder, inget körkort eller bil.

Och jag älskar henne så sjukt mycket. Men får ofta höra av vänner som säger "va gör du med henne? Ni är inte på samma nivå. Du hade passat med en top tjej som klär sig exklusivt och kör en fin bil och har fast jobb och inga skulder, nån du kan skapa en framtid med. Du har ingen framtid med henne. Se var hon är och du är".

Och så kommer jag hem och tänker på detta och tänker dem har rätt?

Men sen träffar jag henne och hon är så gullig och Snäll och helt underbar och jag bara smälter. Dör för henne :(

Men jag vet inte vad jag ska göra?

Jag har redan en bostadsrätt. En 2a. Känns för liten för oss 2.

Vill liksom köpa 3a eller 4a med henne men hon har inget sparande att lägga. Inte heller fast jobb för att ta lån. Och vänta på henne tills hon har det så kan jag vänta länge. Tanken är ju att man köper ihop väl ?

Jag är sjukt stolt att hon lyckas och orkar ta sig i kragen och faktiskt fixa en utbildning även om de ej är magisterexamen på gång eller högskola nivå. Det är okej. Hon lär inte tjäna så mycket men det är bättre än nu som personlig assistent.

Jag träffade henne idag. Hon är så jävla underbar.

Hon bara hoppa upp på mig och ska kramas och överösa mig med kärlek. Hon är så go och gullig. Som en liten söt nalle.

Frågar direkt om jag är hungrig och lagar värsta maten. Hon har knappt mycket pengar över nu när hon pluggar och jobbar ibland men ändå bjuder hon på allt hon har. Så fort jag mår dåligt så får hon mig må så bra. Ligga i hennes famn och hon bara kliar mig. Det är sån trygghet jag aldrig känt förut med en annan tjej.

När jag skrev om hur jag klär mig och hon så menar jag på att vi är olika på det sättet. Alltså det materiella. Jag har ju mer än henne.

Min tjejvän som jag känt sen vi var barn har med bostadsrätt. Körkort och bil . Jobbar och reser överallt och är överallt. Klär sig exklusivt med, mycket märken. Alltid fixade naglar och fransar läppar. Snygg tjej. Mina vänner brukar alltid säga att jag hade passat mer med henne. Men hon är tom om ni förstå? Alltså snygg att se på men hon har inget att erbjuda mer än ytan? Vi tjafsade en dag för hon sa hon ville fixa en tjej till mig. Och jag sa till henne, jag har min Elsa. Jag älskar henne. Så skrattade hon och sa "haha alltså ni är inte på samma nivå. Du behöver en alpha female och de vet du om. Hon är en luffare. Hon har ju ingenting? Tyvärr men du förtjänar mer. Vem som helst hade gjort allt för att få dig". Vi pratar knappt sen dess. Blev så äcklad av henne.

Jag känner sån press. Känns som jag måste ha en viss typ av tjej för att folk ska acceptera mig och oss som par.

Minns jag tog hem henne första gången och då jobbade hon på restaurang. Det var precis när hon lämnade exet.

Och så satt vi alla där och min morsa frågade var hon jobbade och hon svarade restaurang och då frågade morsan vad hon tjäna och då sa hon att hon får 17000 ut . Morsan såg typ förvånad ut och sa att det är väldigt lite och frågar om hon inte ska utbilda sig eller något?

När vi åkte hem så var tjejen lite nedstämd och kände som att hon blev sedd ner på.

Hon grät en dag också för några veckor sen. Hon sa något i stil med "dina vänner verkar se ner på mig. Varje gång vi möter dem så känner jag dem där dömande blickarna och jag vet inte ens varför. Även din mamma. Jag känner mig ibland som att jag inte räcker till för dig och blir accepterad för den jag är? Jag känner mig typ misslyckad kring er".

Hon var så ledsen. Det gjorde ont se henne så och höra att det är så hon känner.

Saken är den. Jag har 4 vänner. Vi hänger alltid och är öppna om allt. Jag berätta att jag vill ha barn och köpa större lägenhet och att det inte går för hon har skulder. Mina vänner sa också att hon är lite av en hippie . Alltså typ enkel tjej. Hon har inte så stora krav på livet och allt. Hon är typ nöjd med hur hon lever, klär sig och jobbar? Om ni förstår hur jag menar..

Jag köpte en halsduk till henne från gucci och hon tyckte den var jättefin men hon sa "detta är inte jag. Du vet jag gillar mer enkel stil. Men den är jättefin och kommer ändå använda den" och skrattade.

Jag vet inte vad jag ska säga mer...