Besviken över julen

Så är det verkligen. Jag hade en privilegierad uppväxt där allt skulle vara perfekt, särskilt vid högtider, men det jag minns är inte allt det perfekta utan de där stunderna när mina föräldrar var helt närvarande och avslappnade och de stunderna var tyvärr få. 

Jag tror att dina barn verkligen uppskattar den där stunden vid rastplatsen och de vill ha en glad och lugn mamma som inte stressar sönder sig inför julen och är helt slut på julafton. 

Jag har varit precis som du. Jag har servat och ställt upp eftersom jag inte har känt mig tillräcklig men det är ingen som tackar en för att man bränner ut sig själv. 

Jag blev faktiskt rädd när jag förstod att jag hade näsblod för att blodtrycket skenade. Jag insåg vad som är viktigast i livet och det är de personer som finns där för mig och gillar mig för den jag är och inte det jag gör. 

Från och med nu tycker jag att du ska träna på att ta hand om dig själv och göra det du mår bra av. 

 

Jag är inne på samma sak. Att inte ens säga "tack" är oföskämt och inget annat.

De kom dit, roffade åt sig för att sedan dra.

Låter som människor man vill hålla sig borta från och jag hade inte upprepat det du och din familj gjort nästa jul

Pausa jultraditionen med dessa människor på obestämt tid från och med julen 2024.

Oj. Om jag var du skulle jag minimera kontakten med familjen, och definitivt aldrig mer bjuda hem dem. Och sluta stressa sönder dig för att fixa den perfekta julen. Som flera andra har skrivit så får man inget tack för det, och det är heller ingen som förväntar sig att du ska ta så mycket ansvar. Jag vet av erfarenhet att omgivningen tror att den som tar på sig mycket ansvar själv vill ha det så, medan den som tar på sig ansvar tror att omgivningen förväntar sig det. Så försök släppa målsättningen att julen ska bli perfekt och tänk att den bara ska bli mysig och trevlig. Skippa julklappar er vuxna emellan. Be man och barn om hjälp med att laga julmat, och laga bara det ni verkligen tycker om. Sov ut på julaftonsmorgon. Njut av att spendera tid med familjen. Inga måsten och ingen press.

Dina föräldrar / syster beteende var helt oacceptabelt ! 😡Blir man bjuden så klagar man inte😠, har man inte haft knytkalas tar man inte med sig något hem om inte värden insisterar och då tar man med sig sådant som inte står sig så länge - som Jansons,köttbullar,korv som varit uppvärmd o alltså bara kan värmas en gång till 

Jag skulle om jag vore du dels skala ner på julfirandet om era barn vill fira med mormor o morfar o moster+ man  ( inga kusiner ?) så skulle jag bjuda in nästa år igen?men med lite förändringar .. jag skulle begära att gästerna tar med sig mat dvs knytkalas dela ut kostnaderna så att alla vuxna står för ungf lika mycket , ni har ju barn o de äter ju också ?meeen samtidigt?det är ni som städar och fixar o ordnar?

Vad det gäller julklappar .. sätt en summa eller bestäm att ni vuxna inte byter paket med varandra .. med min mans släkt gjorde vi så när barnen var små att vi vuxna drog ett namn på den vi skulle köpa till ..så alla vuxna fick ett paket för likvärdig summa och barnen fick paket från farmor o farfar och faster o farbror .
Övriga paket dvs de från oss till våra barn och de jag och min man ger till varandra gav vi när barnen var små hemma på kvällen efter firandet ..tomten hade varit och lämnat en säck medans vi var hos fastern .
I dag när alla barn är stora byter vi inga julklappar alls på firandet hos min svägerska utan varje familj byter dem hemma antingen före eller efter firandet hos svägerskan 

God fortsättning 
Bra jobbat jag beundrar dig att du inte blåste säkrings skåpet så att säga
Vilken buffé man än är på hittar man alltid något som inte faller en i smaken men inte klagar man på det man äter av det andra goda 

Antar att detta beteende inte bara kommer som en blixt från klar himmel?  
Dom saknar ju grundläggande hyfs och jag ser ingen poäng med att bjuda sådana människor hem till mig. Låt detta bara sista gången och hoppas att du kan vila upp dig över nyår i stället. 

Bra idé att åka bort nästa jul. Ta en skön semester någonstans på jorden bara du och din familj och njut av att äta julmat eller något annat vid dukat bord. 

Känner mig också lite deppig och tom på energi efter jul. Blir alltid en sån hets innan där resultatet sen inte känns mödan lönt riktigt. 

Fy så tråkigt att du känner så där. Fullt förståeligt men tänk att ändå ha en familj att göra jul för om än en knasig. 

Tycker nog det var sista gången du ställer upp på det där. Ska det firas hos er så gäller nya regler. Knytkalas där visserligen du får agera koordinator. Gör att inte alla kommer med en sillburk och en Aladdin låda. Bara julklappar till barn (under 15). Den egna familjens julklappar sköts innan sammankomsten. Eller efter. Ska de vuxna också ha så är det julklappsspel med innehåll på 150kr om man vill vara med. Klagar man på maten går man handdiska. 

Har man lagt ner mycket tid, energi och kanske även pengar på ngt som inte blir lyckad så blir det såklart en dålig känsla efteråt.

Ungefär som att träna inför ett löparlopp och så sträcker man sig och får avbryta efter halva loppet.

Ja, det känns lite misslyckat ibland. Särskilt denna jul då ett av syskonbarnen blev sjukt i sista sekund. Inget han kan hjälpa förstås men det kändes trist ändå att vara ensam på julafton. Hade gjort mat, köpt en fin klänning som jag aldrig fick bära. 

Och så all press med julbestyren innan. Maten som skall inhandlas och lagas,  julklappar likaså. 

Jag uppskattar de flesta av våra svenska högtider men just julen önskar jag ibland att man bara kunde hoppa över. Blir för mycket av allt på en och samma gång och jag mår inte bra av den stress som följer.

tror det är så att din familj är hemmablinda när det gäller allt du gör. Sluta gör det bara. Du kan ljuga om du inte vill ta konfrontationen och säg nästa år att du är sjuk eller nån av barnen är sjuka eller din man så guess what det blir inget i år. om ni måste fira ihop kom överens om ett fast pris som gäller alla så blir det inte så stora skillnader så du blir besviken. jag har märkt att ofta kan det vara självupptagna och människor som inte mår värst bra själva som inte uppskattar, ser värdet eller kan tänka sig in i förberedelserna det krävs för någon annan. Jag skulle tro att de som uppträtt så mot dig och er över julen inte mår så bra själva även om de kanske vill ge ett sken av det. I deras värld kanske de är avundsjuka på dig, tror du lever det perfekta livet osv, så därför känns det lite skönt för dem att klanka ner på din mat osv. Jag har varit med om familjemedlemmar och även vänner som ändrats i sitt sätt att vara mot mig och andra på det sättet du beskriver och då har de själva inte mått så bra. Det här gäller inte alla såklart att man blir så så fort man inte mår bra, vissa är mkt snälla ändå och uppskattande. 

Jag hade bara drämt näven i bordet (åt mig själv mest) och bestämt mig för att det här var sista gången. Vill de ha julen på sitt sätt så får de ordna det själva. Fira med din man och barn istället, ni verkar ju ha det bra ihop. Du kan säga som så också till dem att vi har bestämt oss att hädanefter firar vi jul ihop jag mina barn och min man, men vi kan ju ses kanske nån annan dag under julen eller så? och så låt det bara vara flytande i luften så där så ser du om de ringer dig eller ordnar något hemma hos någon av dem istället så de inte tror du ska göra det också. ni kan ju då t ex träffas några få timmar över hos någon annan eller ute på nåt fik nånstans och byta julklappar eller nåt i den stilen. på det sättet kan de inte mer förstöra julen för dig, er, men det här krävs ju mod. Å andra sidan varför ska de få lov att vara så själviska, och inte du? Var självisk mot de som är själviska, kasta inte pärlor på svin. 

Många av er har gett många kloka svar. Tack!

Vill bevara traditioner med barnen, men vill gärna inte behöva känna såhär.

Även om jag på något vis tycker om min familj så blir vissa av personernas (inte så bra) egenskaper väldigt tydliga när man ska få ihop en träff tillsammans. Man kanske får acceptera att människor inte går att förändra (otacksamhet bland annat).

Framledes blir det nog andra planer vid jul. Min familj (dvs man och barn) kan ju forma nya traditioner. Det finns inget som säger att vi inte kan fira tillsammans bara vi fyra.

Samtidigt så vill jag gärna bevara en bra kontakt med min syster och mina föräldrar. Även om mina föräldrar inte är lastgamla (båda ca 65 år, snart pensionärer) så vet man ju att åren går. En av mina föräldrar var här om året mycket svårt sjuk (akut sjukdom som ledde till att denne låg på IVA och svävade mellan liv och död). Det här gör väl att man ännu mer är angelägen om att ta tillvara på tiden man har här och nu.

Jag tror inte det finns ett rätt svar på hur man ska tänka och göra framöver. Som sagt har ni varit många som gett bra förslag. Kommer tänka om framöver.. Skippa prestationskraven. Justera traditioner.

Ja, jag har ju ett helt år att fundera..

Om du ser mitt senaste svar så skriver jag att en av mina föräldrar var mycket svårt sjuk här om året. Kanske det har förändrat familjedynamiken? Kanske mina föräldrar ser hur barnen växer upp och formar sina egna liv?

Min syster och hennes man har inga barn. Jag vet inte om de försökt men inte fått barn, eller om de helt enkelt inte vill ha barn. Känslig fråga.

Min familj (med man och barn) är inte perfekt, men vi försöker vårt bästa. Inte att uppnå perfektion inom familjen, men skapa en trygg kärnfamilj med glada barn och glada föräldrar.

Tack för din feedback!

Ja det är inte helt omöjligt då att den förälder som gått igenom den pärsen fått nån depression på köpet efteråt, jag har också familjemedlemmar som gått igenom saker, och det är därför jag lärt mig att inte satsa så mycket för de är ändå i sin bubbla, de ser, uppskattar inte, så då sänkte jag kraven både på mig själv och dem för det är den nivån som faktiskt funkade bäst då, och då blir man själv inte utarmad eller besviken, vilket du ju blivit det här året. Jag tror inte de själva sett sig så genom dina ögon, öron, för de verkar helt uppe i sitt. Jag märkte iaf att det funkade bättre när jag sänkte kraven både för dem och för mig, det var som att jag skulle ner till deras nivå för att vi skulle mötas, de skulle bli mer avslappnade osv, och då var det ju ändå okej för dem att klaga osv, för jag hade inte satsat fullt ut ändå, då fick det vara så, det blev det bästa. Man tror att man kan höja någon annans stämningskänsla genom att fixa ihäl sig, men de är inte där, de är på golvet och de kommer inte upp så högt fast man själv fixat. Man får försöka möta dem där de är. Bäst för dem. Bäst för en själv. Särskilt en som jag märkt när hen kommit ur sin depression och ångest och vad nu mer där var som var fel att hen uppskattar mycket mer, ser andra och ser saker mycket mer än innan, i och med du beskrev det som så att maten är precis likadan som den brukar vara men de projicerar över att den är torr och hit och dit med klagomål, de fattar inte att det inte är maten som inte smakar, det är hur de mår som gör att maten inte smakar till exempel. 

Håller tummarna att din nästa jul inte ger dig den här dåliga magkänslan efteråt.

Min familj har ofta när de inte mått bra tyckt att mitt liv är så perfekt eller jag är den starka i familjen eller den med mest energi. De fattar inte vad de ställer till med för min del. Jag får prata väldigt rakt och öppet och bestämt med vad jag känner och tycker och vad jag har bestämt, det respekteras. Båda läger måste få må bra, där måste vara den balansen, annars funkar inte relationerna. 

Kan mycket väl ligga något i det du skriver.
Som sagt har vi alltid haft det lite knepigt redan under uppväxtåren, men upplever absolut att dynamiken inom familjen förändrats mycket sedan ena föräldern var sjuk. Inget konstigt med det egentligen.

Ska skriva i pannan, SÄNK KRAVEN.

Jag har slutat med att fira julafton med släkten men vi har julfika med alla i mellandagarna. Alla får ta med något och så ses vi men utan all press. Är vädret bra kanske vi tar en promenad eller åker pulka före fikat.