Neqbeth skrev 2020-04-14 15:56:47 följande:
Jag tycker inte heller att det är det bästa sättet att göra det på att säga så, men håller du med mig om att det är bättre än att ghosta? För om man känner att man absolut inte klarar av att hantera ett "avslutssamtal", eller har starka misstankar om att motparten inte kommer att hantera det bra (det kan man ju ha skäl till, till exempel baserat på hur vederbörande tidigare bemött försök att avsluta), så tycker iaf jag att det är bättre att göra så än att välja den andra möjligheten man ser, som är att ghosta. Jag skulle föredra ett sådant meddelande framför att bli ghostad alla dagar i veckan.
Det kan såklart kännas bättre att "ge den andra en chans att säga något" om detta något kommer att kännas bra, men väntar man sig hot, manipulation, förolämpningar etc, så tror jag inte alls att det känns bättre att få uppleva det eller helt enkelt inte lyckas genomföra dumpningen på grund av reaktionen man får, och bli kvar i en destruktiv relation.
Saken är den att det du beskriver stämmer ändå inte på mig. Han har inte försökt att berätta något. Tvärtom föreslog han att träffas och till och med vad man kunde göra vid nästa träff. Jag vet inte om detta var ett sätt att "trösta" mig i förtid, invagga mig i god tro. Eller om det hände något från det att vi sågs till att han valde att inte svara när jag hörde av mig. Jag har ingen aning.
Jag vet inte heller om han hade tänkt att ha ett samtal med mig senaste gången vi träffades men att han backade ur. Så kan det ha varit, men inget som finns några bevis för. Inga bevis överhuvudtaget. Hade det varit så att han hade försökt att prata med mig men jag hade övertalat honom till något annat, då hade jag ju åtminstone vetat att han faktiskt hade dessa tankar. Men jag vet inte det. Jag vet faktiskt inte ens om han har fått mina meddelanden, om han är död, lever, har råkat ut för allvarlig olycka, råkat ut för stor familjekris, jag har ingen aning. Han har inte svarat på mina meddelanden.
Men jag håller med dig, det finns tillfällen när det går att förstå att man slutar svara. Jag hade själv inte haft några problem med att sluta svara någon som inte ger sig. Jag tror inte ens jag hade haft dåligt samvete, det beror på. När du säger "tack för den här tiden, var snäll och hör inte av dig till mig igen" så tänker jag på en person som man har försökt att förklara för om och om igen, då kan jag förstå det. Men den personen är inte jag. Han försökte inte förklara någonting.