Efter flera långa år slipper jag äntligen leva med andras barn och allt vad det innebar. Kommer ALDRIG någonsin att göra det misstaget. Kommer ALDRIG dejta någon som har barn igen. Ryser när jag läser om hur andra har det som sitter fast i bonusträsket.. Fyfaaan vad skönt att slippa allt!
När man läser den här tråden förstår man verkligen var epitetet "the evil stepmother" kommer ifrån.
Stackars barn..
När man läser den här tråden förstår man verkligen var epitetet "the evil stepmother" kommer ifrån.
Stackars barn..
"Makens barn är skrikiga snorungar och trotsiga tonåringar men MINA barn är hur ordentliga och artiga som helst"
"Min man är så flat och mesig när han pratar med barnens mor"
"Maken prioriterar barnen före mig och mina barn trots att jag gnällt sönder hans tillvaro för att han ska fatta att mina barn är viktigast"
Alltså, gör era män en tjänst och avlägsna er från deras närvaro. Om det här är vad ni tänker så är era och era mäns liv bättre om ni lever som särbos eller ex.
En geniunt nyfiken fråga till alla er som säger grattis till TS och avskyr bonuslivet, vad är det som gör att ni inte uppskattade det ? Jag menar, att ni skulle komma på 2a, 3e eller 4e plats i mannens/kvinnans liv måste ni ju förstått när ni inledde förhållandet?
Anledningen till att dessa styvmödrar uppfattas som elaka är att de flesta av dagens föräldrar curlar sönder sina barn så att de blir odrägliga att ha att göra med. Dessa föräldrar är helt besatta av sina barn och tycker att bonusföräldrarna ska fungera som någon slags gratis servicepersonal åt ungarna utan att få ha någon som helst åsikt om deras uppfostran. Det är förmodligen samma föräldrar som låter sina ungar använda affärer och restauranger som lekplatser och skyller det på att barn måste få vara barn, och den som inte delar deras inställning får genast epitet som barnhatare, elak styvmamma m.m. kastade på sig.