Vad händer i min kropp?

Tack, men jag tror inte just det här är ångest. 

Ja jag ska absolut nämna det för min läkare. tack!

Ja, så är det absolut, mindre dagar som är bra?
ja vad skönt de dagar man känner sig lite mer stabil. Låter ju hemskt att man ska behöva ha det så!! Lycklig över nåt om andra tar för givet.
kånner mig väldigt ostabil. Kan liksom känna mig gungig även om jag sitter eller ligger. Alltså lite. Har du också så? Och benen är så jobbiga! känns som nån muskelsvaghet! Kan ju vara nån nerv i ryggen som är i kläm. Konstig känsla iallafall. Känns liksom bättre när jag går med vagnen. 

också så jobbigt att vi ska förväntas leva livet precis som alla andra trots att det är en stor kamp varenda dag. 

För några år sedan kände jag av det när jag låg i sängen också. Jag ligger alltid på sidan, och då kändes de som jag skulle tippa framåt/bakåt. Jätteobehagligt var det. Men det gick över. 

jag känner mig också extremt ostabil nu, värre än på länge. jag behöver verkligen fokusera på hur jag går och står. 

När jag går med vagn upplever jag också att det känns bättre, men tror det har och göra med att det känns som ett slags stöd. 

Ja exakt så att man behöver verkligen fokusera hur man går och står och hålla balansen. Om folk omkring bara visste att man kämpar varje dag för det dom bara har som sin vardag.
jo men lite så kan jag känna i bland, att står jag lutad över nåt kan det kännas som man ska tippa över! 
Blir även lätt andfådd och får lätt hjärtrusningar. 
Jag letar dock efter symptom hela tiden. Jag slappnar aldrig av. Jag blir nervös om jag har nåt framför mig som avviker från vardagen och fattar inte hur jag ska klara det med mitt mående. Detta måendet har definitivt skapat ångest. så trist är det.

Jag kom på en annan grej jag hade för 2-3 år sedan.
det både syntes och kändes att det pulserade mellan revbenen, högst upp på magen typ om du förstår. 
min läkare sa att det var för jag är så smal. Men de kom bara från en dag till en annan, men det försvann när jag blev gravid och har inte kommit tillbaka heller. 
har du haft så?

jag letar dock inte symptom, jag försöker åka till jobbet med inställningen att det här är en ny dag, kanske den blir bra. 

men jag kan känna i bilen på vägen till jobbet redan att jag ibland har hjärndimma, är dåsig eller yrslig. och då vet jag att det kommer inte vara en bra dag. 

 

Kanske lyfts tidigare i tråden men påminner om me. 

Det känner jag inte igen. Men jag har ju som sagt haft ont vid revbenen.
vad bra att du har den inställningen! önskar jag kunde ha det. För mig är det tvärtom. Jag är orolig redan på morgonen att det ska bli en jobbig dag och blir överaskad och glad om det blir en bra dag!
För det mesta har jag redan ont i nacken och känner mig ostadig redan på morgonen. Och den där dåsigheten är så jobbig! Morgonen är värst sen blir det oftast bättre under eftermiddagen. Hur klarar du hela dagarna på jobbet?

Hej på er! Har följt det ni skriver och vill bara säga att jag har upplever mycket av det ni skriver.
Ska träffa en läkare nästa vecka för utreda mer. 
Jag TROR många av symtomen är psykosomatiska, iallfall förvärras det vid stress eller när jag tänker på symtomen för mycket.
Jag sa till min läkare på telefon att jag måste få utrett om där finns en fysisk bakomliggande orsak eller ej. För att ens kunna gå vidare. Vill känns mig fri och må bra i min kropp.
Upplever som en utav er skrev att avvikande saker som händer är jobbiga, just för att man troligtvis inte kommer må bra. Man är som fängslad i sin kropp. 

Känns som en dimma i huvudet
Yr och ostadig, gungar när jag går 
Ibland kraftigare yrselattcker
Andfåddhet och hjärtrusningar
Vibrerar och pirrar i kroppen 
Och en rad andra symtom..

Me har nog inte nämnts, men ms har. Ska läsa om me. tack !