Hur kommer man orka som tvåbarnsmamma?

Okej okej, nu var ju inte det ju inte det som var det relevanta dock.

Du avgör inte vad som är relevant.

Läs dina egna inlägg i tråden så förstår du varför jag inte svarat dig. Din attityd säger det mesta. Att jag väljer att låta bli att svara på ett av dina inlägg så betyder det inte att du har rätt.

Okej, visst, men du svarar ju inte på andras inlägg om våld heller. Och det behöver du inte, det är upp till dig. Tycker genuint att det är trist och jag hoppas du är trygg i ditt eget hem.

Nyckeln är att ta ner ambitionen. Motverka duktiga flickan syndromet och unna dig vila när tillfälle ges. Tanka energi genom att träffa andra mammor (corona säkert givetvis) och unna er att köpa in städhjälp då och då för just grovstädning (moppning, avkalkning etc). Beställ från mat från mathem och ha standardköplistor redo. Storkok som sagt.

Genom att inte leva jämställt så får du räkna med att ta ner kraven på hemmet men också dig själv. Viktiga är att du ska orka så att du kan vara en bra mamma, och då kommer andra områden på stå tillbaka. Kommer mannen natta stora barnet medan du nattar lilla eller kommer du ta båda? Om du kommer ta båda hela tiden så krymper återhämtningen än mer. Och då får nog din man räkna med att du är trött och inte kommer ha samma tid och ork för honom. Svårt att nära en relation om man ständigt är i arbete och ständigt ligger i schema, men kan ni acceptera att det ser ut så i ett par år framöver så funkar ju det.

Glömde tacka för dina tips, uppskattar det jättemycket!

Pappan har försökt några gånger att natta barnet men det funkar inte, barnet somnar inte och pappan tappar tålamodet snabbt. Så kommer fortsätta vara jag, men hade tänkt lösa det innan bebisen kommer så jag kanske bara behöver läsa en bok bredvid och sedan får barnet somna själv för det kommer nog inte funka annars.

Jag ska ta till mig av tipsen jag fått iallafall och försöka sänka kraven lite, och tänker att de första veckorna får gå som de går. Men att det ska se ut så i flera år är det jag vill undvika, men det ska nog förhoppningsvis gå att lösa på något sätt. Mycket handlar ju om hur bebisen är också.

Det är ju jättebra om så inte är fallet för dig.

Men jo, sammantaget så kan en del av det du skrivit tolkas som att inte allt står rätt till därhemma. Återigen, jag säger inte att det är så, men mycket av det du skrivit ger bilden av en väldigt kontrollerande man.

Exempelvis:

- "Min man har gjort klart för mig" låter inte som att ni kommit överens, eller att du gett med dig för att du vill vara snäll. Det låter som att han har bestämt över dig.

-Att endast du ska ta ansvar för hem och barn ger extremt lite utrymme för dig att ha ett liv utanför hemmet, träffa vänner på egen hand osv, om han inte kan laga mat till barnet, natta osv. Det innebär att du blir väldigt knuten till hemmet, och får svårare att upprätthålla egna relationer.

-Att din man endast kan tänka sig att se till att er son får mat om du hamnar på sjukhus ger en bild av någon som inte bryr sig särskilt mycket om ditt välbefinnande.

-Att din man vill att du ska bli hemmafru; du blir mer knuten till hemmet och har få eller inga dagliga kontakter med andra vuxna i ett sammanhang som din man inte kan ha insyn i. Det tar dessutom bort din ekonomiska självständighet.

Som sagt, den bilden kanske är milsvida från hur din man är, jag bara ger exempel på vad som sammantaget kan ge en viss bild.