• Anonym (Hon)

    Rätt att bli upprörd? Testamente-fråga

    Ponera att din partner sen tre år ska genomgå en stor och riskfylld operation och pga detta har hen skrivit testamente. Du får veta att hen testamenterar precis allt till sina omyndiga barn, inklusive djuren.

    Tar du illa vid dig?

  • Svar på tråden Rätt att bli upprörd? Testamente-fråga
  • EpicF
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-20 17:50:22 följande:
    Och han känner till testamentet och vad som står i det. Jag är inte intresserad av någon input, det är mitt liv, mina pengar. Jag är bara strax över 30 och har antagligen många år innan vi når dit, jag vill bara säkra upp barnens framtid då exmaken är skyldig mig en stor summa pengar som jag inte vill riskera att han kan behålla.
    Då får du be din exmake att betala tillbaka inom ett fastsatt datum. Ett testamente påverkar inte hans skuld till dig. 
  • Anonym (Hon)
    EpicF skrev 2025-05-20 19:58:46 följande:
    Det är väl på tiden att du dumpar din omogna kille. Du är den som skriver testamente så att barnen arver. Egentligen så behöver du inte det då dina barn arver dig direkt. Varken din exman eller kille arver dig. 
    Jag har blivit tillsagd att eftersom barnen är omyndiga kan det bli pappan som ska hålla pengarna till de är vuxna. Jag vill försäkra att det inte händer plus att han inte kan behålla skulden.
  • EpicF
    Anonym (J) skrev 2025-05-20 18:57:35 följande:
    Då får du vara tydlig mot honom.  Dina tillgångar ska till dina barn.  Du bestämmer över dina tillgångar och ditt testamente. 
    Hennes tillgångar går till hennes barn även utan ett testamente. 

    För ts del så behövs egenligen inget testamente då barnen arver direkt. 
  • EpicF
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-20 20:01:38 följande:
    Jag har blivit tillsagd att eftersom barnen är omyndiga kan det bli pappan som ska hålla pengarna till de är vuxna. Jag vill försäkra att det inte händer plus att han inte kan behålla skulden.
    Kom ihåg att precisisera i testamentet att en annan namngiven person som du valt ut ska förvalta barnens arv. Annars så blir det din exmake som förvaltar arver för barne tills de är myndiga. 

    Är det en stor summa pengar så blir det överförmyndarskap. 

    Ett testamente i ditt fall är enbart bra för att få någon annan än barnens pappa till att förvalta arvet. Det är enda sättet du kan sätta stopp på att han blandas in I deras arv. 

    Så länge ingen kräver att skulden skal betalas tillbaka så behöver han tekniskt sätt inte göra det. 

    Har ni papper på skulden? 
  • Anonym (Hon)
    EpicF skrev 2025-05-20 20:08:53 följande:
    Kom ihåg att precisisera i testamentet att en annan namngiven person som du valt ut ska förvalta barnens arv. Annars så blir det din exmake som förvaltar arver för barne tills de är myndiga. 

    Är det en stor summa pengar så blir det överförmyndarskap. 

    Ett testamente i ditt fall är enbart bra för att få någon annan än barnens pappa till att förvalta arvet. Det är enda sättet du kan sätta stopp på att han blandas in I deras arv. 

    Så länge ingen kräver att skulden skal betalas tillbaka så behöver han tekniskt sätt inte göra det. 

    Har ni papper på skulden? 
    Dödsboet så vitt jag fått höra.

    Ja det finns papper på och barnen känner till den också. Det är en halv miljon det rör sig om.
  • Anonym (…)
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-20 18:04:59 följande:

    De är inte barn, vi har aldrig sagt "våra katter", däremot har jag flera gånger kallat dem barnens katter och om jag måste välja så prioriterar jag deras kärlek till dem högre.


    Varenda uttalande är inte juridiskt bindande, jag har aldrig menat att djuren är hans och iom att vi räknas som särbo skulle han inte ens ha rätt till dem vid separation. Jag står på allt gällande dem och han har inte betalat något för dem. I det läget har jag ironiskt nog mer rätt till hans katt än han till mina, för han kallar den rakt ut för min och jag har betalat massor till och för den.


    Vadå om du måste välja?  Varför skulle du vara tvungen att välja?

    Som sagt så vet jag inte exakt juridiken och vad som skulle bli bindande om det skulle ställas på sin spets. Men att först kalla dem för era barn så sinsemellan i ett kärleksförhållande och sen ser du till att han kanske aldrig får se dem igen då kan jag förstå att man blir ledsen och besviken. Oavsett vad som gäller juridiskt.

    Men egentligen förstår jag inte vad det spelar för roll att vi diskuterar det här. Om din partner är besviken och anser att du prioritet bort honom/inte bryr sig om honom/finns för lite kärlek eller vad detta nu möjligtvis kan handla om, så är han ju fri att tex lämna. Oavsett vad för argument någon i tråden har om vad som är OK att skriva i testamente.
  • Anonym (Hon)
    Anonym (?) skrev 2025-05-20 20:16:34 följande:
    Vadå om du måste välja?  Varför skulle du vara tvungen att välja?

    Som sagt så vet jag inte exakt juridiken och vad som skulle bli bindande om det skulle ställas på sin spets. Men att först kalla dem för era barn så sinsemellan i ett kärleksförhållande och sen ser du till att han kanske aldrig får se dem igen då kan jag förstå att man blir ledsen och besviken. Oavsett vad som gäller juridiskt.

    Men egentligen förstår jag inte vad det spelar för roll att vi diskuterar det här. Om din partner är besviken och anser att du prioritet bort honom/inte bryr sig om honom/finns för lite kärlek eller vad detta nu möjligtvis kan handla om, så är han ju fri att tex lämna. Oavsett vad för argument någon i tråden har om vad som är OK att skriva i testamente.
    För att mina barn knappast kommer bo med honom om jag skulle dö och katterna lär ju inte flytta fram och tillbaka mellan dem, så självklart måste jag välja vem de ska gå till isf.
  • Anonym (Hon)
    Anonym (?) skrev 2025-05-20 20:16:34 följande:
    Vadå om du måste välja?  Varför skulle du vara tvungen att välja?

    Som sagt så vet jag inte exakt juridiken och vad som skulle bli bindande om det skulle ställas på sin spets. Men att först kalla dem för era barn så sinsemellan i ett kärleksförhållande och sen ser du till att han kanske aldrig får se dem igen då kan jag förstå att man blir ledsen och besviken. Oavsett vad som gäller juridiskt.

    Men egentligen förstår jag inte vad det spelar för roll att vi diskuterar det här. Om din partner är besviken och anser att du prioritet bort honom/inte bryr sig om honom/finns för lite kärlek eller vad detta nu möjligtvis kan handla om, så är han ju fri att tex lämna. Oavsett vad för argument någon i tråden har om vad som är OK att skriva i testamente.
    Klart han skulle bli ledsen, men det skulle mina barn också bli om det vore omvänt och tycker du inte att omyndiga barn som förlorat en mamma ska gå före där?
  • Anonym (…)
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-20 20:23:35 följande:
    Klart han skulle bli ledsen, men det skulle mina barn också bli om det vore omvänt och tycker du inte att omyndiga barn som förlorat en mamma ska gå före där?
    Då kanske du inte skulle ha kommenterat det där att kalla katterna för hans barn. Om du sen tänker ta ifrån honom det.
  • EpicF
    Anonym (Hon) skrev 2025-05-20 20:16:13 följande:
    Dödsboet så vitt jag fått höra.

    Ja det finns papper på och barnen känner till den också. Det är en halv miljon det rör sig om.
    Ja, dödsboet kan kräva in skulden. Om han har pengar så får han betala. 
Svar på tråden Rätt att bli upprörd? Testamente-fråga