Tringeldrama

Om jag nu varit så himla fäst vid killen så hade jag ändå backat och levt själv ett tag, både för att reda upp hur jag själv känner runt situationen + att jag hade velat se om och hur dom löser alla problem runt barnet så att jag hade kunnat gå in i ett fungerande förhållande, för det sliter för mycket på både en själv och förhållandet om det finns för många olösta bråkmöjligheter.

Av vilken anledning skulle han inte VILJA betala saker för sitt barn?

Han måste ju betala underhåll, oavsett om han är rik eller inte. Så visst kan det vara en ekonomisk fråga att ha en pappa till barnet.

Nej, inte alls. Om man inte har en pappa till barnet så får man ändå underhållsstöd via Fk.

Så det har INGEN betydelse öht för mammans del när det gäller underhåll.

Du har aldrig upplevt att bli utnyttjad av någon?

Mamman ringer: Lille Kalle behöver ny säng.
-Ok, hur mycket behöver du till det?
Nästa gång Kalle kommer- Är sängen bra?
Kalle:?????????????????

Det handlar inte om att inte vilja, utan när pengarna inte går till det som blivit sagt.

Men för min del är det inte pengarna utan allt det andra runt i kring som får mig att råda ts att backa iallafall tills hon ser att dom funnit sina roller. Det räcker att en part vägrar sammarbeta så faller alltihop, för även om det finns svart på vitt om umgänget så hur kul är det att behöva ta till polisen för att barnen ska lämnas ut och framförallt hur pinsamt är det för barnet.
Överhuvudtaget så tycker inte jag att det är en hit att leva med andras barn.

Nej, något sånt har jag aldrig varit med om........

Nästan skrattretande. Det är väl BARA att köpa en säng istället för att ge pengar till den om det nu är problemet.

När man står mitt i röran är det rätt lätt att hålla sig för skratt, men när man fått lite distans så är det faktiskt ganska skrattretande vad vissa kan hitta på bara för att bråka liksom.

Ja, det förstår jag. Jag menar bara att om det är återkommande fakta att de pengar man ger inte går till barnet så kan man ju alltid sluta ge pengar och istället köpa saker - vinteroverall, skridskor eller vad det nu kan vara som barnet behöver.

Detta är inte en anledning för mamman att försöka få pengar av pappan tror jag.

Jag förstår hur du känner, din kille är den du vill skaffa familj med. Det är honom du vill ha din dröm med, och så plötsligt ska han ha den med sitt ex.
Jag tror det är jättesvårt att få ihop det, utan att bli bitter. Speciellt när man, som du, har en dröm om familj och hur det ska fungera.
Du måste nog ställa dig själv ett helt gäng jobbiga frågor, och vara helt ärlig när du svarar på dom.
Kan du leva med att din sambo inte kommer dela "förstabarnsruset" med dig när och om det är dags för er att skaffa barn?
Kan du släppa tanken på att jämföra din upplevelse med hans ex upplevelse när du går och är gravid/förlossning/uppfostran etc?
Kan du stå ut med att någon annan dikterar era liv? Ingen egen semester på egen hand? Din man är på dagisinskolning med henne, utan dig? Han har ett "eget" litet liv, där du egentligen bara blir informerad (om du har tur... många styvföräldrar blir lite bortglömda)
Din ton, när du skriver om mamman är inte direkt... "smickrande", även om du inte träffat henne, kan du släppa det och släppa in henne i ditt liv? Om inte annat så för din egna skull, det blir äckligt jobbigt att gå omkring och vara arg och bitter över något och någon som du ändå inte kan påverka.
Med det jag vet idag, så hade jag nog varit starkt tveksam till att stanna om jag var i din sits. Det kommer krävas en jävla massa tålamod, engagemang, osjälviskhet och förståelse.

Har bara läst ts, men måste säga att det ändå låter som om du har hittat en bra kille. Vore jag du skulle jag vara betydligt mer oroad om han inte ville ha kontakt med mamman till hans barn - sådant beteende bådar inte gott inför ett fortsatt liv tillsammans.
Vill du ha honom, så tjänar du själv mest på att själv konfrontera din svartsjuka och försöka hitta något sätt att hantera den. Bit ihop, hitta egna ventiler där du kan få tala om sådant som är jobbigt, men att försöka manövrera ut barnet och dess mamma är lönlöst - är det din killes barn vill han ju ha kontakt, och då tror jag att det väger tyngre än hans sex månader långa förhållande med dig.
Svartsjuka handlar mycket om kontrollbehov, och detta kan du inte, hur du än beter dig, kontrollera. Försök att se det hela utifrån, och bete dig som en vuxen, även om det inte är så du känner. Det kommer du att tjäna på i det långa loppet!
Lycka till ts!

??? När skrev jag det?!!

Miss Sweetie skrev 2009-07-31 14:40:47 följande: