jag är så deprimerad å ledsen å arg å å å

planera in en resa det kanske kan känns bätre att ha något roligt att tänka på

dagdrömmare.
om en resa skulle lösa mina problem å min depression, då hade jag redan gjort det, men vad hjälper det att åka någonstans å komma tillbaka. problem finns här å jag måste ta itu med det. kram å tack för ditt råd

förstår precis vad du menar, känner också en otrolig hopplöshet, ser ingen mening med morgondagen. Vi planerar en resa till sommaren och det gör att jag kan se med lite hopp på framtiden och så blir det bara roligt att avboka resan om jag skulle bli gravid innan men vi en plan B och det gör att det inte känns så meningslöst att det inte blev nått barn i sommar. Man måste hitta en anleding att leva och se framåt

Hej Sabia!

Jag känner verkligen med dig. Du verkar så himla ledsen och deprimerad. Men säg inte upp dig! Det sista du behöver är att vara utförsäkrad när du blir gravid. Jag har själv varit på väg att säga upp mig men efter att ha pratat med min man så har jag alltid ändrat mig i sista stund och låtit bli. Om jag inte hade mitt jobb så skulle jag inte ha något annat än IVF och barn att tänka på överhuvudtaget. Och om jag skulle bli gravid så skulle jag inte få någon föräldrapenning vilket är jättesurt eftersom jag har jobbat stenhårt i 10 år utan någon sjukfrånvaro alls.

Håll ut! Det måste bli bättre snart.

klossen klart du får föräldrarpenning den baseras på ditt förra jobb om du är arbetslös eller studerande bara du är anmäld på AMS eller hos csn utan någon dag mellan gamla jobbet och den nya sysselsättningen

dagdrömmare:
precis så du du skrev känner jag, vet du när man inte finner en mening i livet längre?jag är sjukskriven nu snart två veckor. jag vet att det finns en massa sak att göra , men orkar ej ta tag i någonting. vill bara sova. å när det är dax att stiga upp har ej lust., jag kunde fortsätta att sova i rest av mitt liv. krammmmmmmm

Önskar att du kan finna kraft att söka hjälp någonstans. Få någon att prata med, att ventilera med och som kan ge dig nya perspektiv och verktyg att orka med denna tid. Om du har någon kontakt med en klinik så hör dig för där, vänd dig till din vårdcentral eller nåt. Jag vet att när man är deppad och trött så är ju det sista man orkar att slå sig in i vården (för det kan ju verkligen kännas som att man måste slå sig fram för att få hjälp). När jag själv hade en svår kris i mitt liv så tog jag mod till mig att be om hjälp på kliniken där jag gick (för mina underlivsbesvär - trodde aldrig jag skulle bli frisk, ellerl ens kunna ha samlag, än mindre kunna skaffa barn...) och fick till slut träffa en underbar person som är barnmorska/samtalsterapeut och det hade en stor inverkan på mig - jag kan se de klarar nu ett år senare hur mycket det hjälpte mig. Att samtala med någon utomstående är såklart inte för alla - vi är ju alla olika - men jag vill bara dela med mig av detta till dig för jag känner med dig. Hoppas det lättar snart. Kram

att prata med en kurator är e jätte bra ide. Jag var hos min idag och det känns alltid lite lättare när man går därifrån.
du kan be om samtalshjälp via den läkare som sjukskrev dig

Har du kännt så här länge, blivit värre och värre eller kom det plötsligt i samband med något?

hej dagdrömmare:
jag går redan hos en kurator, men det som om inte det heller hjälpe mig.
det verka som jag har tappat mig själv någonstans å har väldigt svårt att hita mig själv igen. för det mesta har jag mardrömmar å i de är alltid någon liten barn som vill dra med mig någonstans. i drömmen börja jag springa med honom å sedan fryger vi tillsammans.
jätte konstigt va?