Hur ser ditt liv ut som ensamstående förälder?

Fast det är ju just det. Du påstår hela tiden att det är en sanning att just faktorn "ensamstående mamma" ökar risken för kriminalitet och missbruk men du kan inte länka till en studie som visar det.

Stigmatisera du gärna ensamstående och deras barn om du vill, men då ska du faktiskt kunna backa det med fakta. Åsikter som dina är de som faktiskt skadar barn till ensamstående. Att sitta och slänga ut åsikter när man inte vet vad man pratar om för att man inbillar sig att det är sant är inte ok.

Det här är problemet med diskussioner idag, folk förstår inte vad källor är och har inte lärt sig källkritik utan länkar till hemsidor från intresseorganisationer eller avpixlat utan att förstå vad de gör. Det är otroligt svårt att argumentera med okunnighet och det är till din fördel.

Men återigen, kan du inte visa belägg för vad du kastar ut dig så föreslår jag att du slutar stigmatisera familjer vars enda fel är att de lever på ett annat sätt än vad du anser vara lämpligt.

Jag förstår inte varför man medvetet ljuger vem hjälper det.
Förövrigt är det intressant att du kastar på mig åsikter som jag inte har om t,ex samkönade par,men det är väl så fördomsfulla människor som du gör.

Men du är ju för mycket. Jag efterfrågar källor på din "fakta" och du svarar med att påstå att jag ljuger. Jag är inte den som kastar fram "sanningar" utan att ha belägg.

Och jag har inte nämt något om samkönade par eller vad du har för åsikter om dem. Du får ta av dig foliehatten och skärpa till dig istället för att kasta anklagelser omkring dig.

Jag är mest nyfiken på på vilket sätt Frölings text är "fin"? Är det den bilden hon och andra har av ensamstående föräldrar (läs: mammor)? Att man ständigt är helt slut, har det kämpigt ekonomiskt och bara går och längtar efter att finna sin drömprins?!

Har det någonsin slagit Fröling att vi ensamstående kan vara helt nöjda och tillfreds med vår situation, att vi har det helt okej ekonomiskt och att föräldraskapet inte skiljer sig så mycket åt mot för dem som lever i par, dvs att det är jobbigt ibland och andra stunder flyter det på helt okej?

Fast jag som lever ensam med mina barn och hör och ser hur många väninnor har det med sina män undrar ju ofta hur de orkar - och så kan jag tänka i smyg att jag är glad att jag lever själv!

Håller med!

Jag lever ensam emd två abrn sedan många år tillbaka och det var inte alls planerat att jag skulle bli själv med barnen.

Jag blir också irriterad på bilden som ges av ensamstående föräldrar (läs: mammor).
Jag tycker att jag och mina barn lever ett bra liv; jag är nöjd med hur vi lever och jag är av den åsikten att är det något jag inte är nöjd med så är det bara jag själv som kan arbeta för att göra en förändring.

Jag och mina två barn bor helt okej (bor i radhus och skulle dock hellre bo i villa men det går bort så länge jag är ensamstående, det är mitt eget val), vi har bil, möjlighet att resa mycket, jag har vänner (både ensamstående och par), ett arbete jag är nöjd med, stabil ekonomi, jag och barnen har fritidsintressen etc etc.

Vårt liv skiljer sig inte så mycket från de flesta andras skulle jag tro!

Ett annat sätt att uttrycka det är att barn med frånvarande fäder får det jobbigare i livet än barn med närvarande fäder. Då sopar man varken problem under mattan eller stigmatiserar mammor som tar hela ansvaret för sina barn. Bra va?

WORD

japp

Håller med!! Så oerhört bakåtsträvande och förenklande att ständigt måla upp singelföräldrar som utmattade och panka. Så trött på det. 

Jag är ofrivilligt ensamstående på heltid med två barn. Pappan dog för ett och ett halvt år sedan och barnen var då drygt ett år och tre och ett halvt.

Jag känner inte alls igen mig i Tildes krönika och undrar också varför livet som ensamstående förälder alltid målas upp som något eländigt och jobbigt.

Så länge alla är friska är det faktiskt inte så dumt att vara ensam. Var i en bra relation under 15 år men kan nu faktiskt tycka att det är skönt att inte behöva kompromissa och ta hänsyn till vad någon annan tycker och tänker när jag fattar diverse beslut.

Det jobbigaste med att vara ensam är rädslan för att barnen ska bli allvarligt sjuka eller att jag ska bli sjuk och dö och oron över vad som händer med barnen då. 

Nu är jag inte ensamstående längre men kände att jag ville svara ändå..

Jag träffade mina barns pappa när jag var 14 år, vi var bästa vänner i 10 år innan vi tillslut blev ett par, bi fick två fantastiska barn.. Tyvärr hade han ett jobb som var krävande då han jobbade borta mycket och mycket övertid så jag och barnen var ensamma mycket. Det var stundtals Mycket krävande då vår yngsta var väldigt sjuk..

Efter 10 års förhållande och bästa känner i 20 år fick jag reda på att han har haft ett förhållande vid sidan om sen vi träffades, och ett flertal korta förhållanden utöver det, ink med en släkting.

För mig famns det inget alternativ, jag har rätt att bli lycklig och mina barn har rätt till en mamma som mår bra.

Jag lämnade min sambo o mina barns pappa.

Barnen bodde hos honom varannan helg de två första åren. När jag sen träffade en ny man krävde han varannan helg, han var rädd för att barnen skulle tycka för mycket om min nya man (hans ord)

Livet när jag var ensamstående var inte lätt alla gånger, men med facit i hand är jag så lycklig för hur det blev, jag hade aldrig träffat min nya man om jag inte fått veta vilken lögn jag levde i.

Värst för mig är när dom varit borta varannan vecka, jag känner att han tagit mina barn ifrån mig, vet att det är hans också.. Men känslan finns där och just den biten kommer jag aldrig förlåta.

Stor kram o styrka till alla ensamstående där ute

Hej, mitt namn är Mia och jag är ensamstående mamma som läser sociologi programmet just nu. Jag undrar om nån av er vill ställa upp i en intervju inom snarast möjligt. Vi är två tjejer som skriver kandidatuppsats om alltså ensamstående mammor. Vår ambition är att vill ta reda på de utmaningar, strategier lösningar i den givna situationen, alltså både positiva och negativt aspekter i vardagen med att vara ensamstående mamma. 

Svara gärna i denna tråd eller privat meddelande om det skulle vara av intresse.