• Lycka77

    Efter upprepade mf-forts

    Vi fanns där för varandra när vi hade det som jobbigast...

    Nu har vi äntligen fått våra efterlängtade små, den värsta tiden är över.
    Här kan vi dela vardagens små bekymmer men även de underbara stunderna.
    Dum spiro, spero -- Så länge jag andas, hoppas jag
  • Svar på tråden Efter upprepade mf-forts
  • mellanD

    BB, vilka nyheter! Grattis till bröllopet, och till att lillen har fyllt ett redan! Jäklar vad tiden går... 
    Men tråkigt såklart med depressionen, det är många gamla mf-trådare som har drabbats av det efter att ha fått sitt barn, och jag vet flera som knaprat ssri i omgångar... (Nu kom jag att tänka på Idun78, undrar om du läser här än?)

    Jag förstår att det är jobbigt med tröttheten också (det är inte sköldkörteln som spökar, förutom depp?). Jag hoppas att du får bra stöd i det du företar dig. Jag upplevde det som jättejobbigt att börja försöka igen, och sen tog det ju ett år innan jag blev gravid, vilket fick alla gamla känslor att komma tillbaka. Men det där är ju individuellt såklart. 

    Egentligen tycker jag att det är helt abnormt att "tro" att man ska kunna gå igenom flera års kämpande med upprepade missfall, och sen få sitt barn och gå vidare som om ingenting har hänt... Men ändå är det så vården ser på vår situation. Min barnmorska pratade mkt om det där, hon arbetar på en IVF-klinik (där jag går också), och hon oroade sig ofta för hur de blivande mammorna skulle må efter förlossningen, men hon har ju ingen uppföljning och inga resurser att ta till.   

    Kram på dig!  

  • Krusbär A

    MB: Kanske lika bra att vara sjukskriven? Du kommer säkert in i "lunken" snart.

    Bettan: Tråkigt att höra att du drabbats av en depression. Tycker du att medicinen hjälper?

    mellanD: Hur mår du?

  • bubblan73


    Den 21 februari, på fettisdagen, tittade min andra lilla tjej ut! Skål

    Det blev igångsättning tidigare än BF, för de misstänkte stor bebis. Dessvärre var inte lilltjejen med på igångsättningen, hon låg på tvärsen. Och ju fler vändningsförsök, desto mer ville hon ligga på tvärsen! Till sist fick 3 st hålla fast lilla tösen utanpå magen medan vattnet gick. De stod i 40 minuter och höll henne fast Tungan ute.
    Värkstimulerande gjorde att allt kom igång och på 4 timmar var hon ute. Min bästa vän och min mamma var med på förlossningen eftersom pappan inte finns med i bilden. Jag skulle verkligen vilja uppleva den sista krystvärken igen, det är så magiskt när barnet kommer ut......

    3960g och 52cm lång. Min lilla Lovisa Hjärta
  • FruZzz

    Grattis bubblan! Hon är fantastiskt fin!!!
    Nu längtar jag till och med efter krystvärkar!

  • BettanB

    Grattis här med bubblan!

    MellanD: Tack.
    Jo, det är rätt tungt emellanåt. Vilket är en av anledningarna till att jag sällan skriver här; orkar helt enkelt inte. Hoppas det vänder snart. Har levaxin också, men värdena var rätt ok nu..

    Krus: Inte mycket, får nog höja dosen lite snart.


    I BettanMansion är sorgen randig.
  • Irma

    BB: Grattis till giftemålet. Tungt med depression  

    Bubblan: Grattis till Lovisa!  

  • FruZzz

    BB; låter jobbigt, hoppas det snart lättar.

    Jag har en fråga till er som ordinerats Fragmin/Innohep. Min BM har frågat någon random-doktor på MVC om hur länge jag ska fortsätta med sprutorna och fått svaret "till vecka 37". Eftersom alla jag träffat den här graviditeten nästan raljerat över att jag tar sprutor och tycker att vi vet ändå inte vad vi behandlar (underförstått det här är ju onödigt...) så litar jag inte på det beslutet. Förra gången fick jag sprutor till 40+0, hon föddes ju 39+6 så jag hann aldrig sluta. Hur länge säger era dr att ni ska ta? Särskilt intresserad av vad drLM och pensionerad drB sagt!

    Hoppas att ni alla mår hyfsat och att alla räkor växer och frodas utan att plåga sina mammor alltför mycket!

Svar på tråden Efter upprepade mf-forts