Efter att ha vankat fram å tbx genom korridoren i 3 dar med igångsättningsdropp på/av/på/av så kom läkaren in å sa att nu har du ett par timmar på dig till annars tar vi å snittar dig, sen vred hon upp droppet på MAX! Kabom så hade ja feminutersvärkar som skickade mig till helvetet å tbx te jorden, kved lite försynt att "det kanske är lite VÄL bra fart nu?" BM kollade på kurvorna och va snabb på å vrida ner det igen...sen fick jag den underbara masken, låg och mådde skitbra å tjabba om att "nu du, nu jävlar däckar jag!" med ett stort leende och tänkte att "bra, så slipper ja den här skiten"...sa till min dåvarande sambo att han skulle prova, men han mådde illa av den och fick hålla sig i "diskbänken"...ja titta på han å flabba och gurglade fram, "men för faaaan vilken fitta du e!" Tyckte han va världens mes...jag klarade ju minsann av både att däcka och föda barn samtidigt! 
Sen skulle dom sätta EDA...narkosläkaren bad mig kröka rygg och sitta still(!?)...jag tänkte att jag MÖRDAR honom om han ber mig sitta still en gång till....sen när den väl börja verka så skrek ja till bm att dom skulle ta hit den där narkosläkaren igen...hon undrade om det inte tog eller vad som var fel, jag sa bara att "ta hit honom NUUUU"...han kom upp efter en stund...då sluddrade jag fram med ett pekande finger i hans riktning att "du där...dej ska ja ta mig fan gifta mig med sen om jag får GÅ HEM NÅNGÅNG", med en ond blick på bm som om hon stoppat in ungen på mig
Sen gick det snabbt och ut kom en Oskar
Det första jag sa va att "kolla, den har en snopp!!" Och sedan en skuldmedveten blick på sambon och "fick jag säga det där, du kanske ville sett själv? Men du kan ju få titta hur många tår den har?" Förmodligen fortfarande lite borta
Något som ni skrattar åt idag.