Min sömn vs släkt som ska ha nattrum
Maken och jag bor i Stockholm. Maken är från annan ort. När vi köpte hus för rätt många år sedan så gjordes ett rum om till gästrum/träningsrum. Jag använder detta rum för träning då och då. Maken går på gym istället.
För några år sedan utvecklade jag rätt allvarlig sömnbrist (sov noll många nätter) vilket gjorde att jag tog över gästrummet som är mörkt och tyst för att kunna sova. Jag tar sömntabletter och sover ändå med öronproppar. Det här är ingenting vi diskuterat med släkten.
I vanlig ordning nu när det går mot sommar så ska makens släktingar komma till Stockholm för ditt och datt och räknar så klart med att bo hos oss för att få gratis boende. Dom ska alltså inte hit och hälsa på oss i första hand. Jag är svinless på att behöva plocka ut mina prylar från gästrummet och sova bredvid snarkande maken vilket resulterat i dålig nattsömn varje gång detta händer.
Vad gör man? Maken räknar med att jag ska ge upp "mitt" sovrum. Han har noll förståelse för mina sömnproblem eftersom han själv kan sova typ 10 timmar utan problem och märker inte av ljud eller om det är ljust. Vad gör man?