• Anonym (Q)

    Regler för 16 åring

    Hej, hur tänker ni kring sena kvällar för en 16-åring? Mitt barn vill gärna vara ute med kompisar varje dag, ofta från morgon till midnatt. Så småsyskonet ser hen aldrig. Jag funderar på om det verkligen är rimligt ? ska de aldrig vara hemma? Jag tycker också det är viktigt med relationen till småsyskonet, som behöver tid tillsammans, men det blir knappt något av det när tonåringen alltid är ute. Jag hör ofta att man ska släppa på regler för att de ?snart är vuxna?, men 18 är ju fortfarande tonår. Hur resonerar ni andra kring vad som är lagom?

  • Svar på tråden Regler för 16 åring
  • Anonym (M)
    Anonym (Q) skrev 2025-08-20 23:08:09 följande:
    Du missförstår poängen i mitt inlägg. Det handlar inte om att provocera eller om att inte vilja vara en närvarande förälder. Jag ifrågasätter snarare den obalans som ibland finns i förväntningar, att familjen alltid ska ställa upp, samtidigt som ömsesidigheten inte alltid finns där tillbaka.
    Tonåringar ska självklart få ha sina vänner, det är en viktig del av deras utveckling. Men det betyder inte att man inte får prata om att familjerelationer också bygger på både rättigheter och ansvar. Att lyfta frågan om balans betyder inte att jag inte älskar mina barn, tvärtom handlar det om att relationen ska hålla långsiktigt.

    Och att livet faktiskt inte bara handlar om vad man tycker är roligt och frigörande. Någonstans i allt det finns ett ansvar, och relationer som man fortfarande ska vårda även om man gör mycket annat. Jag tycker snarare det är konstigt att ge budskapet att ingenting annat betyder något, bara det tonåringen känner för där och då. 
    Därför tycker jag det blir ganska orimligt att dra slutsatsen att jag skulle skada mina barn eller behöva professionell hjälp bara för att jag ifrågasätter förväntningar och gränser i familjerelationer. Diskussionen handlar om ömsesidighet och balans, inte om att avsäga sig sitt föräldraansvar.
    Och jag förstår dig 100% här. Jag känner exakt samma Avseende den extrema imbalansen och självupptagenheten.
  • ResanTillMelonia

    låter som att du vill att tonåringen ska vara hemma och barnvakta dina småbarn! Sorry, men det är inte tonåringens plikt

  • Anonym (Q)
    molly50 skrev 2025-08-20 23:32:06 följande:
    Men hur gamla är de här småsyskonen egentligen? Man måste ju också ha förståelse för att en tonåring kanske inte får ut så mycket av att umgås med syskon i mellanstadie- eller lågstadieåldern.
    Jag har två tonåringar och den yngsta har en kompis som inte får vara ute med sina kompisar mer än 2 timmar åt gången någon enstaka gång. Sen måste h*n hem och umgås med sina småsyskon eller äta mellis. Något h*n uppenbart mår dåligt av.
    Det rör sig alltså om en 14-åring. 
    Jag kan förstå att man tycker det är trist när ens barn börjar bli stora och kanske vill vara mer med sina kompisar. Men lite frihet måste man ju kunna ge dem.
    Därmed inte sagt att de behöver vara ute länge sena kvällar och nätter.
    Framförallt inte när de har skolan att tänka på också.
    Som jag skrivit tidigare så tycker jag att det är självklart att tonåringar ska ha vänner och fritid och frihet. Jag överdriver mina exempel för att utmana tankesättet att tonåringar inte valt familjelivet och att de ska frigöra sig. Självklart ska de växa upp, mogna, hitta egna värderingar, vänner, val i livet. Allt det har ju vi alla gjort.
    Men det finns mer i livet som är viktigt att värdera. Självklart förstår jag att tonåringarna skulle vara vilse utan familjen och att de älskar sin familj. Men det är viktigt att lära tonåringarna vikten av att visa med handlingar att man tycker om någon, även när det inte är vänner i fråga. Det är viktigt att inte helt tappa andra bitar av sitt liv för att man där och då är uppslukad av vänner och fest.
    Jag har svårt att förstå att det för så många verkar vara rimligt att tonåringarna ska få komma och gå från hemmet hur som helst och att det inte ska finnas tider eller stunder då man får ägna lite tid åt annat. Syskon blev ett exempel men det kan vara annat, som exempelvis besök, familjeaktiviteter, hushållssysslor. Osv.
    Tycker inte riktigt tonåren ska vara en frizon för att göra precis som man själv vill hela tiden.
    Men jag tar till mig att folk tycker det inte ska finnas tider att hålla och att syskonen är irrelevanta. 
  • Anonym (Q)
    ResanTillMelonia skrev 2025-08-20 23:39:44 följande:

    låter som att du vill att tonåringen ska vara hemma och barnvakta dina småbarn! Sorry, men det är inte tonåringens plikt


    Eftersom du har helt fel i det så är det inte relevant att fortsätta dialogen. Handlar inte om barnvakt, barnen klarar sig själva vid behov då de inte är pyttesmå och jag har ett enormt nätverk med släkt och vänner. Min tonåring behövs definitivt inte som någon slags barnvakt.

    Däremot tycker jag att tonåringen ska vårda och värdesätta sin relation till syskonen. Vad menar jag då rent praktiskt? Jo, finnas hemma en kväll i veckan för familjefilm, äta en glass ihop på helgen, kanske delta i att spela något spel, finnas till. Inte hela tiden, men ibland.
  • molly50
    Anonym (Q) skrev 2025-08-20 23:45:04 följande:
    Som jag skrivit tidigare så tycker jag att det är självklart att tonåringar ska ha vänner och fritid och frihet. Jag överdriver mina exempel för att utmana tankesättet att tonåringar inte valt familjelivet och att de ska frigöra sig. Självklart ska de växa upp, mogna, hitta egna värderingar, vänner, val i livet. Allt det har ju vi alla gjort.
    Men det finns mer i livet som är viktigt att värdera. Självklart förstår jag att tonåringarna skulle vara vilse utan familjen och att de älskar sin familj. Men det är viktigt att lära tonåringarna vikten av att visa med handlingar att man tycker om någon, även när det inte är vänner i fråga. Det är viktigt att inte helt tappa andra bitar av sitt liv för att man där och då är uppslukad av vänner och fest.
    Jag har svårt att förstå att det för så många verkar vara rimligt att tonåringarna ska få komma och gå från hemmet hur som helst och att det inte ska finnas tider eller stunder då man får ägna lite tid åt annat. Syskon blev ett exempel men det kan vara annat, som exempelvis besök, familjeaktiviteter, hushållssysslor. Osv.
    Tycker inte riktigt tonåren ska vara en frizon för att göra precis som man själv vill hela tiden.
    Men jag tar till mig att folk tycker det inte ska finnas tider att hålla och att syskonen är irrelevanta. 
    Jag tycker inte heller att tonåringar ska vara fria att göra som de vill precis hela tiden. Men lite frihet måste de få ha.
    Och jag undrar fortfarande hur gamla deras småsyskon är? Om tonåringarna får ut något av att umgås med dem eller om åldersskillnaden är för stor?

    Jag undrar också vad du tycker om exemplet med mitt barns kompis som jag skrev i mitt förra inlägg?
    En tonåring som inte får vara ute med sina kompisar mer än någon gång ibland och då bara 2 timmar åt gången. Sen ska h*n hem och umgås med sina småsyskon som är i låg-och mellanstadieåldern,eller äta mellis med dem.
    Tycker du att det är en ok hållning?
  • Anonym (Q)
    molly50 skrev 2025-08-21 00:00:48 följande:
    Jag tycker inte heller att tonåringar ska vara fria att göra som de vill precis hela tiden. Men lite frihet måste de få ha.
    Och jag undrar fortfarande hur gamla deras småsyskon är? Om tonåringarna får ut något av att umgås med dem eller om åldersskillnaden är för stor?

    Jag undrar också vad du tycker om exemplet med mitt barns kompis som jag skrev i mitt förra inlägg?
    En tonåring som inte får vara ute med sina kompisar mer än någon gång ibland och då bara 2 timmar åt gången. Sen ska h*n hem och umgås med sina småsyskon som är i låg-och mellanstadieåldern,eller äta mellis med dem.
    Tycker du att det är en ok hållning?
    Jag förstår hur du menar. Vår tonåring har faktiskt ganska mycket frihet, hen kan åka till skolan på morgonen, vara ute hela dagen och ofta ända till midnatt, ibland äta hemma men ofta med kompisar eller sin partner. Vi har nyligen börjat kräva att vi äter middag tillsammans de flesta kvällar, och det är inget problem för hen, snarare tvärtom, hen tycker om det när vi väl sitter där.
     
    Småsyskonen är 10 och 12 och de har egna vänner, så det handlar inte om att de saknar en lekkompis. Det handlar mer om att de ibland faktiskt saknar sitt syskon. Jag tycker det är rimligt att be sin tonåring ge någon timme då och då till familjen, inte för lek, utan bara för att dela vardagen lite. Det kan vara så enkelt som att äta glass ihop, sitta i soffan samtidigt eller se ett program. Den lilla närvaron betyder mycket för syskonen och stärker relationen.
     
    För mig handlar det inte om att begränsa frihet, utan om att lära att relationer kräver hänsyn och omtanke. Att man ibland får anpassa sig. Därför tycker jag inte att det är jämförbart med din beskrivning av kompisen som knappt får träffa sina vänner. Vi är långt ifrån det. Men jag tycker också att bara för att man har midnatt som gräns betyder det inte att man ska vara borta till midnatt varje dag i veckan... det är en balans.
  • Anonym (Q)

    Sen kan jag tillägga att jag inte ser något fel i att kompisens föräldrar har familjetid som krav. Leka är kanske inte något jag skulle förespråka att man ska kräva, det är märkligt. Men att äta mellis tillsammans lät faktiskt som en mysig stund som kan räcka långt. 

  • ResanTillMelonia
    Anonym (Q) skrev 2025-08-20 23:49:44 följande:
    Eftersom du har helt fel i det så är det inte relevant att fortsätta dialogen. Handlar inte om barnvakt, barnen klarar sig själva vid behov då de inte är pyttesmå och jag har ett enormt nätverk med släkt och vänner. Min tonåring behövs definitivt inte som någon slags barnvakt.

    Däremot tycker jag att tonåringen ska vårda och värdesätta sin relation till syskonen. Vad menar jag då rent praktiskt? Jo, finnas hemma en kväll i veckan för familjefilm, äta en glass ihop på helgen, kanske delta i att spela något spel, finnas till. Inte hela tiden, men ibland.
    Ok jag hade fel. Hade kompisar när jag var barn som förväntades ta hand om deras sladdhalvsyskon. det tycker jag är fel.

    Nej det är fortfarande upp till tonåringen om den vill umgås med syskonen eller inte. I den åldern brukar man inte vilja det. Det är helt normalt
  • Anonym (Q)
    ResanTillMelonia skrev 2025-08-21 01:41:08 följande:
    Ok jag hade fel. Hade kompisar när jag var barn som förväntades ta hand om deras sladdhalvsyskon. det tycker jag är fel.

    Nej det är fortfarande upp till tonåringen om den vill umgås med syskonen eller inte. I den åldern brukar man inte vilja det. Det är helt normalt
    Får jag fråga varifrån din definition av normalt kommer? 😊 Det ser väldigt olika ut mellan familjer, individer och kulturer. Jag känner faktiskt många där tonåringar gärna umgås med sina syskon, jag var en sådan själv. Min trygghet fanns ofta i min syskonrelation, trots att vi hade sex år mellan oss.
    Just vår tonåring har nu hamnat i en umgängeskrets där det mesta går ut på att driva runt ute och göra "vad man vill", och väldigt lite fokus på vad man kanske också bör göra. Som jag skrev tidigare, i livet förväntas man ibland delta i saker som kanske inte alltid är superroliga, men som handlar om omtanke och respekt, som att fira födelsedagar eller högtider med familjen.
    Och angående uttrycket sladdhalvsyskon, ärligt talat, varför sätta etiketter som låter som att de skulle vara mindre värda? Syskon är syskon, oavsett ålder eller om man delar alla föräldrar eller inte.
    Det låter som att du själv kanske inte har haft samma varma upplevelse av en nära familjesammanhållning som jag har haft, och det förklarar nog varför vi ser på det här lite olika.
  • Anonym (Le)
    Anonym (Q) skrev 2025-08-21 02:08:14 följande:
    Får jag fråga varifrån din definition av normalt kommer? 😊 Det ser väldigt olika ut mellan familjer, individer och kulturer. Jag känner faktiskt många där tonåringar gärna umgås med sina syskon, jag var en sådan själv. Min trygghet fanns ofta i min syskonrelation, trots att vi hade sex år mellan oss.
    Just vår tonåring har nu hamnat i en umgängeskrets där det mesta går ut på att driva runt ute och göra "vad man vill", och väldigt lite fokus på vad man kanske också bör göra. Som jag skrev tidigare, i livet förväntas man ibland delta i saker som kanske inte alltid är superroliga, men som handlar om omtanke och respekt, som att fira födelsedagar eller högtider med familjen.
    Och angående uttrycket sladdhalvsyskon, ärligt talat, varför sätta etiketter som låter som att de skulle vara mindre värda? Syskon är syskon, oavsett ålder eller om man delar alla föräldrar eller inte.
    Det låter som att du själv kanske inte har haft samma varma upplevelse av en nära familjesammanhållning som jag har haft, och det förklarar nog varför vi ser på det här lite olika.
    Det klart ett det är bra att ungdomar deltar i födelsedagsfiranden, firanden av vissa helger och släktsammamkomster. Man är ju en familj med allt vad det innebär. Sorgligt vore det annars, då skulle man som ungdom bara vara inneboende.

    Men sedan är det olika mellan olika ungdomar hur mycket de vill umgås med sina syskon. Det klart att man  kan träffas vid måltider och när familjen gör gemensamma aktiviteter. Men en vardagskväll kanske inte ungdoman vill umgås med sina syskon.

    Undantaget är väl om någon förälders arbetsförhållanden gör att.ungdomen faltiskt behöver vara hemma med småsyskon någon kväll, någon gång. För man får ju hjälpas åt för att få familjen att fungera. 

    Just vid 16 års ålder brukar ungdomar inte vilja följa med till sommarstugan längre, om de inte har kompisar där. Så det är väl en väldigt kompisintensiv ålder. 
Svar på tråden Regler för 16 åring