Hon förstörde mig....

Det börjar att gå över så snart du gör ett aktivt och medvetet val att se till så att det går över.
När du har gjort ditt val så inleds den utvecklingen och hur snabb och framgångsrik den utvecklingen ska bli bestämmer du själv.

Det är ju hur självklart som helst att bara du själv och ingen annan kan ta ansvar för detta.

I allt jag kan läsa, i allt du har beskrivit i tråden, så kan jag inte se att du hittills har visat en egen stark vilja, har inte gjort ditt eget aktiva val för att se till att det ska gå över.

Det finns massor av vägar för dig att se till att det ska gå över. Massor för dig själv att aktivt välja att göra, vilket är det viktigaste, 
men också massor av hjälp att få från människor som dagligen yrkesmässigt sysslar med sådana här frågor. 
Den kompetensen finns garanterat och du är självfallet inte så världsunik så att du skulle vara den enda människan i världen där det inte skulle vara möjligt att åstadkomma att det går över.

Men om du inte vill att det ska gå över så kan det självfallet inte gå över av sig själv.
Om du inte vill göra ditt aktiva val, att själv ta ansvar för att se till att börja den utveckling som du behöver gå igenom för att det ska gå över, så är det givetvis inte möjligt att få det att gå över.

Det hänger på dig själv, på din ärliga vilja, på din egen beslutsamhet att fatta ett aktivt medvetet val. Det ligger i dina händer.

Du visste redan när du valde att inleda ett förhållande med denna kvinna att man aldrig kan hindra sin partner från att vara otrogen, man kan aldrig äga en annan människa. Att välja att lita på en annan människa är ett eget aktivt val och alla vet att det innebär risker. Alla vet att människor ljuger, sviker och bedrar.
Otrohet förekommer och det är inget unikt som har drabbat bara dig.
Allt detta är bara enkla sanningar.
Ändå väljer vi att älska en annan människa, och det är ju bra.
Men för den sakens skull kan man inte vara så naiv och blåögd att man medvetet väljer att ljuga för sig själv. 
För nog k

När ska det gå över?
Ja, det bestämmer du själv,
det ligger helt och fullt i dina egna händer, inte i någon annans.
Det ligger inte i någon annans händer när du tänker göra ditt aktiva och medvetna val att vara lycklig igen och ta vara på de oändligt många möjligheter som finns i ditt liv.
Framförallt ligger det inte i ditt ex:s händer att ta ansvar för att du ska bli lycklig igen.

Tack för uppdateringen! De gånger det har hänt mig så har jag varit helt förstörd och haft ont i hjärtat i cirka 1,5 år efteråt. Sedan så har jag lyckats bli helt "likgiltig" inför personen efter ett par år och då inte alls förstått vad jag såg i personen och då i backspegeln sett att mitt liv blev så mycket bättre utan personen än vad det hade blivit om jag levt ihop med personen. Jag ser när jag tittar tillbaka varför det krävdes att personen var otrogen för syftet var att jag inte skulle vara ihop med personen, för då hade min framtid varit mycket mörkare än vad den blev utan personen. Här är några steg jag tog:

Fattade ett medvétet beslut om att släppa taget om personen och inte bli ihop igen. Fattade beslutet att läka såret, och göra det utan den personen. Känslorna kände såklart annorlunda men jag lät logiken fatta beslutet och så följde känslorna efter beslutet när de ville efter en tid.

Grät! Lyssnade på musik som framkallade gråt. När känslorna kom fram i gråt på kvällen så kändes det alltid bättre morgonen efter. Kroppen läker sig genom storgråt. Då bildas lugnande hormoner och man måste låta känslorna få bekräftelse. Ju mer man tränger bort känslorna ju längre håller de sig kvar.

Älta sorgen, t ex ring till jourhavande präst och var anonym. Skriv dagbok om vad du känner, var ärlig.

Bestäm dig sedan för att sluta prata om personen någonsin igen för att älta i ord i flera år gör att man kan fastna i att aldrig gå vidare.

Ta ditt krossade hjärta på allvar! Låt hjärtat känna. Kroppen upplever fysisk smärta och emotionell smärta likadant.

Meditera dagligen. Sitt med dina känslor och bara andas i medveten närvaro i kroppen och känn vart i kroppen kärlekssorgen känns. Låt det bara vara så som det är.

Träna fysiskt.

Gå på massage regelbundet. Taktil beröring har visat sig läka trauman kännslomässigt. När det hände mig gick jag på massage en gång i veckan i den mest akuta perioden.

Var snäll mot dig själv. Döm inte dig själv eller vad du känner.

Till slut: Sätt upp mål åt dig själv. Vart ska du nu? Tjäna mer pengar? Komma i bättre fysisk form? Resa? Spara till en villa vid havet? Utbilda dig till något mer välbetalt yrke? Eller alltihop dettta? Etc. Fortsätt bygga ditt "imperium". Satsa 100 % på dig själv!

Och acceptera att din tillit till folk fått sig en törn - det man kan göra är att faktiskt börja testa vad för person man har att göra med i framtiden, då börjar man bara lita på någon som har visat sig gå att lita på. Man ger sig bara i lag med den som har visat sig hålla löften, ha goda värderingar, är ärlig och pålitlig och det kan man bara få reda på genom att testa de sakerna FÖRE man ger personen sitt hjärta. Och när en person visar sitt rätta jag - tro på det du ser då! Visar någon sig vara olojal - tro det! Blunda inte för det (vilket jag gjorde därav de hårda smällarna sedan).

Nej, jag kan inte leva med en så falsk människa.

Hon skrev ett sms.

Folk kan förändras ..

Dax att ta tag i situationen nu. Det finns många som förlåtit otrohet. Det finns ju t.o.m massor med män som lånar ut sina kvinnor som luder åt andra män. Alternativet är väl att gå vidare och hitta någon ny eller leva olycklig.

Det största problemet som jag ser det är att ni har ju varit skilda ett tag och hon har säkert levt loppan med andra män under den tiden. Själv har du mått dåligt och längtar efter henne. Hon har tröttnat nu och insett att du var ganska bra och hon trivdes rätt bra ändå ihop med dig. Personligen skulle det kännas betydligt värre än otrohet vid ett tilfälle.

Jag beklagar att du blivit fullständigt lurad och nu har snart med tilltron. Det är inte lätt att faktiskt bli blåst och att någon man älskar visat sig vara falskt.

Jag fattar att du tycker ditt ex förstört dig total och det är faktiskt att ge henne för mycket makt. Att du inte längre litar på människor och att du inte vågar kasta dig ut i ett nytt förhållande beror inte bara på ditt ex, utan också på vem du är.

Alla kan bli lurade och duperade, men det betyder inte att man aldrig någonsin kan lita på någon och att den personen är rakt igenom ond. Är det kvinnor du inte längre litar på, eller din förmåga att faktiskt se om något är fel?

en person som kan vara så falsk betvivlar jag kan förändras till en pålitlig människa... Jag vet hur som helst att jag aldrig kommer lita på henne igen.Ja hon har säkert varit med andra och vill tillbaka till det trygga förhållandet...men det kommer inte att ske. Är det kvinnor du inte längre litar på, eller din förmåga att faktiskt se om något är fel?

Ja du, bra fråga, det är nog lite av båda tror jag. Sen anser ju jag att det var hennes otrohet som ändrade mitt sätt att se människor. Jag har aldrig tídigare varit svartsjuk och alltid (väldigt naivt) litat på människor....men så är det inte idag tyvärr.

Det blev inget avslut mer än att vi inte ses längre, jag varken har eller hade något intresse av att prata med henne om det som hände. Trots att jag fortfarande älskade henne då så insåg jag senare att jag inte ville ha med henne att göra... 

Du kommer naturligtvis inte bli exakt samma naiva människa som tidigare, men att ha viss tilltro till folk är sunt. På samma sätt som det faktiskt skyddar dig att inse att vissa personer, exempelvis ditt ex ej går att lita på.

Det är liksom inte allt eller inget. Låt inte en idiot hindra dig från att faktiskt vara den du är. Om en lite mindre naiv. Ge henne inte så löjligt stor makt.

Detta är så jäkla bra beskrivet!
För att gå vidare så måste man aktivt arbeta för det. Måste ta sorgen och våga börja lita på människor, alternativet är bitterhet och ensamhet.
Hitta de verktyg som finns, terapeuter, dagbok, nya intressen, saker som gör att man mår bra och får en framtidstro.
Ältandet av det förgångna är ett gift och drar ner en i offerrollen.
Förlåt ditt ex men inte handlingen, förlåt henne för din skull, inte hennes. 

Du måste lära dig att lita på människor igen, inte minst om du vill ingå i en kärleksrelation.
Börja med att bygg självkänslan, inse att du aldrig kan kontrollera andra människor (vilket sker om du inte litar på dem).
Var hälsosamt naiv, det är deras förlust om de väljer att bryta ditt förtroende

Nja, att vara naiv är aldrig hälsosamt.

Jag tror att det är bättre att vara realistisk och pragmatisk och inse att människor KAN svika (obs, kan vika, inte kommer svika) och att det inte finns något man kan göra åt det. Händer det så händer det och man får hantera det, man dumpar och går vidare tills man träffar rätt. 

Ungefär så jag menar med hälsosamt naiv. Hantera svek när det har inträffat.

Lite off-topic kanske, men hur låter ett sådant SMS efter så lång tid och en sådan grej? Skrev hon typ bara hej, hur är det med dig, vill du ta en fika och prata över saker och ting?

Håller med Ditt val och Sofia.

Blir ändå nyfiken på vad hon skrev mm. Hon har inte hört av sig på ett par år sedan kommer ett sms. Om hon kort skriver att hon vill att ni ska bli tillsammans igen är det ju ett rejält övertramp. Inte höra om DU vill prata eller fika. Hon förutsätter att DU ska vara tillgänglig. Vad händer egentligen. Låter helskumt det där.

Sedan säger du att du inte vill ha med henne att göra. Får inte ihop det.

Men DU väljer hur du ska må i situationen. Bara DU kan ta tag i det hela. Du har fått många bra tips och råd.

Nja jag vet inte om vi syftar på samma sak. Alla får ju hantera ett svek när det inträffar oavsett hur man förhållit sig till det innan det hände. Jag syftar snarare på hur man förhåller sig till OM ett svek skulle kunna inträffa eller ej. Där att tro att det är helt omöjligt att det öht skulle kunna hända är ett väldigt naivt sätt att se på det.

Exempel:

Att strunta i att ta på sig säkerhetsbälte när man kör bil för att man inte tror att man kommer smälla är väldigt naivt.

Att ta på sig bälte när man kör bil för att man fattar att man KAN smälla även om man inte tror att man kommer göra det är ett mer realistiskt sätt att se på saker.