• Anonym (Olycklig)

    Rånad på möjligheten till sen abort

    Innan ni kommenterar: jag mår otroligt dåligt av situationen och jag tar inte lätt på ämnet sen abort. Jag anser helt enkelt att det enda som vore värre än en sen abort i min situation vore att föda detta barn under mina förutsättningar.

    Jag har blivit oplanerat gravid trots preventivmedel. Min sista mens var 24e till 29e Maj. ENDA gången vi hade sex på hela Maj och Juni var 12e och 13e Juni! Alltså ganska spot on då min ägglossning bör ha skett, och enda befruktningstillfället.


    Enligt mina kalkyleringar bör detta placera mig i vecka 19+några dagar.


    Jag vill inte gå in på detaljer kring varför, men jag har valt att söka om sen abort pga förändrade förutsättningar både psykiskt, ekonomiskt och i övrigt. Planen var från början att behålla då jag såg en möjlighet att få ihop det. Nu har allt förändras, pappan är borta och mitt liv har raserats på alla sätt. Jag är helt enkelt inte längre förmögen att ta hand om detta barn.


    När jag ringde igår sa de att det är för sent att söka sen abort då jag är i v 22+1 nu.


    Det jag undrar nu är finns det NÅNTING mer jag kan göra? Uppenbarligen har det blivit fel någonstans på vägen för det är helt omöjligt att jag är i vecka 22+. Om jag är så långt gången skulle min senaste mens och ägglossning samt befruktning vara i början till mitten på Maj! Vilket är rent fysiskt omöjligt. Det vet jag ju.


    Jag vet att dom också går på ultraljudet när dom daterar och att det inte är en exakt vetenskap, det kan diffa med lite grann. Men i mitt fall så ÄR det ju en exakt vetenskap..


     


    Har jag några rättigheter och möjligheter i detta läge? Kan jag ringa på Måndag och be om/kröva ett nytt ultraljud och utlåtande om jag förklarar att dateringen inte kan stämma hur man än vrider och vänder på det?


    Jag vill verkligen inte sätta ett barn till världen som jag redan nu vet kommer födas in i miserabla förutsättningar. Har jag någon chans att bli flyttad till rätt datum och fortfarande kunna söka om sen abort?

  • Svar på tråden Rånad på möjligheten till sen abort
  • Anonym (Birgitta)
    Anonym (Men snälla någon...) skrev 2025-10-27 20:38:25 följande:
    Som TS inte skulle vara medveten? Att du upplyser en kvinna som varit gravid flera gånger förut "hur läget är" är bara pinsamt.
    Så vad göra ?Har du bättre förslag?
  • Anonym (Men snälla någon...)
    Anonym (Birgitta) skrev 2025-10-27 20:45:56 följande:
    Så vad göra ?Har du bättre förslag?
    Ja, inte kommentera allt du tänker...
  • Anonym (Jaha)
    Anonym (Men snälla någon...) skrev 2025-10-27 20:51:32 följande:
    Ja, inte kommentera allt du tänker...
    Dumförklaring av TS är ett genomgående tema i den här tråden.
  • Anonym (M)
    Anonym (Birgitta) skrev 2025-10-27 20:18:37 följande:

    I vecka 22 så har ju magen oftast vuxit och man känner bebisen rörelser osv.


    Inte nödvändigtvis. Beror på hur barnet ligger i magen. Ligger barnet långt bak så är det inte säkert det syns på magen. Och moderkakan ligger framför så behöver man inte känna några sparkar. 
  • Anonym (M.)
    Anonym (M) skrev 2025-10-27 21:12:12 följande:
    Inte nödvändigtvis. Beror på hur barnet ligger i magen. Ligger barnet långt bak så är det inte säkert det syns på magen. Och moderkakan ligger framför så behöver man inte känna några sparkar. 
    Spelar roll? Det är lika stort och sparkar lika kraftigt ändå. Tåget har gått för abort och så ska det vara. 

    Mina råd till TS är som följer:

    - babbla inte på om ovilja och problem hos MVC, det kan sluta i en socanmälning och ta ifrån dig din bestämmanderätt. Uppträd normalt och neutralt där, och tänk i stället färdigt själv. 
    - om du inte kommer fram till att du vill ha barnet, så ge ändå dig själv mer tid, för man kan känna annorlunda när barnet väl är fött och graviditetshormonerna är ute ur kroppen, och man blir sig själv igen. Bara det att man får sin kropp tillbaka och blir stark och rörlig igen, kan göra att man känner att man orkar med mycket mer än man trodde under graviditeten. Kontakta soc (i det läget kan det ju inte hjälpas) och säg att du vill börja med en fosterhemsplacering. Hur du uttrycker dig avgör hur mycket de kommer att ta över sedan, och kräva dig på vistelser på utredningshem och liknande om du vill ha barnet tillbaka. Uppträd så rationellt som möjligt, använd logiska argument till varför du inte vill ta hem barnet från sjukhuset på en gång. 

    - hälsa på barnet i fosterhemmet, ge det tid, ordna upp det övriga i ditt liv under tiden. Det är aldrig för sent att dra igång en adoptionsprocess, men när papperen väl är påskrivna är det för sent att ångra sig. Så vinn tid! Och även om barnet blir kvar i fosterhemmet, så har du tre år på dig innan den juridiska vårdnaden förs över till fosterföräldrarna. Fram till dess har du föräldrarättigheterna kvar. Det finns ingen anledning att avsäga sig dem förrän du är säker på att det är vad du vill. 

    Lycka till! Det är inte lätt nu, men om några år tror jag att du kommer att vara glad att du inte fick den sena aborten. Den hade nämligen blivit en starkt negativ livshändelse. 
  • Anonym (Lisa)
    Anonym (M.) skrev 2025-10-27 17:04:39 följande:
    Jag tipsade bara om hur man skulle kunna göra om man gick på socialbidrag även när barnen var i skolåldern. Detta är viktigt om någon går i tankarna på en sen - eller kanske rentav olagligt sen - abort. Huvudsaken är att det barnet får leva. Jag sa aldrig att jag själv hade gjort så. Men nu tar vi upp den här tråden med gnabb, fast det är TS vi bör hjälpa. 

    Och du tror att du hjälper henne genom att bråka med och trycka ner en annan kvinna som har varit våldsutsatt , behöll barnet med pappan fast jag bara var 18 år gammal och sen försökte göra det bästa av situationen för att vi skulle ha det bra. Säga att mina barn borde skämmas för att jag dansade , det säger mer om dig själv och din människosyn än något annat. Har du såna problem med den typen av jobb eller kvinnor som jobbar eller har jobbat med det kan du ju förslagsvis flytta någonstans där det faktiskt är olagligt. Det finns länder i Mellanöstern där det är det, det kanske skulle passa dig bättre. 


    Det var mitt val att hellre göra det än att gå på försörjningsstöd eller jobba med något sämre betalt jobb , alla behöver inte göra samma val. Men planerar man att gå på försörjningsstöd hela barnets uppväxt och bygga hela sitt liv och vilken skola barnet går i runt det så borde man nog inte ha barn, det är verkligen inga bra tips. Pratar inte om TS nu alltså, jag tror verkligen inte hon planerar det. Det finns inget som säger att hon inte skulle kunna jobba när barnet börjar på förskola om hon väljer att ha kvar barnet själv och inte adoptera bort. Det finns nattdagis och kontaktfamilj och sånt man kan få hjälp med om man har svårt att få ihop det med tiderna på jobbet och förskola. 

  • Krocko

    Hej TS! Har fått varit och pratat med någon och fått någon hon klarhet i om du kan få en abort? Jag tycker så otroligt synd om dig och hoppas att det löser sig till det bästa för dig.

  • Anonym (M)
    Anonym (M.) skrev 2025-10-28 08:33:24 följande:
    Spelar roll? Det är lika stort och sparkar lika kraftigt ändå. Tåget har gått för abort och så ska det vara. 
    Ja, det spelar roll eftersom man faktiskt inte alltid känner sparkarna i magen berodde på hur barnet respektive moderkakan ligger. 

    Att tåget har gått har jag redan försökt tala om för ts.... mon kommentar gällde den som påstod att magen ska synas och man ska känna sparkarna. 
  • Anonym (M)
    Anonym (M.) skrev 2025-10-28 08:33:24 följande:
    Spelar roll? Det är lika stort och sparkar lika kraftigt ändå. Tåget har gått för abort och så ska det vara. 

    Mina råd till TS är som följer:

    - babbla inte på om ovilja och problem hos MVC, det kan sluta i en socanmälning och ta ifrån dig din bestämmanderätt. Uppträd normalt och neutralt där, och tänk i stället färdigt själv. 
    - om du inte kommer fram till att du vill ha barnet, så ge ändå dig själv mer tid, för man kan känna annorlunda när barnet väl är fött och graviditetshormonerna är ute ur kroppen, och man blir sig själv igen. Bara det att man får sin kropp tillbaka och blir stark och rörlig igen, kan göra att man känner att man orkar med mycket mer än man trodde under graviditeten. Kontakta soc (i det läget kan det ju inte hjälpas) och säg att du vill börja med en fosterhemsplacering. Hur du uttrycker dig avgör hur mycket de kommer att ta över sedan, och kräva dig på vistelser på utredningshem och liknande om du vill ha barnet tillbaka. Uppträd så rationellt som möjligt, använd logiska argument till varför du inte vill ta hem barnet från sjukhuset på en gång. 

    - hälsa på barnet i fosterhemmet, ge det tid, ordna upp det övriga i ditt liv under tiden. Det är aldrig för sent att dra igång en adoptionsprocess, men när papperen väl är påskrivna är det för sent att ångra sig. Så vinn tid! Och även om barnet blir kvar i fosterhemmet, så har du tre år på dig innan den juridiska vårdnaden förs över till fosterföräldrarna. Fram till dess har du föräldrarättigheterna kvar. Det finns ingen anledning att avsäga sig dem förrän du är säker på att det är vad du vill. 

    Lycka till! Det är inte lätt nu, men om några år tror jag att du kommer att vara glad att du inte fick den sena aborten. Den hade nämligen blivit en starkt negativ livshändelse. 
    Sluta kom med lögner. Ts blir inte av med sin bestämmande rätt om mvc gör en orosanmälan. 

    Efter att barnet varit två år i samma familjelhem (det heter faniljehem numera) ska Socialtjänsten utreda om vårdnadsöverflyttning kan vara akutell. Är den aktuell skickas en ansökan till tingsrätten som tar beslut. Så där hade du också fel. 
  • Anonym (M.)
    Anonym (M) skrev 2025-10-28 15:48:35 följande:
    Sluta kom med lögner. Ts blir inte av med sin bestämmande rätt om mvc gör en orosanmälan. 

    Efter att barnet varit två år i samma familjelhem (det heter faniljehem numera) ska Socialtjänsten utreda om vårdnadsöverflyttning kan vara akutell. Är den aktuell skickas en ansökan till tingsrätten som tar beslut. Så där hade du också fel. 
    Det vet man aldrig när soc en gång har blivit inblandade, och att hon har ansökt om sen abort samt detta med våldet från (förmodligen) barnets far är saker som de kommer att se som röda flaggor. Så det bästa är att de aldrig blir inblandade, men om TS inte vill ta hem barnet från BB så måste de ju bli det. 

    Vissa källor säger två år och vissa tre, här är en som säger tre:

    www.verahill.se/ordlista/vardnadsoverflyttning/

    Om det är två eller tre år hinner TS få reda på när och om hon hamnar i ett samarbete med soc..Det viktiga är att hon inte avsäger sig alla rättigheter till barnet de första veckorna efter födelsen. 
Svar på tråden Rånad på möjligheten till sen abort