Första IVF-försöket. Nervös, tips?

Åh vad tufft med måendet. Förstår din oro. Tror det är extra svårt att ?tro på det? när man stött på så my let utmaningar tidigare. 

Jag tror på er lilla och håller tummarna stenhårt för att ultraljudet går bra på torsdag. Uppdatera gärna om du orkar ♥️

Lycka till på torsdag, illamåendet borde vara fortsatt bra tecken så det hoppas jag 🌹. Förstår dock din oro fram tills det är dags. Men jag håller tummarna för att det här är er gång❤️

 

Hej! Inte varit aktiv här utan mest i en annan tråd. Ville bara säga att på fyra försök fick vi bara fram en blastocyst och har därför bara gjort en endaste återföring på alla våra försök. Jag är nu i v 8 och VUL visade på fin hjärtaktivitet och bra tillväxt. Givetvis tar vi det fortfarande dag för dag eftersom det är så tidigt, men det är en bra påminnelse om att det krävs verkligen bara ett. Håller tummarna för att ditt enda också är det enda som behövs.

Jag hoppas det går vägen för dig också såklart ❤️ och att det också är en guldis som är menad att vara där inne nu! har tänkt på det att varje steg i denna process väcker ny oro. Hade jag haft ett plus nu hade jag varit fullständigt överlycklig bara över det.. men sen vet jag också att hade jag haft det så hade jag samtidigt varit jätteorolig för att det inte skulle finnas något där inne som utvecklas som det ska. Så ovavsett del i processen , även när man plussar, så har man nån oro, den minskar förhoppningsvis ju längre tiden går och det fortsätter gå på rätt håll..  men det är verkligen oro på alla nivåer , även när man ?bör? vara lycklig och man ju faktiskt blivit gravid och plussat. Hoppas ni förstår mig, det är ju en väldigt komplex process att gå igenom det vi gör 🌸, framförallt när man gått igenom missfall/kemisk graviditet eller som i ditt fall Josefine att inget gick att återföra första gången. Man kastas hit och dit och kan aldrig fullt njuta. Plussar jag nästa gång ska jag felsöka hitta sätt att ändå glädjas över det, för det är ju fantastiskt när det ändå blir ett plus ❤️. Det visar ju på att kroppen ändå kan och vill 🙏

Ja annars får du kämpa på mer mig efter sommaren Josefine!. Tyvärr missar jag chans innan sommaren då omslaget kommer några dagar efter deadline för det :(. Tyvärr kommer även ägglossningen inte tajma när de öppnar upp igen i början av augusti så det ser mörkt ut nu till slutet av augusti / september? allt pga denna förbannade väntan och tajmingen.

Men vi ska åka ner till Skåne i nästa vecka och göra en fertilitetsutredning på sambon nu iallafall så vi vet hur ?urgent? det är. Eller om vi kan köra igång med henne så länge. Vi får vänta och hålla i hålla ut.

Kramar till er <3

Grattis! Vad fint 😍. Förstår din oro. Men det känns ju som goda förutsättningar! Jag fick själv 5 toppen blastocyster men den färska tog inte. trots att kliniken sa att så här bra går det sällan vid en behandling.:: så det behöver inte heller betyda något heller. Det som är menar det fäster oavsett hur många embryon man har ❤️🙏. Det är det flera som har bevisat nu 🤗. Håller tummarna för er!!

Ja uppdatera gärna starrsky om du orkar 🌟🤗kramar, tänker på er!

Jag tror precis som du att det kommer finnas oro i varje steg. Jag är rädd att jag inte skulle våga bli glad av ett eventuellt framtida positivt test, men man får försöka njuta av de delar man kan och det är också okej med alla andra känslor. 

Vad otroligt frustrerande med timeingen. Men bra att ni åker till Skåne och tar steg framåt med den utredningen. 

Kram! ♥️

Vad fin du är som delar med dig, tack. Och stort grattis till er ♥️ så fantastiskt att ni fått se hjärtslagen!

Hej tjejer. Hoppas ruvardagarna går bra Josefine, och att dina dagar också känns mindre tunga och mer hoppfulla RainbowFamilyDreams. Det är sån tuff tid, men det kommer vara värt allt elände i slutändan när man har sin bebis i sin famn ❤️ Man behöver absolut ge sig en paus från forum och allt som har med fertilitet att göra ibland för att orka och ge sif en chans att återhämta sig. 

Idag var det dags för ultraljud för vår del och jag var så nervös att jag skakade där på britsen. Men det såg bra ut. En 10 mm liten böna med ett tickande hjärta. Brast i tårar. Lilla guldägget ❤️ 

Kan äntligen tillåta mig att vara lite glad och det känns mer verkligt nu. Nu är man ju orolig för nästa milstolpe, v 12, KUB osv. Men får helt enkelt inse att denna oro är något jag får leva med, och det som händer är utanför min kontroll. Kan bara hoppas på det bästa. 

Jag håller alla tummar och tår för er nu. Ta hand om er och uppdatera gärna när ni vill. Kram

Åh vad fantastiskt! 😭♥️  så underbart att höra. Förstår verkligen din oro, men jag tror den kommer minska lite, lite för varje ny milstolpe ni mår. Sen kommer man nog få oroa sig lite resten av livet 😂

Jag mår rätt bra, men känner mig väldigt svullen och fortsatt en del ont i magen. Dagarna går extremt långsamt och jag vågar inte hoppas på något. 

Dela gärna med dig framöver om du vill och orkar. Stor kram!