KimLinnefeldt skrev 2025-08-20 10:54:44 följande:
Ni bor väl under samma tak, och då får man ta hänsyn till varandra. En sextonåring andas frihetsluft och längtar ut i världen. Men bör ställa upp på att hen faktiskt ingår i en familj fortfarande.
Att respektera och informera varandra gäller för barnen likaväl som mellan föräldrarna. Jag vill veta ungefär när min fru kommer hem efter någon fest, inte för att kontrollera henne men för att kunna rycka ut om det är något dåligt som händer. Eller att hon messar.
Sätt upp gränser. Kom överens om när han ska komma hem, att ni ska äta middag tillsammans si och så ofta, etc. Det är en träning inför ett ordnat, vuxet liv tillsammans med andra.
För mig har middagarna alltid varit heliga. Då sitter vi tillsammans, ser varandra, pratar om dagen som gått, äter samma mat. Det är som att röka fredspipa.
Jag är blir lätt filosofisk och reflekterande och analyserar olika svar jag fått men även andra trådar. Många tycker att tonåringar vill ha frihet och ska få det, och att föräldrar därför ska komma med goda motiveringar till varför de ska vara hemma en viss tid. "Kontrollerar inte" osv.
Men på vilket sätt är en tid för hemgång annorlunda från middagstid med kravet att alla äter middag ihop?
Jag menar inte att kritisera utan verkligen förstå. Hur är det ena Ok men inte det andra? Missförstå mig inte, jag håller med dig om middag men jag tycker också att man har en tid man kommer hem.
Jag vill kunna gå ut med mina vänner och min man ska kunna göra samma, men någonstans finns det en värdering i vårt hem att alla tider inte är okej? Handlar inte om kontroll utan om hur man vill ha sitt liv. Är det rimligt att ens fru eller man ramlar in 07 på morgonen varje lördag? Eller är ute till valfri till varje kväll.
För nu pratar jag alltså inte bara om tid utan kombinationen av tid och frekvens. Att komma hem 01 kanske är helt okej för en tonåring som gör det då och då, men att komma 01 varje dag och knappt se sina syskon exempelvis är osunt anser jag.