• Anonym (Anonym123)

    Vad händer i min kropp?

    är en tjej på 32år, inge alkohol,nikotin,koffein eller droger.
    160cm lång, 60 kg.
    tränar inte men rör på mig varje dag. 



    lider i stort sätt varje dag av nedan symptom, vissa dagar lite bättre, men mår aldrig helt bra? 



    Suddig syn 


    Hjärndimma


    Dålig balans 


    Muskelsvaghet i rygg 


    Yrsel 


    ostadig gång


    Stickningar i underarmar, vader fötter och händer 


    Hög puls


    Svimningskänslor


    Andfåddhet 


    Förstoppning 


    Svag 


    Orkeslös

    någon som har förslag på vad det kan vara?
    äter varje dag b12, d vitamin och magnesium.
    runt mens äter jag även järn.


    har själv läst mig till att det låter som b12 brist? Men senaste provtagningen visade P?Kobalamin Resultat: 370 pmol/L. 


    Har vid 2 gånger i mitt liv haft brist på folsyra, men det har ordnat upp sig när jag ätit tablett. 

  • Svar på tråden Vad händer i min kropp?
  • Anonym (Känner igen)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-04-02 18:21:40 följande:

    Jag har också väldigt mycket problem med magen. har du någon tanke på vad ditt kan vara?
    jag funderar ju ibland på om jag faktiskt är glutenintolerant. Har du funderat på det? 


    oj låter lite läskigt med att framkalla svimning. Men modig du är som vågar testa! 


    Jag har gjort många tester och undersökningar. Har ingen allergi alls. Varken gluten eller laktos m.m.
    Har gjort gastroskopi för 1 år sedan som visar en viss försvagning på magmunnen. Men det förklarar inte alla symtom.
    Har beställt tester via nätet som kollar det mesta som rör tarmen, har genomfört ett av testen och fick många avvikande testresultat. Tex bakterien enterkocker var avvikande. Visade också tecken på läckande tarm (zonulin). Men detta en djungel. 
    Ska låta min husläkare utreda vidare. 
    Kanske är så "enkelt" som ibs. Träffar en dietist som satt mig på Fodmap. Där man låter bli att äta sånt som är dåligt för en ibs mage typ.

    På vilket sätt yttrar sig dina magbesvär?
  • Anonym (Ida)
    Anonym (Känner igen) skrev 2025-04-02 17:32:34 följande:
    Tack för den informationen! 

    Hur känns det nu efter besöket?
    Jag har mått bättre. Dock kanske det är tillfälligt.
    Hon satte alla ord i munnen på mig. Precis hur jag mådde och kände. Hon visste allt. Hon förstod allt.
     Allt stämde. Inget kan hjälpa mig av alla dessa behandlingar förrän jag tar ner axlarna och sätter fötterna på jorden igen. Jag går runt och spänner mig konstant. Det vet jag, Dock känner jag ännu att hon kan ju inte veta med säkerhet vad jag har utan detta är vad hon tror. Men faktiskt också vad jag tror.
  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-04-02 18:17:50 följande:

    Men hur ska man lyckas släppa på spänningar och oro då? 


    hur kändes det att höra det? 


    Det kändes rätt. Det kändes exakt rätt.
    Jag har läst om detta innan och tänkt att det kan vara så.
    Dock är jag ännu inte säker, detta är ju vad hon tror. Men faktiskt vad jag också tror. När jag gick därifrån sänkte jag mina axlar och försökte ändra mitt tankesätt som hon sa var viktigt, Det symptom som du riktar uppmärksamhet mot kommer att öka. Så funkar kroppen. Ge inte yrseln någon uppmärksamhet. Låt den bara vara där. Den är inte farlig. Du kommer inte att svimma när du har yrsel av denna anledning. Det var också en blandning av ångest. Jag fick öva på att stå i kassan på ica. Det var mycket svårt för mig att hitta en trygg plats för mina fötter. Jag kunde inte stå still. Det märkte hon. Men fötterna måste få kontakt med marken igen. Sedan skulle jag ligga på spikmatta eller göra yoga och andningsövningar varje kväll. Kroppen måste hitta tillbaks till lugnet. Lättare sagt än gjort! Men jag ska pröva.
    Hon försökte in ens få mig boka fler behandlingar. Jag måste hitta lugnet först.
  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-04-02 18:34:22 följande:

     jag har alltid tänkt att det är något med min kropp som gör att den inte tar upp näring ordentligt. har alltid varit smal oavsett hur och vad jag äter: alltid extremt trött och svag i kroppen. Så hade velat kolla om min kropp tar upp näringen som den ska: sen hade jag velat börja träna. 


    jag cyklade med barnen häromdagen och märker att jag Inte riktigt litar på min balans. Det går jättebra att cykla fint och rakt, men så fort det kommer tex en smalare väg eller liknande så är det som min hjärna inte litar på min balans. Och jag blir helt ostadig och vinglig helt plötsligt. 
    så tror också jag behöver träna upp den.
    har du testat din balans något? 


    vad har du för tankar på hur du ska gå vidare? 


    Magbesvär var ett av dom största symptomen när det sympatiska nervsystemet var påslaget. 
    Jag har haft mycket illamående från och till.
    Tror det är exakt så som du säger. Din hjärna litar inte på din balans. Du är på helspänn att hålla balansen.
    Läste att balansen blir sämre då. 

  • Anonym (Anonym123)
    Anonym (Känner igen) skrev 2025-04-02 22:44:37 följande:
    Jag har gjort många tester och undersökningar. Har ingen allergi alls. Varken gluten eller laktos m.m.
    Har gjort gastroskopi för 1 år sedan som visar en viss försvagning på magmunnen. Men det förklarar inte alla symtom.
    Har beställt tester via nätet som kollar det mesta som rör tarmen, har genomfört ett av testen och fick många avvikande testresultat. Tex bakterien enterkocker var avvikande. Visade också tecken på läckande tarm (zonulin). Men detta en djungel. 
    Ska låta min husläkare utreda vidare. 
    Kanske är så "enkelt" som ibs. Träffar en dietist som satt mig på Fodmap. Där man låter bli att äta sånt som är dåligt för en ibs mage typ.

    På vilket sätt yttrar sig dina magbesvär?

    Jag har typ alltid ont i magen. Ofta uppblåst mage. Går väldigt sällan på toaletten. inte för att jag håller mig, utan för att jag inte behöver. 
    jag känner mig också helt döende typ om jag äter dåligt eller för lite en måltid. Som om jag inte ätit på flera veckor. Och det tror jag också kan hänga ihop med att min kropp kanske inte tar upp all näring från maten jag äter.

  • Anonym (Anonym123)
    Anonym (Ida) skrev 2025-04-02 23:12:47 följande:
    Det kändes rätt. Det kändes exakt rätt.
    Jag har läst om detta innan och tänkt att det kan vara så.
    Dock är jag ännu inte säker, detta är ju vad hon tror. Men faktiskt vad jag också tror. När jag gick därifrån sänkte jag mina axlar och försökte ändra mitt tankesätt som hon sa var viktigt, Det symptom som du riktar uppmärksamhet mot kommer att öka. Så funkar kroppen. Ge inte yrseln någon uppmärksamhet. Låt den bara vara där. Den är inte farlig. Du kommer inte att svimma när du har yrsel av denna anledning. Det var också en blandning av ångest. Jag fick öva på att stå i kassan på ica. Det var mycket svårt för mig att hitta en trygg plats för mina fötter. Jag kunde inte stå still. Det märkte hon. Men fötterna måste få kontakt med marken igen. Sedan skulle jag ligga på spikmatta eller göra yoga och andningsövningar varje kväll. Kroppen måste hitta tillbaks till lugnet. Lättare sagt än gjort! Men jag ska pröva.
    Hon försökte in ens få mig boka fler behandlingar. Jag måste hitta lugnet först.
    Känner igen det där med att inte kunna stå still. Jättejobbigt att stå med båda fötterna i marken.

    hur ska du gå tillväga för att hitta lugnet då?
    känns lite som det är lättare sagt än gjort? Eller? Jag hamnar väldigt ofta i svackor. Och då kan jag tänka mig att jag inte bara kan tänka bort yrseln. Eller tänka positivt. 
  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-04-05 13:54:20 följande:
    Känner igen det där med att inte kunna stå still. Jättejobbigt att stå med båda fötterna i marken.

    hur ska du gå tillväga för att hitta lugnet då?
    känns lite som det är lättare sagt än gjort? Eller? Jag hamnar väldigt ofta i svackor. Och då kan jag tänka mig att jag inte bara kan tänka bort yrseln. Eller tänka positivt. 
    Håller absolut med dig!! Hur ska man hitta på lugnet bara sådär efter flera år av spänningar. Det går ju bara inte! Men jag försöker iallafall lite. Jag andas och tar det lugnt när yrseln kommer. Försöker tänka positivt hela tiden i alla lägen. Jag har mått bättre de senaste dagarna, men den gungade yrseln har varit där. Tror det är psyket och tankarna som spelar in där. Hjärnan har ställt in sig på att det är fara i affären tex. Känner mig helt tung om jag fastnar i kön. Kan börja känna svindel. Hur ska jag få bort den där jobbiga yrseln!! Försvinner den med tiden kanske. Så jobbigt! Men kan även bara dyka upp hemma främst på förmiddagen att jag känner mig gungig och obehag i kroppen. Undra om det är ångest eller yrsel från nacken? Hon sa ju att jag hade en blandning av båda.
    Så svårt hitta en lösning.
  • Anonym (Känner igen)
    Anonym (Ida) skrev 2025-04-06 00:03:49 följande:
    Håller absolut med dig!! Hur ska man hitta på lugnet bara sådär efter flera år av spänningar. Det går ju bara inte! Men jag försöker iallafall lite. Jag andas och tar det lugnt när yrseln kommer. Försöker tänka positivt hela tiden i alla lägen. Jag har mått bättre de senaste dagarna, men den gungade yrseln har varit där. Tror det är psyket och tankarna som spelar in där. Hjärnan har ställt in sig på att det är fara i affären tex. Känner mig helt tung om jag fastnar i kön. Kan börja känna svindel. Hur ska jag få bort den där jobbiga yrseln!! Försvinner den med tiden kanske. Så jobbigt! Men kan även bara dyka upp hemma främst på förmiddagen att jag känner mig gungig och obehag i kroppen. Undra om det är ångest eller yrsel från nacken? Hon sa ju att jag hade en blandning av båda.
    Så svårt hitta en lösning.
    Känslan när du står i kö låter som panikångest. Jag får det också  ibland och förstår precis känslan.
    Tror också att vår grundyrsel hela tiden ligger där och stressar. Och när vi som minst vill ha yrsel (tex i affären), så blir den såklart värre, dvs som en panikattack. 

    Jag tror såhär, iallafall utifrån mig själv .. att när jag känner mig ostadig och gungig, går jag på helspänn och är livrädd att en kraftig yrsel ska smälla till. Och så ökar pulsen och rädslan, då snurrar det till extra såklart. Och man måste bryta det på något vis. Typ andas lugnt, fokusera på annat. 
    Panikångest ger dessa symtom, dessa symtom ger panikångest. En ond cirkel 
  • Anonym (Ida)
    Anonym (Känner igen) skrev 2025-04-06 12:15:22 följande:
    Känslan när du står i kö låter som panikångest. Jag får det också  ibland och förstår precis känslan.
    Tror också att vår grundyrsel hela tiden ligger där och stressar. Och när vi som minst vill ha yrsel (tex i affären), så blir den såklart värre, dvs som en panikattack. 

    Jag tror såhär, iallafall utifrån mig själv .. att när jag känner mig ostadig och gungig, går jag på helspänn och är livrädd att en kraftig yrsel ska smälla till. Och så ökar pulsen och rädslan, då snurrar det till extra såklart. Och man måste bryta det på något vis. Typ andas lugnt, fokusera på annat. 
    Panikångest ger dessa symtom, dessa symtom ger panikångest. En ond cirkel 

    Ja, det är säkert panikångest, men det var ju inte det från början. Det blev ju det. Varför blev jag plötsligt yr från början?  Håller exakt med dig i det du skriver. Man går på helspänn och då blir yrseln värre. 
    Försöker bryta detta nu genom att hålla mig lugn. Tankarna gör väldigt mycket. Det man tänker, det skapar kroppen.

  • Anonym (Ida)
    Anonym (Anonym123) skrev 2025-04-05 13:54:20 följande:
    Känner igen det där med att inte kunna stå still. Jättejobbigt att stå med båda fötterna i marken.

    hur ska du gå tillväga för att hitta lugnet då?
    känns lite som det är lättare sagt än gjort? Eller? Jag hamnar väldigt ofta i svackor. Och då kan jag tänka mig att jag inte bara kan tänka bort yrseln. Eller tänka positivt. 

    Hur har du mått på senaste?
    Jag tycker tankarna gör väldigt mycket. Att lugna sig har hjälpt en hel del. Men den gungade yrseln försvinner ju inte bara. Jag kan inte bara släppa min rädsla för den.
    Känner ibland när jag går att kroppen går liksom inte med mig. Den är svår att styra eller vad man ska säga. Balansen och stegen hänger inte riktigt med.

Svar på tråden Vad händer i min kropp?