Hur hade ni reagerat?

Jag hade inte lämnat ett barn själv på lekträff innan 5 års ålder, jag tycker de är för små och samhället är annorlunda idag än förr.

Jag tycker att det skulle räcka. För mig finns två skilda sorters otrohet, antingen fysisk otrohet - man träffar någon helt apropå, och av olika omständigheter går inte den andra motstå, de hamnar i säng. För mig är det fysisk otrohet, den kan i min värld förstås och förlåtas under vissa omständigheter FÖRUTSATT att det inte återkommer.

Den andra, värre, är den emotionella otroheten, där någon bakom ryggen på en bygger upp något också huxflux framkommer det att de har haft ett hemligt förhållande i x-antal månader, och man gått där som ett fån och inte vetat någonting. Den går absolut INTE att förlåta eller förstås, den är rent av avsiktligt elak.

Nej, det är inte kul att sätta gränser, håller med dig, men ibland MÅSTE man det för att kunna bli respekterad. Vissa verkar förbyta en vänlig personlighet med att man går att rulla över hur som helst, och med den vetskap du redan har nu, tycker jag inte alls du behöver bjuda på det. Och sätta igång såhär redan så nära inpå er relation startats?

Ok, det kanske inte är något nu, du har ännu inte bevis på något, men om hon tycker att den här nivån på relation till den här pappan är OK, vart tycker hon då gränsen går?

Egentligen tycker jag inte du behöver säga så mycket mer än, du jag såg ditt sms till Xxxxx, och det kändes inte alls bra. Vad har ni för relation egentligen? Också får hon tala helt enkelt. Och vill hon inte prata, då är det verkligen något skumt i görningen och defenitivt dags att gå vidare. Då är hon inte ärlig med dig.

Känns lite som hon använder dig som "ankare" hemma, men tycker uppmärksamhet på annat håll är "kul", och det är inte OK om man är i relation. Antingen får hon satsa på er relation och avsluta sina middagsdejter nu, eller så får hon bestämma sig för om hon vill leva singel och fortsätta. Jag ser inte att du har något annat alternativ än att ta det samtalet, för DIN skull. 

Tänk att vakna upp en morgon och snabeln är stor å röd - gå till doktorn och helt plötsligt har du fått oanade flugor i trumpeten som är både pinsamt, plågsamt och dyrt att behandla - förutom lidandet tack vare "playdates" eller ännu värre som jag sa, att du en dag ställs inför faktumet att du kommer på att de har startat en relation, planerar åka på kärlekssemester till Mallis, och nya "farmor och farfar" hälsar att det var så trevligt sist och ska ta hand om barnen?

Men kan inte du avlasta din flickvan och istallet vara den som gar pa playdaten nasta gang? 
Om syftet med playdaten ar att barnen ska kunna leka med varandra (men inte kan vara utan den vuxne), sa borde det egentligen kvitta vilken foralder som ar med. Det ar bara om nagon har baktankar med playdaten som hen blir besviken om en annan foralder an den som var tilltankt dyker upp.
Lat oss saga att de bestamt playdate till imorgon. Hon meddelar sedan precis innan att hon lyckats fa tid till frissan, men att playdaten saklart fortfarande blir av eftersom DU kommer istallet. Kan ju bli en annorlunda upplevelse for dig, att fa sitta och dricka vin med honom i stearinljusens sken... (eller sa hinner han fa undan allt och staller fram ett par ol). Har han inga baktankar sa far du bara en trevlig pratstund. Hade han baktankar sa far han ett bryskt uppvaknande och forstar att  dessa (play-) dejter inte alls ar nagra dejter, fran din flickvans perspektiv, eftersom hon lika garna kan skicka DIG. 
Lattast hade dock varit om du tog upp det med din flickvan. Sag att du sag nar hon skrev och att det inte kandes bra i magen, sa far hon tillfalle att forklara deras relation. Det kan vara helt oskyldigt, att de bara pratar om ditten och datten, eller sa kanske hon sjalv anar nagot men fortsatter anda att traffa honom for barnets skull (medan hon sjalv medvetet haller viss distans under dejterna). Eller sa gar det upp ett ljus for henne, att det ar pa vag att utvecklas till nagot mer, och sa stoppar hon det (alternativt far en tankestallare och behover tanka over er relation). 
Ar allt oskyldigt sa kan du ju erbjuda dig att ga nasta gang?

Men kan inte du avlasta din flickvan och istallet vara den som gar pa playdaten nasta gang? 
Om syftet med playdaten ar att barnen ska kunna leka med varandra (men inte kan vara utan den vuxne), sa borde det egentligen kvitta vilken foralder som ar med. Det ar bara om nagon har baktankar med playdaten som hen blir besviken om en annan foralder an den som var tilltankt dyker upp.
Lat oss saga att de bestamt playdate till imorgon. Hon meddelar sedan precis innan att hon lyckats fa tid till frissan, men att playdaten saklart fortfarande blir av eftersom DU kommer istallet. Kan ju bli en annorlunda upplevelse for dig, att fa sitta och dricka vin med honom i stearinljusens sken... (eller sa hinner han fa undan allt och staller fram ett par ol). Har han inga baktankar sa far du bara en trevlig pratstund. Hade han baktankar sa far han ett bryskt uppvaknande och forstar att  dessa (play-) dejter inte alls ar nagra dejter, fran din flickvans perspektiv, eftersom hon lika garna kan skicka DIG. 
Lattast hade dock varit om du tog upp det med din flickvan. Sag att du sag nar hon skrev och att det inte kandes bra i magen, sa far hon tillfalle att forklara deras relation. Det kan vara helt oskyldigt, att de bara pratar om ditten och datten, eller sa kanske hon sjalv anar nagot men fortsatter anda att traffa honom for barnets skull (medan hon sjalv medvetet haller viss distans under dejterna). Eller sa gar det upp ett ljus for henne, att det ar pa vag att utvecklas till nagot mer, och sa stoppar hon det (alternativt far en tankestallare och behover tanka over er relation). 
Ar allt oskyldigt sa kan du ju erbjuda dig att ga nasta gang?

Nu kanske jag överdriver och hjärnan spinner iväg. 

men igår skullw hon gå på öppet hus på en musikskola. 
Väldigt fålrdig. 

men idag. Så nämner hon att han. Den där pappan var där och de plus andra satt utanför. 

alltså. Att han plötsligt skulle dyka upp strax innan det var slut. 

kanske ser saker som inte finns men nått skaver.