• Anonym (Anonym123)

    Vad händer i min kropp?

    är en tjej på 32år, inge alkohol,nikotin,koffein eller droger.
    160cm lång, 60 kg.
    tränar inte men rör på mig varje dag. 



    lider i stort sätt varje dag av nedan symptom, vissa dagar lite bättre, men mår aldrig helt bra? 



    Suddig syn 


    Hjärndimma


    Dålig balans 


    Muskelsvaghet i rygg 


    Yrsel 


    ostadig gång


    Stickningar i underarmar, vader fötter och händer 


    Hög puls


    Svimningskänslor


    Andfåddhet 


    Förstoppning 


    Svag 


    Orkeslös

    någon som har förslag på vad det kan vara?
    äter varje dag b12, d vitamin och magnesium.
    runt mens äter jag även järn.


    har själv läst mig till att det låter som b12 brist? Men senaste provtagningen visade P?Kobalamin Resultat: 370 pmol/L. 


    Har vid 2 gånger i mitt liv haft brist på folsyra, men det har ordnat upp sig när jag ätit tablett. 

  • Svar på tråden Vad händer i min kropp?
  • Anonym (Anonym123)
    Anonym (Ida) skrev 2025-03-31 18:18:59 följande:

    Ja känslan är hemsk att inte ha kontroll över sin egen kropp! Och jag tänker verkligen som du. Om jag mår såhär nu, hur ska jag må när jag blir äldre?!
    Det är verkligen ohållbart att må såhär i längden! 
    Det i benen har varit bättre på mig också i 2 dagar. Sååå konstigt! Däremot har jag varit jättegungig ett tag nu och jättemycket över helgen. Idag var det också bättre! Så konstigt! Vad är det som styr det?! I morgon kan det vara likadant igen. Men jag brukar må mycket sämre just efter mens. Var inte hos fysioterapeuten i fredags då jag vabbade men ska gå på onsdag om inget annat inträffar! Måste få lite övningar och bra om hon undersöker och gör en bedömning. Detta stämmer mycket in på triggerpunkter i halsmusklerna  och spänningsyrsel vilket de behandla.


    Jag mår också mycket sämre runt mens. Har läst att man kan få någon slags antidepp om man har grov pms. Och det funderar jag faktiskt på om jag ska testa. Om jag förstått det rätt så får man inte lika grova biverkningar. och man äter de typ 2 veckor i månaden.

    ja den frågan har jag ställt mig 100 gånger. Vad är det som styr det här? hur kan man må bra en dag men piss dagen efter.
    om man bara fick svar på det hade de gjort sån stor skillnad. 
    att man inte förstår eller känner att man litar på sin kropp gör allt så mycket jobbigare. 

  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-31 19:45:03 följande:

    Jag mår också mycket sämre runt mens. Har läst att man kan få någon slags antidepp om man har grov pms. Och det funderar jag faktiskt på om jag ska testa. Om jag förstått det rätt så får man inte lika grova biverkningar. och man äter de typ 2 veckor i månaden.

    ja den frågan har jag ställt mig 100 gånger. Vad är det som styr det här? hur kan man må bra en dag men piss dagen efter.
    om man bara fick svar på det hade de gjort sån stor skillnad. 
    att man inte förstår eller känner att man litar på sin kropp gör allt så mycket jobbigare. 


    Kan tänka mig att det kan vara nån reumatisk sjukdom faktiskt. Men också att det bara är spänningar. 
    och att det blir värre för oss som redan känner allt i kroppen och är extra känsliga.
    Hur ska du gå vidare med detta? Tänk att vi mått så här i flera år. Tycker det är så mycket jobbigare nu dock än innan även att man vänjer sig. Hur är det nästa år om vi inte gör nåt åt det? Känns jobbigt med alla tankar. Hur löser man detta? Gå vidare hos läkaren? Be om remiss till neurolog?
  • Petrellie
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-31 15:42:45 följande:

    tack för svar! 
    Skönt att du hittat något som gör att du mår bättre. 


    vad för prov och tester togs för att få diagnosen?
    vad äter du för medicin ?


    Det finns ett särskilt blodprov man tar och sen gjorde jag en muskelbiopsi också för att bekräfta. Äter en kombo av kortison och Imurel.
  • Anonym (Känner igen)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-03-31 08:31:25 följande:

    Jag är garanterat en som känner väldigt mycket då. Jag har i hela mitt liv alltid något som inte är helt 100, alltid ont i magen eller huvudet. Om det inte är det har jag ont i ögonen eller mensvärk. Vissa dagar känns det som jag har urinvägsinfektion och några timmar senare går det över. Som sagt alltid något med mig; och så har det varit hela mitt liv. Vissa kallar mig hypokondriker, men jag är absolut inte rädd att jag har någon sjukdom. Går inte och oroar mig över de sakerna, utan känner nog bara av allt som händer i min kropp. 


    men vad ska man göra åt det liksom? Kan ju inte - inte känna av det liksom? 😅

    har du någon plan på hur du ska gå vidare? för att leva såhär ostadig och yrslig är ju inte hållbart. 


    Sån är jag också. Och med så många olika symtom är det också svårt att veta vad saker beror på. Blir så diffust. 
    Har ju en rad andra symtom som kommer och går i perioder. Egentligen är det ju så för de flesta? Man känner ju saker och ting i kroppen, men som jag sa, andra göder inte symtomen. Medan vi har alldeles för mycket fokus.

    Jag anses nog också vara hypokondriker. Men som du säger.. jag går inte runt och tror att jag är dödligt sjuk. Utan är mest förbannad över att inte må bra i kroppen. 

    Jag ska träffa min läkare på Fredag. Prata dels om min jobbiga yrsel och ostadighet. Sen har jag jätte mycket problem med magen som också är under utredning. Jämt uppblåst och rapig. Skit jobbigt!
    Han sa att det fanns något test han ska göra på mig som kan framkalla svimning? Ingen aning om vad det är för test. 
    Oavsett tar jag det som det kommer, är bara glad över att ha träffat en läkare som tar mig seriöst. 

    Men ska återigen flika in att jag är ganska övertyga om att det psykiska bidrar mycket till symtomen. Stress och oro förvärrar det mesta.
  • Anonym (Ida)

    Varit hos fysioterapeu/KBT samtal.
    Allt detta var det sympatiska nervsystemet som var påslaget och inte släppte.
    Inga övningar hjälper förrän jag släpper på spänningar/stress/oro. Ner ned axlarna och hitta kontakten med marken igen. googla på detta. Hoppas vi kan bli hjälpta.

  • Anonym (Känner igen)
    Anonym (Ida) skrev 2025-04-02 13:36:48 följande:

    Varit hos fysioterapeu/KBT samtal.
    Allt detta var det sympatiska nervsystemet som var påslaget och inte släppte.
    Inga övningar hjälper förrän jag släpper på spänningar/stress/oro. Ner ned axlarna och hitta kontakten med marken igen. googla på detta. Hoppas vi kan bli hjälpta.


    Tack för den informationen! 

    Hur känns det nu efter besöket?
  • Anonym (Anonym123)
    Petrellie skrev 2025-03-31 22:10:49 följande:
    Det finns ett särskilt blodprov man tar och sen gjorde jag en muskelbiopsi också för att bekräfta. Äter en kombo av kortison och Imurel.
    Tack för svar!
  • Anonym (Anonym123)
    Anonym (Ida) skrev 2025-04-02 13:36:48 följande:

    Varit hos fysioterapeu/KBT samtal.
    Allt detta var det sympatiska nervsystemet som var påslaget och inte släppte.
    Inga övningar hjälper förrän jag släpper på spänningar/stress/oro. Ner ned axlarna och hitta kontakten med marken igen. googla på detta. Hoppas vi kan bli hjälpta.


    Men hur ska man lyckas släppa på spänningar och oro då? 


    hur kändes det att höra det? 

  • Anonym (Anonym123)
    Anonym (Känner igen) skrev 2025-04-01 14:04:56 följande:
    Sån är jag också. Och med så många olika symtom är det också svårt att veta vad saker beror på. Blir så diffust. 
    Har ju en rad andra symtom som kommer och går i perioder. Egentligen är det ju så för de flesta? Man känner ju saker och ting i kroppen, men som jag sa, andra göder inte symtomen. Medan vi har alldeles för mycket fokus.

    Jag anses nog också vara hypokondriker. Men som du säger.. jag går inte runt och tror att jag är dödligt sjuk. Utan är mest förbannad över att inte må bra i kroppen. 

    Jag ska träffa min läkare på Fredag. Prata dels om min jobbiga yrsel och ostadighet. Sen har jag jätte mycket problem med magen som också är under utredning. Jämt uppblåst och rapig. Skit jobbigt!
    Han sa att det fanns något test han ska göra på mig som kan framkalla svimning? Ingen aning om vad det är för test. 
    Oavsett tar jag det som det kommer, är bara glad över att ha träffat en läkare som tar mig seriöst. 

    Men ska återigen flika in att jag är ganska övertyga om att det psykiska bidrar mycket till symtomen. Stress och oro förvärrar det mesta.

    Jag har också väldigt mycket problem med magen. har du någon tanke på vad ditt kan vara?
    jag funderar ju ibland på om jag faktiskt är glutenintolerant. Har du funderat på det? 


    oj låter lite läskigt med att framkalla svimning. Men modig du är som vågar testa! 

  • Anonym (Anonym123)
    Anonym (Ida) skrev 2025-03-31 20:02:43 följande:
    Kan tänka mig att det kan vara nån reumatisk sjukdom faktiskt. Men också att det bara är spänningar. 
    och att det blir värre för oss som redan känner allt i kroppen och är extra känsliga.
    Hur ska du gå vidare med detta? Tänk att vi mått så här i flera år. Tycker det är så mycket jobbigare nu dock än innan även att man vänjer sig. Hur är det nästa år om vi inte gör nåt åt det? Känns jobbigt med alla tankar. Hur löser man detta? Gå vidare hos läkaren? Be om remiss till neurolog?

     jag har alltid tänkt att det är något med min kropp som gör att den inte tar upp näring ordentligt. har alltid varit smal oavsett hur och vad jag äter: alltid extremt trött och svag i kroppen. Så hade velat kolla om min kropp tar upp näringen som den ska: sen hade jag velat börja träna. 


    jag cyklade med barnen häromdagen och märker att jag Inte riktigt litar på min balans. Det går jättebra att cykla fint och rakt, men så fort det kommer tex en smalare väg eller liknande så är det som min hjärna inte litar på min balans. Och jag blir helt ostadig och vinglig helt plötsligt. 
    så tror också jag behöver träna upp den.
    har du testat din balans något? 


    vad har du för tankar på hur du ska gå vidare? 

Svar på tråden Vad händer i min kropp?