Ponera att din partner sen tre år ska genomgå en stor och riskfylld operation och pga detta har hen skrivit testamente. Du får veta att hen testamenterar precis allt till sina omyndiga barn, inklusive djuren.
Tar du illa vid dig?
Oj, vilken snarstucken partner... Jag och min man (vi är gifta sedan många år) ärver inte varandra, det gör våra gemensamma barn. Med andra ord, självklart att man prioriterar sina barn.
Oj, vilken snarstucken partner... Jag och min man (vi är gifta sedan många år) ärver inte varandra, det gör våra gemensamma barn. Med andra ord, självklart att man prioriterar sina barn.
Oj, vilken snarstucken partner... Jag och min man (vi är gifta sedan många år) ärver inte varandra, det gör våra gemensamma barn. Med andra ord, självklart att man prioriterar sina barn.
Oj, vilken snarstucken partner... Jag och min man (vi är gifta sedan många år) ärver inte varandra, det gör våra gemensamma barn. Med andra ord, självklart att man prioriterar sina barn.
1988 stärktes makes ställning genom att makar då fick rätt att ärva varandra före gemensamma barn. Bröstarvingar är de enda arvingar i svensk rätt som har en ovillkorlig rätt till arv. Den som har bröstarvingar kan alltså inte göra dem arvlösa genom att testamentera bort allt till någon annan.Bröstarvingen har alltid rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, alltså hälften av vad bröstarvingen skulle ha fått om det inte funnits något testamente.
Tillägg: Här har vi ett par som känt varandra under 3 år, vilket får betraktas som en kortare tid. Att lojaliteten hos arvlåtaren ligger hos barnen är självklart. Även om paret i trådstarten delar bostad, det vill säga delar utgifter, får de se till att hålla isär kärlek och pengar. Att efter endast tre år förvänta sig penninggåvor är golddigger-fasoner. Hur är det med kärleken? Önskar inte TS att partnern överlever? Varför tänka på pengar i detta läge? Hoppas inte TS på något vis antyder detta gentemot partnern.
Oj, vilken snarstucken partner... Jag och min man (vi är gifta sedan många år) ärver inte varandra, det gör våra gemensamma barn. Med andra ord, självklart att man prioriterar sina barn.
Vill han ha pengar och katter, eller är det att han skulle vilja bli sedd och stå med att han får nån minnesgrej?
(Jag ser personligen inget konstigt med att han inte står med i testamentet.)
Tillägg: Här har vi ett par som känt varandra under 3 år, vilket får betraktas som en kortare tid. Att lojaliteten hos arvlåtaren ligger hos barnen är självklart. Även om paret i trådstarten delar bostad, det vill säga delar utgifter, får de se till att hålla isär kärlek och pengar. Att efter endast tre år förvänta sig penninggåvor är golddigger-fasoner. Hur är det med kärleken? Önskar inte TS att partnern överlever? Varför tänka på pengar i detta läge? Hoppas inte TS på något vis antyder detta gentemot partnern.
Tillägg: Här har vi ett par som känt varandra under 3 år, vilket får betraktas som en kortare tid. Att lojaliteten hos arvlåtaren ligger hos barnen är självklart. Även om paret i trådstarten delar bostad, det vill säga delar utgifter, får de se till att hålla isär kärlek och pengar. Att efter endast tre år förvänta sig penninggåvor är golddigger-fasoner. Hur är det med kärleken? Önskar inte TS att partnern överlever? Varför tänka på pengar i detta läge? Hoppas inte TS på något vis antyder detta gentemot partnern.
Hos vem bor katterna?
Hos vem bor katterna?