Forum Enbarnsföräldrar - Förälder
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vab som ger missnöje hos kollegor

    Fre 8 okt 09:38 Läst 343 gånger Totalt 207 svar
    Fre 8 okt 09:38

    Jag är ensamstående. Arbetar i ett kvinnodominerat yrke. Jag har några barn och det blir en del vab, särskilt under pandemin. De andra i mitt arbetslag har inga småbarn längre. Kollegorna är utarbetade, stressade och bittra. Så fort jag ska vaba känner jag av ett missnöje. Jag känner mig som en kollega man inte vill ha eftersom jag är ensam med vab plus att jag själv blir sjuk ibland av bacillerna. Inför en nyanställning sa en kollega "Vi behöver ha en äldre med erfarenhet och utan småbarn." Jag kände mig träffad direkt. Jag mår dåligt över detta. Får dåligt samvete så fort jag vabar eller är sjuk. Jag får aldrig ett krya på dig till varken mig eller barnen när jag meddelar i vår messengergrupp om vab eller sjukdom. Endast från en ny ung kollega. Inte de andra. Varför ska vi kvinnor behandla varandra såhär? Hur kan vi vara så kalla? Vi borde stötta varandra istället. De har också haft småbarn men det tycks vara glömt.

    Är det fler som känner igen sig?

  • Anonym (X)
    Visa endast
    Fre 8 okt 09:44 #1

    Brukar ni skriva krya på dig och dylikt till varandra?

  • Fre 8 okt 09:57 #2

    Vi har en messengergrupp där vi delar lite allt, både privat och jobb. Där skrivs det sådant ja.

  • Fre 8 okt 10:00 #3 -3

    Därför att kvinnor i grupp i hemlighet avskyr varandra. Jag har jobbat inom vården/hemtjänst/daglig verksamhet & har sett samma mönster år ut & år in. Tror det har att göra med att äldre kvinnor saknar spänning & lycka i livet så de väljer att göra sin arbetsplats till en dokusåpa.

  • Anonym (Sk)
    Visa endast
    Fre 8 okt 10:15 #4

    Är man helt själv så har man inget val om barn blir sjuka. Oavsett yrke så borde man ha förståelse för det.

    Däremot är man 2 föräldrar boendes ihop och det bara är den ena som jämt vabbar ( oftast mamman) så är jag den som kan bli irriterad utav det då jag tycker man delar på det.

  • Anonym (Kolle­gan)
    Visa endast
    Fre 8 okt 10:17 #5 +5
    Vladdis skrev 2021-10-08 10:00:58 följande:

    Därför att kvinnor i grupp i hemlighet avskyr varandra. Jag har jobbat inom vården/hemtjänst/daglig verksamhet & har sett samma mönster år ut & år in. Tror det har att göra med att äldre kvinnor saknar spänning & lycka i livet så de väljer att göra sin arbetsplats till en dokusåpa.


    Nej, det är inte därför.

    Som "äldre kvinna" själv, med vuxna barn, är jag en av dem som har tröttnat på att jobba över, jobba i superspeed och ha extremtajt schema för att en kollega (som ts) är hemma stup i kvarten och vabbar.

    Tidigare var denna kollega sjuk ofta själv, men fick krav på förstadagsintyg när hon var hemma osedvanligt mycket. Då blev det en jäkla massa vab istället.

    Det är inte roligt att jobba arslet av sig, är det så svårt att förstå?
    Att man skulle "sakna spänning &lycka i livet" är bara en unken fördom. Varför skulle man helt plötsligt ha ett tråkigt liv bara för att man har vuxna barn? Tvärtom, kan jag säga att mitt liv är bra mycket mer harmoniskt när jag inte behöver springa skytteltrafik mellan barn som gastar efter mamma titt som tätt.

    Inte att missförstås, tiden med barnens barndom var fin och jag älskade den. Men, jag älskar denna frihet som vuxna barn innebär också.

    Så nej, din lilla gissning är totalt upp åt väggarna.
    Det handlar helt och fullt om det jag skrivit här ovanför.

  • Anonym (Anna)
    Visa endast
    Fre 8 okt 10:21 #6 -1

    Blir så ledsen när jag läser ditt inlägg. Detta är den sämsta formen av systerskap och det är väldigt sorgligt när kvinnor behandlar andra kämpande kvinnor på det här sättet. Det enda jag kan säga är att jag lider med dig och önskar dig och dina barn allt gott. Försök att strunta i dessa äldre kvinnor som har glömt hur det är att ha små barn, som kanske inte har varit endaförälder eller som alltid har haft ett stort nätverk omkring sig. Och också en liten uppmaning: Försök att minnas detta och agera annorlunda själv den dagen du tillhör de äldre på arbetsplatsen (vilket jag absolut tror att du gör).

    All lycka till och krya på er alltid.

    Kram <3

  • Anonym (Anna)
    Visa endast
    Fre 8 okt 10:26 #7 -2
    Anonym (Kollegan) skrev 2021-10-08 10:17:52 följande:

    Nej, det är inte därför.

    Som "äldre kvinna" själv, med vuxna barn, är jag en av dem som har tröttnat på att jobba över, jobba i superspeed och ha extremtajt schema för att en kollega (som ts) är hemma stup i kvarten och vabbar.

    Tidigare var denna kollega sjuk ofta själv, men fick krav på förstadagsintyg när hon var hemma osedvanligt mycket. Då blev det en jäkla massa vab istället.

    Det är inte roligt att jobba arslet av sig, är det så svårt att förstå?

    Att man skulle "sakna spänning &lycka i livet" är bara en unken fördom. Varför skulle man helt plötsligt ha ett tråkigt liv bara för att man har vuxna barn? Tvärtom, kan jag säga att mitt liv är bra mycket mer harmoniskt när jag inte behöver springa skytteltrafik mellan barn som gastar efter mamma titt som tätt.

    Inte att missförstås, tiden med barnens barndom var fin och jag älskade den. Men, jag älskar denna frihet som vuxna barn innebär också.

    Så nej, din lilla gissning är totalt upp åt väggarna.

    Det handlar helt och fullt om det jag skrivit här ovanför.


    Du låter väldigt bitter i ditt inlägg. Och har ganska aggressiv ton. Sedan var det generaliserande skrivet, det första du svarade på, absolut. Men vem är du att avgöra hur hälsan är hos en av dina kollegor? Det är en arbetsledarfråga och kollegor emellan är det absolut bästa att hålla relationen god, skriva Krya på dig/barnet, om det är så man generellt gör på arbetsplatsen till andra kollegor. En som sliter med vab och är enda förälder har säkerligen nog med dåligt samvete åt alla håll än att behöva dras med äldre kollegors oförstående.
  • Fre 8 okt 10:45 #8 -1 +1
    Anonym (Kollegan) skrev 2021-10-08 10:17:52 följande:

    Nej, det är inte därför.

    Som "äldre kvinna" själv, med vuxna barn, är jag en av dem som har tröttnat på att jobba över, jobba i superspeed och ha extremtajt schema för att en kollega (som ts) är hemma stup i kvarten och vabbar.

    Tidigare var denna kollega sjuk ofta själv, men fick krav på förstadagsintyg när hon var hemma osedvanligt mycket. Då blev det en jäkla massa vab istället.

    Det är inte roligt att jobba arslet av sig, är det så svårt att förstå?

    Att man skulle "sakna spänning &lycka i livet" är bara en unken fördom. Varför skulle man helt plötsligt ha ett tråkigt liv bara för att man har vuxna barn? Tvärtom, kan jag säga att mitt liv är bra mycket mer harmoniskt när jag inte behöver springa skytteltrafik mellan barn som gastar efter mamma titt som tätt.

    Inte att missförstås, tiden med barnens barndom var fin och jag älskade den. Men, jag älskar denna frihet som vuxna barn innebär också.

    Så nej, din lilla gissning är totalt upp åt väggarna.

    Det handlar helt och fullt om det jag skrivit här ovanför.


    Säkert. Förstår att det inte kan vara kul att jobba i en bransch med katastroftider, underbemanning & med en relativt dålig arbetsmiljö. Återigen, det förändrar inte min upplevelse även om den såklart ser annorlunda ut för dig. Det jag sett är att äldre kvinnor gärna letar efter fel & saker att dramatisera för att de är så fruktansvärt missnöjda med sin tillvaro. Oftast väljer de ut yngre oerfarna kvinnor att plåga med sin dryghet. Jag har säkert fel, men det är min upplevelse.
  • Anonym (E)
    Visa endast
    Fre 8 okt 10:56 #9

    Ts, pratar vi konkreta saker nu eller hjärnspöken? Du "känner" ett missnöje, hur då? Vad säger de till dig då?

    När de diskuterar nyanställningar så känner du dig träffad, det har inte med dig att göra, de vill bara förebygga problem. Dessutom är det diskriminering att välja bort någon med småbarn just för att de har barn.

    Att de inte hälsar "krya på dig" kan ju vara mer en personlighetsgrej att de inte gillar dig snarare än att du har barn. Skit i det. Meddela bara att du blir borta och skit i resten.

    Om du känner dig mobbad ska du givetvis ta upp det med chefen. Även om det är underförstått och inte direkt emot dig så skapar det en giftig stämning.

  • Anonym (Anna)
    Visa endast
    Fre 8 okt 11:05 #10 -1 +1
    Vladdis skrev 2021-10-08 10:45:06 följande:

    Säkert. Förstår att det inte kan vara kul att jobba i en bransch med katastroftider, underbemanning & med en relativt dålig arbetsmiljö. Återigen, det förändrar inte min upplevelse även om den såklart ser annorlunda ut för dig. Det jag sett är att äldre kvinnor gärna letar efter fel & saker att dramatisera för att de är så fruktansvärt missnöjda med sin tillvaro. Oftast väljer de ut yngre oerfarna kvinnor att plåga med sin dryghet. Jag har säkert fel, men det är min upplevelse.


    Jag håller med dig till fullo. Arbetade i hemtjänsten och många av de äldre kvinnorna var de som gjorde att jag inte längre stod ut. Bitterheten var skyhög och de var så elaka mot de yngre. Jag försökte stå upp och emot, vara en motpol, men det kändes som att min livsglädje sögs ut ur kroppen. Älskade arbetet i sig och kontakten med de äldre, men det gick inte.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll