Ställ in julen, bonus är ju inte här:(

Min man har två barn sedan tidigare som är med sin mamma på jul och hos oss på nyår i år. Varenda jävla år som de inte är hos oss så kommer dessa förslag ex vi behöver väl inte ha julgran i år.....vi behöver väl inte ha julbord....osv osv. Men JAg firar inte jul för hans barns skull! Jag slår på stortrumman när de är här och ordnar storjul, men bara för att de inte är här så försvinner inte julen. Jag kunde förstå det lite när det bara var vi, men nu har vi två egna små barn, en treåring som älskar julgranar och har en treårings entusiasm över allt tillskillnad från de äldre som verkligen visar bur skittrist allt är. Vafaan det känns som han gör så himla stor skillnad isådana här situationer, som att vi ska hålla skenet uppe och låtsas när hans bonusbarnen är här, men annars så kan vi skita i att fira. Samma med midsommar och andra högtider. Det skapar distans tycker jag, för jag får en ilsken känsla i hjärtat och tänker på alla jular och midsommrar som jag ansträngt mej allt jag förmår för bonusbarnen och hela hans familj och ordnat, men han gör tom skillnad på sina egna barn, en skillnad jag inte någonsin skulle göra. Inte fan skulle jag begränsa för mina bonusbarn om inte våra barn var där. Men man får ju god lust att vara likadan tillbaka. Mooooorrrrrrrrr Är förbannad och behöver skriva av mej.

Fast huvudfrågan är väl egentligen inte huruvida det är OK att fira med plastgran, eller åka till mormor i fjällen, utan om det är OK att en förälder så tydligt favoriserar två barn i syskonskaran? Och det är oroväckande många som ser det som helt naturligt.
Misstänker dock att det år, som någon skrev, mammor som inte anser att pappans barn med sin nya kvinna är hälften så viktiga som de barn han har med dem.  Samma mammor som hade gått i taket om TS och hennes man hade valt att fira jul på Maldiverna vartannat år med de yngre barnen, för det hade ju varit orättvist mot de barn som inte firade jul med dem....

Testa hur långt mannen är villig att gå. Berätta för din man att du håller med eftersom du inte orkar bråka eller nåt. Be hon sedan gå och berätta för de minsta att det inte blir någon jul i år eftersom pappa är för lat/jultomten har dött/de varit dumma barn i år.

Testa hur långt mannen är villig att gå. Berätta för din man att du håller med eftersom du inte orkar bråka eller nåt. Be hon sedan gå och berätta för de minsta att det inte blir någon jul i år eftersom pappa är för lat/jultomten har dött/de varit dumma barn i år.

Jag kan förstå din make.

Nu har jag bara mina barn med mitt ex och i år är första jul en sen vi separerade som jag inte har barnen julaftonskvällen.

Min familj vill att jag kommer med och firar med dem, utan barn, men julen för mig är barnens högtid och jag vill inte fira något utan dem.

Det kanske är lojligt för vissa att resonera så, men så känner jag och din sambo kanske är inne på samma spår..?

Jag kan förstå din make.

Nu har jag bara mina barn med mitt ex och i år är första jul en sen vi separerade som jag inte har barnen julaftonskvällen.

Min familj vill att jag kommer med och firar med dem, utan barn, men julen för mig är barnens högtid och jag vill inte fira något utan dem.

Det kanske är lojligt för vissa att resonera så, men så känner jag och din sambo kanske är inne på samma spår..?

Nu har du nog missat vad hela ämnet handlar om? Du har inga barn alls vartannat år så då kan du ju göra vad du vill med de jularna. Men att ställa in julen för två små barn för att två äldre barn inte är med är inte samma sak.

Det är rätt stor skillnad, för ni har inte varit separerade så länge, så du har inte hunnit "vänja" dig ännu.

Hade du varit separerad fler år och hunnit skaffa fler barn, så hade säkert deras glädje över julen fått dig att vilja ge dem en riktigt bra jul.

Jag säger inte att han gör rätt, jag säger bara att jag kan förstå han.vi har varit separerade i 4 år, räknas inte det?

Jag säger inte att han gör rätt, jag säger bara att jag kan förstå han.vi har varit separerade i 4 år, räknas inte det?