Hur mycket ansvar ska man ta för bonusbarn?

Tack för dina kloka inlägg. Ja jag måste verkligen få svar på de här frågorna. Det blev tydligt i och med samtalet vi hade häromdagen om att han inte hade omsorgen för sina barn ordnad när de har sommarlov och han jobbar. Han verkar tro att det löser sig bara, med nån annans hjälp. Jag har under de 5år jag varit 100% ensamstående med mitt barn ALDRIG förlitat mig på att någon annan ska hjälpa mig lösa saker. Jag har fått anpassa allt efter henne, jobb etc, på egen hand. Skulle aldrig kommit på tanken att jag skulle jobba de veckorna som förskolan är stängd liksom och sen tänkt att nån annan säkert kan ta hand om henne då. Man kan aldrig bara anta att nån annan kan ta hand om omsorgen för ens barn(partner, ex eller vem det må vara) . Man kan fråga, eller de kan erbjuda sig, som han erbjudit sig att skjutsa mitt barn till och från förskolan. Men att utgå ifrån det är ju bara dumt, det skulle jag aldrig göra.

Nej, det låter i så fall som ett dåligt byte rent arbetsmässigt. Har han barnen på heltid eller finns det en annan förälder de är hos också?

Har du varit tydlig med att du INTE finns tillgänglig för hans barn under sommarlovet?

Om jag var du så skulle jag nog typ säga ?jag vet att du inte löst sommarlovet ännu och vill bara vara tydlig med att jag INTE kommer ta hand om dina barn när du har semester?.

Jag tror tyvärr att du annars kommer hamna i läget att han ett par dagar innan säger att han inye löst detta och återigen förväntar sig att du ska ta dem. Och då är det kanske svårt att säga nej.

Flytta INTE innan du har kortkort. Ingenting säger att du faktiskt klarar eventuell intensivkurs. Det kan ta låååång tid att fixa körkortet.

Jag som själv bor på landet anser också att det är en säkerhetsfråga. Bil skall alltid finnas hemma ifall akut situation där man snabbt behöver ta sig till sjukhus uppstår

Jag har sagt att jag inte vet om jag kommer vara där ens de veckorna så jag hoppas att han inte räknar med mig då. Nu har mamman de äldre när han jobbar och den yngre går på förskolan till fredag, så hon kanske kan ha dem alla sen också. Förstår inte riktigt hur man inte tänkt på och löst sånt innan. Jag har alltid varit tvungen att ta semester de veckorna förskolan är stängd. Det har aldrig funnits nåt annat liksom. Och de flesta separerade med barn brukar ju samordna veckorna så att någon alltid har semester och kan ta barnen.

Tog upp frågan om fritids igen. De har inte bestämt sig än. Undrar vad som krävs för att de ska bestämma sig för nåt. De två äldre kommer att komma hem iallafall och jag sa att det var ok men att jag inte kommer att vara tillgänglig.

Jäkla viktig fråga liksom. Kommer jag behöva ta hand om tre barn (hur fina de än må vara) från kl13 får jag hoppa av en av kurserna och få halvt csn och då kommer jag oavsett om han kan skjutsa min dotter eller ej inte ha råd att ha henne på förskola.

Du måste bestämma dig för vilka mål du ska ha och hur du ska uppnå dem. Och sedan genomdriva det.

Personligen tycker jag att utbildning och karriär är extremt viktigt. Har drivit den frågan stenhårt i mitt eget liv efter att jag blev ensamstående. Lämnade en karl som inte vill flytta med efter mina studier. Men det är jag det. Någon annan kan värdesätta något annat mål. Det viktiga är att man lyckas genomföra det man värdesätter i sitt liv.

Ja mitt mål är ju inte att vara ofrivillig, obetald barnflicka iallafall. Men jag vill ju fortfarande bo tillsammans med den jag älskar. Mitt mål var ju liksom det, och att slippa ifrån mitt stressiga jävliga jobb och studera något som jag tycker om hemifrån. Och att min dotter ska trivas och ha det bra och inte behöva ha en så stressad, olycklig mamma som jag varit senaste åren.