-----Rökning under graviditeten-----

Nyfödda barn till rökande mammor visar stress

Nyfödda barn vars mammor använt tobak under graviditeten har ett annorlunda beteende än barn som inte utsatts för nikotin. Om mamman rökt under graviditeten visar den nyfödda stressymtom ? är orolig, lättstörd, svårare att lugna och har stelare rörelser.

Detta såg amerikanska forskare i en studie som publicerats i juninumret av den medicinska tidskriften Pediatrics (Vol. 111 No. 6 June 2003, 1318-1323). Forskarna vid Brown Medical School i Providence, Rhode Island, studerade 56 friska, fullgångna nyfödda med jämförbar social bakgrund. 27 av spädbarnen hade mammor som rökt under graviditeten, 29 barn hade inte utsatts för nikotin under fostertiden.

Hur mycket mammorna rökt bedömdes dels genom deras egna rapporter och dels med hjälp av salivprov från kvinnorna. I salivproverna mättes halten av kotinin, en nedbrytningsprodukt av nikotin.

Barnen studerades av experter på att bedöma nyföddas beteende. Experterna visste inte vilka barn som hade rökande mammor och ej

Resultatet visade att även om mamman bara rökt sex-sju cigaretter per dag, hade barnet ett förändrat, mer oroligt och stressat, beteende. Ju mer kvinnan hade rökt, desto större var barnets beteendeförändring.

De nyföddas beteende liknade abstinenssymtom och tyder på en stark påverkan av nikotinet på barnens nervsystem. Liknande effekter ses hos barn till mammor som använt t ex kokain eller andra illegala droger.

Den amerikanska studien är ännu en bit i det forskningspussel som läggs för att förklara hur utvecklingen av nervsystemet hos barnet påverkas om det utsätts för nikotin i livmodern. En annan bit lade den svenske barnläkaren och forskaren Magnus Landgren som för fyra år sedan publicerade en större undersökning. Den visade att risken för neuropsykiatriska störningar (DAMP/ADHD) hos barnet ökade om mamman rökte under graviditeten.

I Sverige slutar många kvinnor att röka när de blir gravida och rökningen bland gravida minskar stadigt. Ändå röker fortfarande en dryg tiondel av de blivande mammorna medan de väntar barn.
(Publicerd 2003)

Mekanismen bakom missfall av rökning spårad

Tobaksrök kan orsaka sammandragningar av livmodern som leder till missfall. Japanska forskare anser sig ha kartlagt den mekanism som ger upphov till de för tidiga sammandragningarna. Försök med råttor visade att livmodermuskeln i dräktiga honor som under tre dagar utsattes för tobaksrök blev dubbelt så känslig som normalt för ett hormon som stimulerar muskelns sammandragningar. Hormonet heter oxytocin. Antalet receptorer för detta hormon och känsligheten för det ökar stadigt under graviditetens förlopp fram till förlossningens sammandragningar. Då stimulerar oxytocinet även bröstens tömning av mjölk.

- Våra resultat tyder på att tillväxten av antalet oxytocin-receptorer påskyndas av tobaksröken, säger forskaren Hideharu Kanzaki vid det medicinska universitetet i Osaka i den brittiska tidningen Chemistry & Industry, som berättar om den japanska studien.

- Vilket ämne i röken som påverkar oxytocin-receptorerna vet vi inte än, men vi håller på att försöka hitta den komponenten.

24 råttor utsattes under tre dygn för tobaksrök som motsvarar röken från sju cigaretter genom att andas via specialapparater. 24 andra råttor fick andas genom samma typ av apparat men fick frisk luft hela tiden.

- Även om försöken utfördes på råttor är det högst troligt att människor påverkas på samma sätt, säger Kanzaki.

Forskningsresultatet redovisades vid en konferens med gynekologer och förlossningsspecialister i Japan i april.
Källa:Chemistry & Industry;5 maj 2003:5 och Kanzai Medical University, 570-8507, Japan

Nya bevis för rökningens roll i plötslig spädbarnsdöd

Forskare i USA har funnit ytterligare bevis för att rökning under graviditet ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd. Ett forskarlag vid Arizonauniversitetet har visat att nikotin påverkar receptorerna för signalämnet GABA, ett av hjärnans viktigaste signalämnen, som bl a kontrollerar andningsrytmen.

Forskarna utsatte dräktiga råttor för nikotindoser som gav en effekt motsvarande två cigarettpaket om dan för en vuxen människa. Försöket startade när fostren var fem dygn gamla och pågick tills de föddes efter 21 dygn. En annan grupp dräktiga råtthonor fick en dos ofarlig saltlösning under samma period.

Sedan råttungarna fötts följdes deras andningsrytm noggrant.

Det visade sig att andningsrytmen blev långsammare hos de råttungar vars mödrar fått nikotin. Orsaken är att nikotinet ökar mängden GABA-receptorer. Det hämmar andningen och ökar risken för andningsstillestånd, s k apné.

- De amerikanska forskarnas fynd är mycket intressant, säger professorn och barnläkaren Hugo Lagercrantz, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Han har själv lett ett projekt i samarbete med Pasteurinstitutet i Paris där sambandet mellan nikotinets effekter på signalämnen i hjärnan och plötslig spädbarnsdöd studerades.

- GABA har en stimulerande effekt på nervaktiviteten under tidigt fosterliv. Det kan också vara av betydelse för uppbyggnaden av hjärnans nervnätverk. Efter födelsen är GABA ett av de viktigaste hämmande signalämnena och har sannolikt en modulerande roll. Många lugnande mediciner såsom barbiturater verkar via GABA-systemet, säger professor Lagercrantz.

- GABA är också en känd hämmare av andningen. Om försöksdjur tillförs GABA i andningscentrum stoppas andningen. Om man ökar GABA-receptorerna genom kronisk nikotinexposition under fosterlivet kanske ungen lättare får apnéer, särskilt vid syrebrist.

- I vår studie visade vi att musungar utan vissa nikotinreceptorer (s k knock out-möss) andades bättre vid syrebrist än intakta djur. Huruvida GABA är involverat kan vi ännu inte uttala oss om, men det aktuella fyndet är onekligen mycket intressant.

- Nikotin verkar i nervsystemet via receptorer för signalämnet acetylkolin (nAChR). Det finns flera olika typer beroende på vilka underenheter som ingår i receptorn. Acetylkolin med beteckningen Beta2-nAChR finns det mycket av i hjärnan. Det kan ha betydelse för vakenhet och inlärning. Acetylkolin och därmed också nikotin påverkar även andra signalsubstanser i hjärnan.

Tidigare studier kring plötslig spädbarnsdöd har visat att risken femdubblas om modern röker under graviditeten.

I Sverige inträffar ett 40-tal fall av plötslig spädbarnsdöd varje år.

Forskningsresultaten från Arizona offentliggjordes under en konferens om experimentell biologi i San Diego i april 2003.

Svenska forskare: Nikotin kan ge plötslig spädbarnsdöd

Det tycks vara själva nikotinet som ökar risken för plötslig spädbarnsdöd om mamman röker under graviditeten. Det betyder att snusande under graviditeten kan vara lika farligt för barnet som rökning och att även nikotinläkemedel innebär risker. Dessutom ökar även risken att drabbas av luftvägsbesvär under barndomen om man utsätts för nikotin under fostertiden.

Dessa växande vetenskapliga misstankar om nikotinets skadliga inverkan på fosterutvecklingen stärks av aktuell svensk forskning.

I Sverige inträffar cirka 40 fall av plötslig spädbarnsdöd per år. Tidigare, när föräldrar rekommenderades att låta babyn sova på mage, inträffade omkring hundra fall om året. Risken för plötslig spädbarnsdöd är fyra gånger högre om mamman rökt under graviditeten.

Svenska forskare har under hösten publicerat två av varandra oberoende studier som tyder på att det är nikotinet som ligger bakom denna riskökning.

Den ena studien gjordes vid Pasteurinstitutet i Paris på initiativ av professorn och barnläkaren Hugo Lagercrantz på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Hugo Lagercrantz och hans medarbetare studerade receptorer i centrala nervsystemet som förändras och börjar fungera sämre under inverkan av nikotin. När forskarna hos möss slog ut dessa receptorer på ungefär samma sätt som nikotin gör, fick mössen svårare att klara sig vid syrebrist under sömnen. Receptorerna visade sig alltså vara viktiga för att kroppen ska få larm om syrebrist i tid så att andningen och hjärtfrekvensen kan ökas.

Utan denna varning vaknade mössen inte trots syrebrist. Forskarna tror att en liknande skada på varningssystemet kan uppstå hos ett barn när det utsätts för nikotin under graviditeten. Detta kan då orsaka plötslig spädbarnsdöd.

Även barnläkaren och forskaren Ola Hafström på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg visar i sin studie att nikotin som tillförs under fosterstadiet försvagar kroppens försvar mot syrebrist.

Ola Hafström gav dräktiga får kontinuerlig tillförsel av nikotin. Doserna motsvarade vad en person får i sig genom att röka ungefär tio cigaretter per dag. När lammen fötts och så småningom utsattes för syrebrist medan de sov reagerade de inte som normala lamm. Det krävdes en större syrebrist än normalt för att de skulle vakna. Deras andning och hjärtrytm ökade heller inte lika mycket som hos lamm vars mammor inte fått nikotin.
Hos lamm som utsattes för nikotin först efter födelsen konstaterades liknande effekter. Att utsätta lammen för nikotin både under fostertiden och efter födelsen gav inte större försämring än om nikotinet gavs under enbart ett av dessa skeden.

Forskarna fann också att de tackor som fått nikotin födde lamm med snabbare och ytligare andning. Det förändrade andningsmönstret tyder på en sämre lungfunktion. Detta resultat tyder på att nikotinets inverkan även kan ligga bakom sambandet mellan luftvägsbesvär hos barn och rökning under graviditeten.

? Epidemiologiska studier har visat att barn till mammor som rökt under graviditeten har en ökad risk för obstruktiv luftvägssjukdom ända upp i skolåldern, säger Ola Hafström.

Han anser att misstankarna om nikotinets skadliga fostereffekter nu blivit så tydligt bekräftade att gravida kvinnor bestämt bör avrådas inte bara från rökning utan även från snusning.

? När det gäller nikotinläkemedel anser jag att de under graviditet ska användas i samråd med läkare och med en tydlig målsättning att trappa ned och avsluta behandlingen så fort som möjligt. Det är inte bra om man bara ersätter ett nikotinbruk med ett annat medan man väntar barn, säger han.

? Eftersom vi inte vet under vilka skeden av graviditeten som fostret är känsligt för nikotin, är det bästa om kvinnor som planerar att bli gravida först blir av med sitt nikotinberoende. När man vill bli gravid bör man varken använda nikotin eller alkohol.

? Om jag kunde bli gravid skulle jag aldrig våga utsätta mitt foster för nikotin.
(Publicerad 2003)

Nya rön om tobak och plötslig spädbarnsdöd

Fler vetenskapliga bevis för ett samband mellan rökning under graviditet och plötslig spädbarnsdöd kommer i tät följd från stora delar av världen. Senast är det forskare i Australien som kartlagt sömn och uppvakningsmönster hos 20 spädbarn mellan åtta och tolv veckor gamla. Det är den åldersperiod då plötslig spädbarnsdöd når sin topp.

Hälften av barnens mödrar rökte under graviditeten. Den andra halvan rökte inte alls. Forskarna kontrollerade hur varje barn reagerade på ett plötsligt ljud under sömnen. Det normala är att kroppen i en sådan situation automatiskt sätter igång en process som håller barnets luftvägar öppna och skyddar mot syrebrist. Testet anpassades för en exakt mätning av hur snabbt denna process satte igång.

Man fann en skillnad mellan fem av rökarbarnen och de övriga när testet genomfördes under de djupaste sömnperioderna. Rökarbarnen slog då inte upp ögonen och började inte röra sig när ljudet hördes.

Forskarna tror att den skillnaden kan vara en del av förklaringen till plötslig spädbarnsdöd. Kemikalier i tobaksröken som når barnet under graviditeten antas minska syretillströmningen till hjärnan. Det leder till minskad mental kapacitet som kan resultera i försenade reaktioner. En annan möjlighet är att nikotinet stör den genetiskt betingade mekanism som hanterar stress.

- Det skulle vara omöjligt att i detalj klarlägga alla mekanismer som bidrar till plötslig spädbarnsdöd, säger professor Anne Chang vid barnsjukhuset i Herston, Queensland, till BBC. Sannolikt är det en rad skilda mekanismer som på olika vägar slutar med barnets plötsliga död. Sambandet mellan en sådan död och förändringar i mönstret när barn vaknar är emellertid starkt.
Källa: BBC, Times och Daily Express, 19 december 2002.

Ännu en risk med gravidas rökning spårad

Danska forskare har kartlagt ytterligare en risk för barn till mödrar som röker under graviditeten och under spädbarnstiden. De har funnit ett samband mellan mammans rökning och förekomsten av förträngning av nedre magmunnen hos barnet genom förstoring, hypertrofi, av ringmuskeln i nedersta delen av magsäcken.

Forskarna som är verksamma på sjukhuset i Aalborg studerade födelse- och sjukdomsregister i Nordjyllands landsting för tiden 1 januari 1991 till 31 december 2000. Under den perioden födde 57 996 kvinnor barn i distriktet. 16 725 av dem var rökare, 28,8 procent.

78 fall av magmunsförträngning hos de nyfödda noterades. 35 av fallen gällde barn till rökande mödrar. Proportionerna mellan antalet barn med hypertrofi i de båda grupperna och gruppernas storlek innebär att forskarna kunde slå fast att risken för hypertrofi av nedre magmunnen fördubblas om modern röker.

Forskarna, under ledning av professor Henrik Toft Sørensen, skriver i British Medical Journal att deras data pekar på att mödrars rökning under graviditeten och spädbarnsåldern är en riskfaktor för hypertrofisk magmunsförträngning. Om det är rökningen under graviditeten eller under den första spädbarnstiden vågar de inte ha någon uppfattning om.

Anledningen till att professor Sørensen startade studien var att man konstaterat en minskning av antalet fall under senare år av både plötslig spädbarnsdöd och hypertrofisk magmunsförträngning. Nergången har skett under en period då rökningen bland gravida kvinnor minskat även i Danmark. Det tydde på att det kunde finnas ett samband även mellan rökning och magmunsförträngning.

Det är sedan länge ett känt faktum att gravidas rökning är en riskfaktor för plötslig spädbarnsdöd. En minskning av sådana dödsfall kan därför förväntas om färre gravida röker. Någon kunskap om ett samband mellan rökning och hypertrofisk magmunsförträngning har tidigare inte funnits.
Källa: BMJ 2002;325:1011-1012, 2 november.

Risk för autism hos gravida rökares barn

Rökning under graviditet ökar risken för autism hos barn. Risken ökar 1,4 gånger jämfört med barn till icke rökare. Det visar en studie som genomförts på Karolinska institutet och som publicerats i tidskriften Epidemiology.

- Vi har i tidigare studier visat att ett antal faktorer under fostertiden och vid födelsen kan ha ett samband med en senare utveckling av schizofreni och anorexi. Med den här studien ville vi undersöka om det finns liknande samband även vid autism. Det säger psykologen och forskaren Christina Hultman vid institutionen för medicinsk epidemiologi på KI till Tobaksfakta.

Data om 408 barn med autism samlades in. De jämfördes med drygt 2 000 slumpvis utvalda friska barn, en s k fall-kontrollstudie.

Autism hos barn beror i de flesta fall på ärftliga anlag. Ett barn med sådana anlag kan vara speciellt känsligt för ogynnsamma betingelser under fostertiden och störande omständigheter strax före och efter förlossningen.

Studien visar att låg födelsevikt är den mest ogynnsamma faktorn. Den fördubblar risken för autism. För barn med missbildningar är risken 1,8 gånger större än normalt, för barn som fötts med kejsarsnitt är den 1,6 och för barn till mammor som rökt under graviditeten 1,4 större.

- Rökning har tidigare inte kopplats till uppkomsten av autism, säger Christina Hultman. Däremot är det ju känt sedan länge att låg födelsevikt har ett samband med gravidas rökning. Under senare tid har det också klarlagts att vissa beteendestörningar hos barn kan ha rökning under graviditeten som orsak.

Dit hör hyperaktivitet, impulsivt beteende och uppförandestörningar.

Hur cigarettröken skadar hjärnan så att det uppstår neuropsykiatriska störningar hos barnen är inte klarlagt.

- Det kan bero på syrebrist eller på att signalsubstanserna i hjärnan förändras.

Autism är en genomgripande störning i utvecklingen som visar sig i oförmåga till socialt samspel och kommunikation och som tar sig uttryck i stereotypa aktiviteter. Mellan fem och tio barn av 10 000 drabbas i Sverige varje år.
Källa: Epidemiology; 13 (4) 2002: 417-423.

Svårare bli mormor för gravida rökare

Kvinnor som röker under en graviditet minskar utsikterna att så småningom bli mormor. Orsaken är att röken skadar utvecklingen av äggledarna hos flickfoster. Därmed riskeras den framtida fruktsamheten hos barnet. De nya rönen presenterades av ett brittiskt forskarlag från universitetet i Leeds vid en konferens om mänsklig reproduktion och embryologi i Wien.

Man vet sedan tidigare att tobaksrök ökar risken hos vuxna kvinnor att få sjukdomar i äggledarna. Forskarna tror att det beror på att kemikalier i röken har en skadlig effekt på immunsystemet och att infektioner därför lättare uppstår i äggledarna än hos icke rökande kvinnor.

Forskarlaget i Leeds genomförde en analys av 239 kvinnor som fick assisterad befruktning antingen med IVF, provrörsbefruktning, eller ICSI, då en spermie förs in i ett ägg från kvinnan med hjälp av mikroinjektionsteknik.

Man fann att 68 procent av de rökande kvinnorna visade tecken på sjukdomar i äggledarna mot 29 procent bland icke rökarna.

Trots att man tog hänsyn till faktorer som ålder, social klass, alkoholintag och tidigare utomkvedhavandeskap fann man att kvinnor vars mödrar rökt i högre grad visade tecken på sjukdomar i äggledarna än de individer vars mödrar aldrig hade rökt. Förhållandet var 52,2 procent mot 28,8 procent för kvinnorna med rökfria mödrar.

Forskningsprojektets ledare, Sara Matthews, sa i sitt framträdande under konferensen att det finns flera potentiella orsaker till att rökning orsakar även den här typen av problem. Röken minskar blodflödet till äggledarna och försvagar immunsystemet. Det är också möjligt att röken påverkar äggens förflyttning i äggledarna och därmed ökar risken för att de fäster på fel ställen, något som kan leda till utomkvedhavandeskap. Platserna för detta varierar också mer hos rökare än hos icke rökare.

Forskarna har också funnit att i en befolkning med en andel av 25 procent rökare bland kvinnorna kan 13 procent av problemen vid befruktning tillskrivas rökning.

Rökare löper också en tredjedel större risk för spontana aborter under de första tre månaderna av graviditeten.
Källa: BBC, 4 juli 2002.

Gravidas rökning kan ge barnen diabetes

En kvinna som röker efter fjärde månaden vid en graviditet fyrdubblar risken för att barnet får diabetes typ 2 tidigt i livet. Även risken för fetma ökar av rökning under graviditeten. Det visar en undersökning som genomförts av forskare vid enheten för klinisk epidemiologi på Karolinska sjukhuset. I undersökningen kontrollerades närmare 7 000 britter som följts från födelsen tills de blev 33 år.

- Det är ett nytt fenomen som blivit allt vanligare under de senaste tio åren att människor insjuknar i diabetes typ 2 redan omkring 30 års ålder, säger professor Anders Ekbom vid enheten för klinisk epidemiologi, som lett studien.

- Den tidigare debuten av den här typen av diabetes är oroande och har tidigare förklarats bl a med ökat intag av snabbmat. Den här undersökningen är den första som kan slå fast att rökning under graviditetens senare del är en viktig förklaring. Ännu ett argument mot gravidas rökning.

- Hur stor risken är för att sjukdomen ska uppträda i större utsträckning senare i livet på grund av mammans rökning under graviditeten vet vi inte än, säger Anders Ekbom.

Diabetes typ 2, som också kallas åldersdiabetes, har tidigare uppträtt först efter 40 års ålder. Den diabetestyp som vanligen drabbar personer under 40 år är diabetes typ 1 som yttrar sig i bristande insöndring av insulin från bukspottkörteln. Vid typ 2 finns det ingen brist på insulin. Där är det okänslighet för insulin i perifera vävnader som är den dominerande faktorn. Det kallas insulinresistens. Den resistensen skapas i foster med rökande mödrar som ett resultat av den undernäring som rökningen medför. Fostrets kropp förbereds genom den till ett liv med lågt näringsintag, men hamnar i en oerhört kaloririk värld. Kroppen har svårt att klara den omställningen. Den är förberedd på att spara så mycket energi som möjligt. Det är förklaringen till fetman. Ett annat resultat är okänsligheten för insulin beronde på att insulin reglerar glukoshalten. Vid lågt näringsintag behöver kroppen behålla mer glukos.

Från början omfattade undersökningen 17 000 nyfödda för vilka en rad data fastställdes, bl a om mödrarna rökt under graviditeten, hur mycket, och hur stor del av den tiden.

När barnen blivit 16 år genomfördes en enkät för att undersöka om de själva blivit rökare.

Vid 33 års ålder togs ny kontakt med deltagarna i undersökningen, bl a mättes längd och vikt. Då var knappt 7 000 kvar.

Sedan de som fått diabetes separerats från de övriga visade det sig att bland de senare var risken för fetma 35 procent större än normalt. Med variationer för om mödrarna rökt lite eller mycket under graviditeten.

Bland dem som rökte vid 16 år och inte hade diabetes var vikten normal vid 33 års ålder, medan risken för diabetes typ 2 fortfarande var hög.
Källa: British Medical Journal: volym 324; 26-27, 5 januari 2002