Linnea1994 skrev 2014-11-13 11:23:47 följande:
Vore ju skoj om du kunde peka på en ända punkt där den sk feminismen förespråkar något där män är diskriminerade. Vi andra som kämpa för jämlikhet UTAN att kalla oss feminister kämpar för ett samhälle lika för alla!
Rätt säker på att det har tagits upp tidigare sinsemellan men visst - mer fokus på mäns mentala hälsa, mer tid med familjen och lättare inträde på kvinnodominerande yrkesområden.
Sedan så har poletten verkligen inte trillat ner - feminsmen består utav en FOLKRÖRLSE. Vilket alltså innebär att åsikterna hos den feministen som skriver just nu OCKSÅ räknas in; och bland dessa FEMINISTISKA åsikter så ligger i högsta grad mäns högre straff för samma brott, som en sak som borde göras jämställt, och synen på män som sämre föräldrar bör i högsta grad förändras, går liksom själv under rubriken "hemmapappa/hemmaman", och på det en förbättrad mentalitet för män angående studier, där män i tidig ålder presterar generellt sämre, samt samtliga tre punkter högst upp med mera, med mera..
Vad som vägrar sjunka in därborta och som kan få en riktigt ordentlig förklaring nu, lyder som följande. Det debbateras med en anarkafeminist av manligt kön, som har diskuterat feminism på olika forum i drygt 8 år och som i högsta grad har med mansfrågor i fokuset - det hör liksom till det personliga intresset som feminist och ballbärare.
Nej, vad man kallar sig har ingen vikt överhuvudtaget. Hur man resonerar och resonerar för, har dock detta. Anamma vilket epitet som helst därborta, vet dock en sak med säkerhet - det finns garanterat utrymme för det inom paraplytermen feminism, om det då handlar om jämställdhet. De som tro annat ligger på en nivå där man tror att prefixet "femin" i feminism skulle tyda på att det uteslutande skulle handla om kvinnor, alltså minst sagt inkorrekt.
Att det syns mycket kvinnofrågor beror på den ytterst enkla saken att förstå; för att en ringande majoritet kvinnor, säkert till 90%, utgör just den aktiva delen av feminismen i Sverige (folkrörelsen ser dock helt, helt annorlunda ut och nog närmare jämt än något annat). Känns det verkligen så fruktansvärt svårbegripligt, att 90% tar mer plats än 10%?
Sedan så gaggas det bara om den mest pompösa socialistiska radikalfeminism som har hittat in i TV-rutan - där staten ska gå in och reglera allt in absurdum så att det ser jämställt ut på pappret efter lite kalkyler om det hela. Som exempelvis F! som förespråkar kvotering angående precis allt, i princip noll löneutvecklingsmöjligheter så att alla hela tiden tjänar lika mycket för samma jobb, öronmärkt föräldraledighet och så vidare och så vidare i överstatligt jubel.
Smaka på en anarkafeminist förslag kring samma sakfrågor som ovan och sug på skillnaden.
1.) Står inte bakom kvotering överhuvudtaget, med vissa undantag för media (att kunna/få dela på själva ordet, jämt = en mycket viktig sak, annars når inte halva befolkningens synen på tillvaron ut överhuvudtaget via medier (medier som i allt ifrån film till tidningar och allsköns positioner inom dessa mediaområden)), och står inte bakom kvotering för att genuin och hållbar jämställdhet anses springa ur folket och inte ur politiska pekpinnar som så. Det ska då finnas möjligheter för allmänheten att nå sådan jämställd media, menar inte på något vis att alla kanaler, tidningar och filmföretag ska genomgå någons slags fullständig kvotering - utan att möjligheten till jämställd media ska finnas och lättillgängligt för allmänheten. Det finns inte så mycket viktigare saker, än att kunna få sin röst hörd. Därmed har medier en särskild hållning i detta.
2.) Istället för att reglera löner så kan företagen få en statlig jämställdhetsbonus, om de helt jämlikt delar ut lika lön för samma arbete, som exempelvis 10% lägre arbetsgivaravgift eller dylikt, medan de företag som kanske ser driftighet och/eller social förmåga som ett stort plus för verksamheten (exempelvis säljarföretag) och därmed ser löneförhandlingar som en slags morot för att utveckla personalen i allmänhet - eller företag som helt enkelt inte vill det här - ska inte straffas eller få sin ordning påverkad på något vis (regler för direkt diskriminering finns redan och som tidigare påpekat så anses genuin och hållbar jämställdhet springa ur folket, varför arbetsgivaren, som en del utav folket, helt enkelt borde få avgöra det här själv).
3.) Istället för öronmärkt föräldraledighet så uppskattades faktiskt Alliansens påtänkta jämställdhetsbonus i just detta, där föräldrarna skulle få ut mer pengar ju mer jämlikt föräldraledigheten delades medan standardnivå skulle ges åt övriga.
Lyckas man se någon skillnad kanske?¿?¿?¿?
Anser härmed allting utrett. Mer tid på att blott förklara saker för en skribent, än vad som har lagts ner vid det här laget, ska inte behövas. Tänker skylla på trasig mottagare om det här ska behöva fortsätta i samma spår något mer - har visserligen tid men inte hur mycket som helst. Punkt.
