• Anonym (Tvekande)

    50 åring gamer?

    Har dejtat en man i några månader nu, och vi är alltmer hemma hos varandra. 


    problemet är att han är en gamer, och självklart får man vara det...men det är långt ifrån min värld. Inte så att han struntar i mig när jag är hos honom, och han är såklart helt fri att få göra som han själv vill...men alltså, det här med gameandet kom inte alls fram som intresse typ De första månaden/månaderna alls. Men nu sitter han här mellan rökpauserna och ser helt uppslukad ut. Folk pratar högt via datorn. all ledig tid som han har haft själv har gått åt till detta. 


    vi är också nästan 50 år...jag kan inte hjälpa att det känns väldigt barnsligt och helt enkelt avtändande.
    men Ja, han får ju göra vad han vill. Har bara svårt att känna samhörighet...hoppas på lite förståeLSD och inspel, någon som varit med om ngt liknande?

  • Svar på tråden 50 åring gamer?
  • Bergstroll1
    Anonym (Rico) skrev 2025-08-06 13:25:35 följande:
    För mig låter det som han fastnat i pojke stadiet. En del i att bli vuxen är att lära sig att ta ansvar.

    Inget fel att spela om man gör det 1-2 timmar som avkoppling någon gång ibland men inte som huvudsyssla på fritiden.
    Och varför skulle man inte kunna gejma som huvudintresse?

    underligt det här med att kvinnor inte kan låta sina män ha roligt utan att de är involverade på något sätt. Det är som att intressen utan kvinnlig insyn är ett hot mot dom.
  • Xaiphodius
    Anonym (Tvekande) skrev 2025-08-06 16:10:13 följande:
    Det stämmer.
    jag har gjort två inlägg i tråden. mannen är närmre 50, har inga barn och bor själv, inte hemma hos sin gamla pappa, haha.
    det förekommer att han spelar när jag är där, ja. Inge jättelånga stunder, men ja. Ibland berättar han lite om vad han gör, jag förstår noll pga gameingspråk. Förstår att alla gillar olika, men det är något med att sitta så i en mörk lgh, långa stunder...heldagar av sin lediga tid då jag inte är med. att inte röra på sig, inte prioritera live-sociala kontakter...det är lite omoget tycker jag ...som att vi prioriterar olika i livet, vill leva på olika sätt. Det oroar mig lite. 
    Att spela tv-spel är egentligen inte mer omoget än att kolla på serier, läsa böcker eller ägna sig åt sport. Det är bara en annan form av underhållning. Frågan är snarare om hans sätt att leva passar ihop med ditt sätt att leva. Om du tycker att ni prioriterar olika saker, är det kanske bättre att fundera på om ni är kompatibla, istället för att se hobbyn som problemet.
  • Anonym (M)

    Det är nog inget problem om han tar ansvar gällande ert förhållande, engagerad i ert gemensamma liv, också driver gemensamma saker. Att det klassas som en hobby man inte låter gå ut över tillvaron alltför mycket. Att hobbyn hierarkiskt hamnar på en lägre nivå.


    Brukar dessvärre vara ett symptom på det motsatta. Han kanske hänger med på gemensamma aktiviteter du anordnar, att du ska ta hand om honom då och projektledare förhållandet.

    Hörde om någon i ungefärlig samma ålder som ansåg att det räknades som att umgås om han spelade i samma rum som hon var i. Ville aldrig starta vuxenlivet tyvärr. Det höll naturligtvis inte. Andra röda flaggor-hobbies kan vara egen häst eller jakt.

  • Xenia
    Anonym (Tvekande) skrev 2025-08-06 05:35:46 följande:

    Intressant med alla inspel här. man får perspektiv av helt andra vinklar, så tack. För mig handlar det inte alls om att det tar tid från oss. Ja, jag tycker helt enkelt att gaming är avtändande. själv har jag ett jobb som också är min hobby,
    vänner som jag villhöver träffa då och då. tränar, etc. 
    r dså jag hade gärna sett att han hade Något annat också, och inte ägnade Så mkt tid åt gamingen. Tja, veteranbilar tex. Jag fick med honom på träning någon gång, det var ju bra.
    för mig känns det som att vi hamnar lite långt ifrån varann om mitt liv består av olika saker, medan han, trots att han kan nämna att han funderar på att hälsa på någon någon dag eller liknande, ändå hamnar i den där spelstolen, i en mörk lägenhet. 


    Alltså jag tycker att problemet är vad han inte gör. Han tränar inte men det gör du. Hans hälsa kommer att bli lidande om den inte redan är det. Han röker, gör du det också? Annars tycker jag det borde bli svårt, varje gång du hälsar på så blir du passiv röknare. Inte heller bra för hälsan.

    Det verkar inte som han har något socialt liv heller.

    Spelar han när du hälsar på? Då låter det mer som ett beroende än en hobby.

    Nej, jag tycker inte det verkar som ni passar ihop.
  • Anonym (Sanna)

    My n partner är 40 och har haft tv-spel som intresse sedan hon var 2. Jag spelade mitt första tv-spel när jag var 24. Innan det tänkte jag att det var barnsligt å ena sidan och att det var våldsamt och farligt å Andra. Nyanserna fick jag av henne och idag sitter jag lika gärna och ser henne spela en bra story över 40-100 timmar som sitter och ser en tv-serie över samma tidsspann. Ofta faktiskt mer intressant och komplext faktiskt.

    Men spela är ju inte det enda hon gör, utan det är en balans. Saknas balansen kan jag tänka mig att det blir jobbigt. 

  • Anonym (Rico)
    Anonym (Kiit) skrev 2025-08-06 13:32:17 följande:

    Säger du så till folk som har häst eller spelar fotboll också? Eller vissa intressen fina och andra fula? 


    Inte jämförbart på något sätt.

    Fotboll och ridning är motion och förbättrar hälsan.

    Gaming längre stunder förstör hälsan.
  • Anonym (Rico)
    Bergstroll1 skrev 2025-08-06 16:16:39 följande:
    Och varför skulle man inte kunna gejma som huvudintresse?
    Dåligt för hälsan.
  • Anonym (Rico)
    Anonym (Kiit) skrev 2025-08-06 13:40:51 följande:
    Var står det att han inte tar ansvar? Min man har ett ansvarsfullt jobb och är en engagerad pappa, sambo,  husägare och föreningsaktiv. Och spelar tv-spel. Det finns inget motsatsförhållande i det. 
    Det finns absolut ett motsatsförhållande om det är något som tar huvuddel av fritiden. 
  • Anonym (Rico)
    Anonym (Kiit) skrev 2025-08-06 13:40:51 följande:
    Var står det att han inte tar ansvar? Min man har ett ansvarsfullt jobb och är en engagerad pappa, sambo,  husägare och föreningsaktiv. Och spelar tv-spel. Det finns inget motsatsförhållande i det. 
    Det där går tidsmässigt inte ihop om du hävdar att gamlingen tar huvuddelen av hans fritid.
  • EnAnonumius
    Anonym (Tvekande) skrev 2025-08-06 16:10:13 följande:
    Det stämmer.
    jag har gjort två inlägg i tråden. mannen är närmre 50, har inga barn och bor själv, inte hemma hos sin gamla pappa, haha.
    det förekommer att han spelar när jag är där, ja. Inge jättelånga stunder, men ja. Ibland berättar han lite om vad han gör, jag förstår noll pga gameingspråk. Förstår att alla gillar olika, men det är något med att sitta så i en mörk lgh, långa stunder...heldagar av sin lediga tid då jag inte är med. att inte röra på sig, inte prioritera live-sociala kontakter...det är lite omoget tycker jag ...som att vi prioriterar olika i livet, vill leva på olika sätt. Det oroar mig lite. 
    Du missar en väsentlig liten sak. De kontakter han får via sitt gaimande är inte "virtuella", det är riktiga människor han har kontakt med. Skillnaden är att han skäter kontakyten med dessa via internet..  Vad är det som säger att man "måste" ha socialt kontakt nät "live"?

    Jag blir faktiskt uppriktigt nyfiken, varför anser du någon vara omogen för att man inte har socialt umgänge på det sättet du anser vara det "riktiga sättet", d.v.s "live"? 
    För mig tyder det på att man har intolerans nr man anklagar folk för att vara omogna, när man inte kan förstå att man kan sköta sina social kontakter på olika sätt. 

    Jag kan ju förstå detta med att inte röra på sig, för det behöver man ju. Även många e-sportare går ut och "rör på sig" vissa e-sportare har till och med en sportaktivitet utanför sitt gaimande. 

    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
Svar på tråden 50 åring gamer?