Kränkande svärfar

Då har ju ts eskalerat riktigt rejält, tror du att det går att umgås efter den punkten? Tar man ett sånt språng så finns det ingen väg tillbaka skulle jag säga.

 

Det beror ju helt och hållet på om gubben är en fullblodsnarcissist el ej. Att hålla på tjafsa om vilken bil som är bäst osv. ger ju knappast något utan snarare göder gubben. Ingen har nog nånsin frågat honom varför han säger taskiga saker. Och kanske gör han det bara på rutin utan att tänka sig för? i så fall är mitt råd ett bra alternativ anser jag. Har själv testat och personen blir oftast väldigt ställd och ångerfull. 

Aldrig en argumentation om bäst bil nej, bara glida undan, då finns inget att göda med. En narcissist skulle inte bli ångerfull utan vilja ge igen med full kraft om den uppfattar sig som förolämpad. Jag gör det själv om det behövs, glider undan med humor utan att vika undan en tum, det funkar för mig. Såna här människor märker att dom har inget att hämta hos mig tror jag, och det blir inte så kul när folk skrattar åt dom.

När folk säger såna där "sanningar" så kan det bli...konstig stämning efteråt. Vissa kan ha missuppfattat en situation och gränsätter fel, för hårt. Då tänker jag själv att personen inte är helt socialt duktig och då kan gubben i exemplet här hamna i bättre position, det kan bli ts som uppfattas som problemet.

Håller med dig också. Självklart ska TS välja sitt tillfälle och köra denna taktik om gubben varit riktigt dryg. Inte nåt man strösslar med. Det låter ju på ts som att måttet är rågat för längesen och kan inte bryr sig om det nu blir dålig stämning. Och blir det så är det ju knappast ts fel. 

Ta ett allvarligt snack med din partner. Berätta att du ser ett liv framför dig med att gubben går ut och in i ert hem och liv som han vill och plattar till er och era barn. Säg att du inte vill leva ett sådant liv.

Om hon tycker att ett sådant liv är O.K. så ,säg.att du inte kommer att stå ut med det i längden

Nej ingenting, hon är tyst och undvikande. Hon blir som förstelnad.

För mig är sådana här kränkningar så overkliga och framförallt när vi är två som planerar en framtid. Jag hade förstått svärgubben om jag varit en elak kvinnohatare som behandlar dottern illa. Men så är fallet inte direkt.

Som person blir jag både paff och ställd. Känner inte heller att jag vill förbereda mig mentalt inför ett möte med gubben. Jag menar då att förbereda vissa meningsfulla kommentarer, jag är ju sån som häver ur mig otrevligheter. Tvärtom.

Ganska säker på att skulle jag svara upp med något spydigt eller på gränsen till taskigt (som jag många ggr skulle vilja) så kommer sambon backa upp honom. Hon förbiser gubbens övertramp men inte mitt.

? jag är ju sån som INTE häver ur mig otrevligheter. Tvärtom ?

Hur illa är det för dig? Kan du se en framtid med din fru om det fortsätter så här? Om inte så behöver hon kanske få veta det så att hon ges en chans att göra något. 

Åh, nej! Mannen jag har valt att bilda familj med ger saklig kritik mot min pappas beteende! Jag kan inte hantera detta på ett vuxet sätt, jag blir tyst istället. Ja, så får det bli!