• Victoria70

    Downs syndrom - Vi gjorde abort

    Idag är det 11 dagar sedan aborten. Tårarna rinner fortfarande på mig varje dag och jag känner en sån stor sorg och förlust. Visst har det blivit bättre, man jag vill så gärna ha ett till barn, men tiden rinner iväg. Har tidigare haft ett missfall och det har tagit tid att bli gravid igen och så slutar det i en abort.

     Hur lång tid tar det innan mensen är tilbaka igen och vågar jag försöka igen?

    Gjorde aborten efter 17 veckor och det var inte roligt. Orkar jag gå igenom samma sak igen, jag jag tror det, men då vill jag göra moderkaksprov istället för fostervattenprov då man kan göra det betydligt tidigare. Är det någon som har varit i samma situation som jag?

    Sorgsen

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-02-09 11:43
    I början av februari för 1 år sedan var det tänkt att vårt barn skulle ha kommit. Känner att jag vill uppdatera tråden med hur jag mår nu när det har gått en tid för er alla som behöver stöd i ert beslut. Livet går vidare och jag mår bättre.

    Klart att jag tänker på det barn som jag inte fick, men för mig var det ett val som var rätt för mig. Vi som är här och har varit i den här tråden har funnit ett stort stöd genom att känna att man inte är ensam. Här kan man älta, vara ledsen, glad, frusterad, arg eller bara läsa.

    Det finns många som gärna vill påpeka att det val vi gjort inte är rätt. Du som besöker den här tråden och tycker att vi fel som gjort abort pga. DS har rätt att tycka så och jag är medveten om att man kan tycka så, men skriv det inte här.

    Låt tråden vara ett stöd för alla som tagit detta svåra beslut att avstå från ett barn.

    Kramar till er alla superkvinnor!

  • Svar på tråden Downs syndrom - Vi gjorde abort
  • Pilla1979

    Tack för era Grattis :) Förlossningen gick jätte bra och snabbt. Så glad att hon äntligen är här :)

    Skönt att ha henne här hos oss eftersom det nu snart är årsdagen av vårat avbrytande :( 

  • Limpan 83

    Pernilla: STORT GRATTIS!!! Vad underbart!! Äntligen har du henne hos dig. Vi ska alla få våra små så småningom. Vi kämpar tillsammans Hjärta

    Millan: Jag känner verkligen igen mig i det du beskriver om att något saknas. Har man varit gravid så är man så inställd på att man ska bli mamma, både kroppsligt och psykiskt. Det går inte att släppa dem tankarna för en sekund. Jag kände bara att jag skulle kunna bli lycklig igen om jag blev gravid igen. Jag vet inte om det är så, men så kände jag det iaf. Jag hoppas att ni inte behöver vänta alltför länge med att få hjälp. Barn kommer du att få Millan Hjärta

    Kram till er alla

  • malvas mam

    Ja, det är kanske dumt att klampa in här och kommentera något, när man redan är mamma till ett barn med ds... nu har jag heller inte läst hela tråden (den är lång), men jag måste reagera när jag ser att flera av er skriver att ds är ett sånt "svårt" handikapp att man måste göra abort... håller jag inte alls med om. Det KAN vara ett jobbigt handikapp om barnen visar sig ha hjärtfel eller andra komplikationer, min tjej har "bara" ds och jag kan säga att det är så mycket mer oro och jobbig vardag med min andra dotter men ulcerös colit bara för att jämföra.

    Som sagt, kanske dumt att komma in här från fel håll så att säga, men jag kan bara inte vara tyst när jag ser direkta fel. Vill inte läsa att våra ds-barn varken är friska eller önskade...

  • Lise W
    malvas mam skrev 2011-10-03 12:46:44 följande:
    Ja, det är kanske dumt att klampa in här och kommentera något, när man redan är mamma till ett barn med ds... nu har jag heller inte läst hela tråden (den är lång), men jag måste reagera när jag ser att flera av er skriver att ds är ett sånt "svårt" handikapp att man måste göra abort... håller jag inte alls med om. Det KAN vara ett jobbigt handikapp om barnen visar sig ha hjärtfel eller andra komplikationer, min tjej har "bara" ds och jag kan säga att det är så mycket mer oro och jobbig vardag med min andra dotter men ulcerös colit bara för att jämföra.

    Som sagt, kanske dumt att komma in här från fel håll så att säga, men jag kan bara inte vara tyst när jag ser direkta fel. Vill inte läsa att våra ds-barn varken är friska eller önskade...
    Du har rätt, detta är inte rätt forum eller tråd för dig att komma in o klampa, detta är svåra beslut att ta o leva med ändå...men det är dock våra val.

    Tror inte det finns någon här som inte tycker ditt val att behålla ditt barn med ds är okej, det är som sagt ditt val.
  • Lindis1974

    Malvas mam: vi respekterar ditt beslut och då får du respektera vårt. Vill du snacka om ditt finns det andra trådar. Vi andra här inne stöttar varandra ! För att vi behöver det.

  • Kattflickan

    Malvas mam: Vi har väl aldrig sagt att de barn som har DS inte är önskade? Jag förstår att du älskar ditt barn! Vill inte att du ska känna dig provocerad av vår tråd. 

    Jag tror att alla vi som är med i den här tråden är väl pålästa om vad DS innebär. Av olika skäl vill vi inte sätta ett barn med DS till världen.

    För egen del har jag sommarjobbat med vuxna med funktionshinder, bl a DS och av de erfarenheterna vill jag inte föda ett barn med DS. Dessutom känner jag vänner med syskon med DS och jag läste in mig noga på hur ett liv med DS skulle kunna vara i dagens Sverige och jag valde att göra abort, två gånger dessutom. DS kan vara ett svårt handikapp, i sig, utan följdsjukdomar. Jag är glad för dig om ditt barn är friskt och mår bra, grattis! 

    Jag tror det är omöjligt att jämföra olika handikapp och vilket som är jobbigast för barnet eller föräldern. Visst vet jag att även om jag får ett barn utan DS så kan det ha andra funktionshinder, som kanske kan vara värre, men då får jag väl ta den smällen då isåfall.

    Millan

     

  • Kattflickan

    Limpan: Tack för peppningen och hoppas du har rätt i att jag kommer att få barn. 

    Millan 

  • Kattflickan

    Såg nu i efterhand att medans jag författade mitt inlägg så skrev ni andra tjejer bra svar till Malvas mam! 

Svar på tråden Downs syndrom - Vi gjorde abort