Som rubriken lyder: Vad har ni bonusmammor för relation till biomamman???
Själv får jag besök ganska frekvent av biomamman på mitt jobb.
Hon är hos mej ett par ggr. i veckan och vi fikar och bara pratar allmänt. Som med vilken vän som helst.
Så här har det dock inte alltid varit tyvärr. Jag önskar att de skulle varit de,det hade besparat oss så mycke.
Men mén nu e de som de e och vi gör vårt bästa.
Nu vill jag veta hur ni andra har det ??? 
Ingen alls. Det är jag som valt att ha det så eftersom hon är både manipulativ och labil (har gemensamma kompisar, det är bland annat därför jag vet...) och jag vill verkligen inte dras med i hennes virrvarr. Hade hon varit "normal" och haft en fungerande reltion till min sambo så hade jag inte tvekat. Då hade jag gärna haft en kontakt angående det praktiska detaljerna runt barnen. Nu får han sköta det själv och jag slipper bry mig om den biten
jaghar ingen relatione till henne alls. behöver inte ha det tycker jag eftersom det inte är hon och jag som har barn tillsammans. Jag kan åka och lämna barnen till henne och vi är båda två hövliga och civilverade.
Jag lägger mig aldrig i disskusionerna min sambo har utan det tar vi när dom har lagt på luren. tycker det blir lättast så.
Hatar min bio för allt hon gör. Använder barnet för att komma åt min man. Anmäler mig hit och dit och ljuger om oss mm. Pratar skit om oss inför barnet. Hon är en bio from hell och jag kan ärligt säga att jag hatar henne.
Men barnet är helt underbar och jag älskar barnet som om hon vore mitt eget.
Däremot mitt eget barns bonusmamma, är en helt underbar människa och jag är så glad att mitt ex har hittat en sån bra tjej och vårt barn älskar henne så mycket.
jag har inte änns träffat dom
sambon har ingen kontakt med dom igentligen heller..tjejerna är så stora att allt sköts direkt med dom.
Hatar henne som pesten, hon har varit dum mot både mannen o mig o jag tycker att hon behandlar barnen som det passar henne, hon är egocentrisk.
Tyvärr har bion alldeles för bra relation med sambon och mig. Vi är ngra av de få vänner hon har, vilket hon utnyttjar. Eftersom sambon bara har umgänge så får vi tassa på tårna.. Om jag skulle få betalt för alla terapitimmar - då hon har suttit och ältat sina problem - skulle jag vara miljonär. Om vi inte är överens ang barnet, t ex att vi önskar ha honom en dag längre så kommer hon dragandes med att vi borde veta vad en sådan önskan gör för "oreda" i hennes liv... Hon äter upp en.. Jag önskar att hon kunde skaffa sig ett eget liv...
Missförstå mig inte, hon är en trevlig tjej, men det är liksom fel sätt att umgås på..
Det funkar jättebra. Vi känner inte varandra så bra och jag känner inget behov av att bli "bästa vänner", men vi respekterar varandra och jag tror det är därför det funkar. Jag brukar hämta bonusdottern när det är "våra" helger och det har aldrig varit några problem. Jag tror också att det har stor betydelse att hon och min sambo skildes som vänner.
vi funkar inte överhuvudtaget, har försökt att nå fram till henne men hon bestämde sig för många år sedan att jag liksom inte finns.
nu har min sambo och jag gemensamt barn+att det har gått ett antal år, men det blir inga förändringar. hon vill inte ha ngt med mig att göra. synd för allt skulle vara mkt lättare då.
nu har allt vänt för min del och det sorgliga är att skulle hon bli "normal" trevlig så har jag istället svårt att förlåta allt som hon gjort och sagt. hon är självisk och ser sig själv som en person som vet bäst. Hon litar inte på min sambo som pappa.
mest synd om henne själv då veckorna som vi har barnet måste kännas som 7 dagars oro.
Med mig o biomamman är allt bra. Jag har alltid sagt att vore hon inte min sambos ex så hade vi nog kunnat vara riktigt nära vänner. Tyvärr så är det hennes nuvarande sambo som är problemet, han vill alltid vara bäst, har barnen gjort nåt kul med oss och vill berätta för honom så blir han sur eller bara går därifrån. Om barnen fyller år när de är hos oss kommer alltid bion och hennes sambo hem o fikar, då sitter han hela tiden och "uppfostrar" barnen (som inte är ouppfostrade)Han kommer hem till oss och ger dem godis fast han vet att det bara är lördagsgodis som gäller (så även hemma hos dem)Som tur är har biomamman börjat reagera på detta och sagt till på skarpen, vilket resulterade i att de blev världens ovänner när vi o barnen var med och det var inte lite pinsamt!
Av oss 4 vuxna tar den som har bäst möjligthet barnen på tandläkar,läkarbesök odyl, ett läkarbesök var jag o biomamman på ihop med bonusdottern, på föräldramöten däremot brukar jag inte vara med, jag tycker det blir lite överarbetat att sitta fyra föräldrar på ett utvecklingssamtal, jag får ju all viktig information när sambon kommer hem. Skolavslutningar och aktiviteter kan vi gå på alla fyra..
Usch jag vill helst inte ens tänka på henne! Hon är elak och simpel!
Hon var otrogen och blev gravid och lämnade mannen. Sen ångrade hon sig förstås och ville komma tillbaka efter att vi träffats. Av någon anledning kan min man vara ohyggligt mesig avseende henne men till slut fick jag nog och sa åt honom att se till att hon slutade "vara i området" och komma förbi trots att hon bor 3 timmar ifrån oss och aldrig tidigare hängt i de här krokarna! Åren har gått och men jag tål henne fortfarande inte så jag svarar inte om hon ringer och följer aldrig med hela vägen för att lämna eller hämta min underbara styvdotter! Hon är helt egoistisk och låter det tom gå ut över barnet bara för att antingen få sin vilja fram eller ställa till besvär för oss.
När dottern är här så ringer hon varje dag och ibland har får hon henne tom att gråta genom att berätta alla roliga saker de gör UTAN henne bara för att hon är här! Hur schysst är det mot en 5-åring? Eller någon alls för den delen? Lyckligtvis fick vi stopp på det ganska snabbt i vart fall... men det kanske ger dig ett hum om hur hon är...
Huvudsaken är att när dottern är här så gör vi allt för att hon ska känna sig trygg och älskad och jag tror att vi lyckas :D
Så till alla er med hemska ex-häxor: Håll ryggen rak!
Oj vad många som svarat
Relationerna ser lite olika ut har jag märkt!
De där med att berätta vad som ska hända framöver har vi kommit överens om att vi inte gör!
Vet en gång vi skulle till Liseberg och det visste barnen om. Dom kanske visste det i en månad innan vi skulle dit.
De veckorna dom var hos sin biomamma tjatade dom hela tiden och vad hon än hittade på så var de bara "vårt Liseberg" som gällde.
Lite taskigt och inte kul alls för henne!
Så sånt håller vi för oss själva och dom med! Fast ibland är man ju grymt sugen på att berätta givetvis för man vet hur glada dom blir,absolut inte för att "retas" med biomamman!
Vi hälsar nätt och jämt på varandra. Det började bra men urartade rätt snabbt. Tex när jag och sambon flyttade ihop (hans barn tjatade om det och ville aldrig att jag skulle åka hem till min lägenhet)så fick jag en utskällning för att vi inte tänkt på hennes känslor och avvaktat tills hon tyckte det var ok (det var hon som gjorde slut för 6 år sen och hon är nu nygift)..... När jag bad henne att ringa och kolla om det är ok att komma på besök istället för att bara dyka upp och kliva in och sätta sig, så försökte jag ta hennes barn ifrån henne.... När min sambo inte har samma åsikt som henne, är han en stor mes som inte vågar stå på sig, eftersom det måste vara min åsikt... osv, osv Listan kan göras hur lång som helst. Men det värsta är nog att hon inte drar sig för att utnyttja barnen för att få som hon vill.
jobbar med bio-mamman emellanåt. går faktiskt bra, inga problem.
ojoj vilka biomammor det finns, men bra att det är fler som ej har en bra relation=) jag fattar ej vad bion tänker med...allt blir problem,ska göras till problem....lååååång historia...suck. nej usch vad irriterad jag blir när jag tänker på henne...att man inte kan tänka på barnens bästa!?!?!?
Så har vi det här med?. Jag försökte vara jättetrevlig när vi började men sen blev det en j* massa saker och jag flyttade ut en period och sen flyttade jag in igen och så flyttade jag ut och så flyttade jag tillbaka och de senaste typ 2 åren så har allt jag sagts ignorerats eller blivit bemött som att varför är du så otrevlig. Men att låna pengar av oss är inga problem att behandla mig som privatchaufför och sen bli lack när jag sätter en gräns, så nu strävar jag efter noll kontakt. barnen är 11,11 och 13 så nu får dom sköta sin egen relation.
Jag har aldrig träffat bio-mamman pga att hon inte vill. Lite skumt kan jag tycka när jag umgås med hennes barn 