SYLTFISK

Det finns alltid en chans att hon hinner ändra sig. Men hon har bra argument. Det vill säga att hon inte vill hålla på och oroa sig för renoveringen när vi har en bebis, då vill hon vara med oss. Vilket jag självklart förstår.

Vi får jobba på fortare, bara. Grejen är ju den att vi har en viss kötid att se fram emot också. Det är ju inte så att bebisen dyker upp så fort vi har bestämt oss för att det är dags.

Vaken fortfarande presens?
Hur lång kötid är det? Ta kötiden + 9 månaders graviditet så har man ju den kortaste tiden som det kan bli. Sedan ska man väl räkna med att det inte tar sig på första försöket heller. Låter ju som om det är mycket att göra på huset men sätta väv + måla i sovrummet kan man ju göra på en helg. Kaklingen tar ju längre tid men ni har ju kommit n bra bit på väg där. Men det är ju väldigt mycket ni ska ordna.

Kommer inte renoveringen bli väldigt dyr? Det verkar iof som om ni ska göra det mesta själva. Jobbar din fru eller någon i släkten inom byggbranchen? G och jag skulle aldrig fixa något av detta nästan. Vi har kaklat lite i köket och satt upp väv på väggarna men det är det enda. Om ni kaklar badrummet själva, täcker försäkringar vattenskador och liknande då? 

Japp, vaken fortfarande. Började nästan tro att jag var ensam om det.

Man vet väl aldrig riktigt hur lång kötiden är, men vi räknar 14-24 månader från det att vi ringer till bebisen föds. Om det lyckas, vill säga.

Det är mycket att göra på huset. Det visste vi när vi köpte det, men jag hade nog inte fattat riktigt hur mycket. Väva och måla hinner vi inte på en helg. Det går åt typ fyra lager färg, och det måste ju torka emellan. Men visst, det är inte den mest tidskrävande biten.

Dyr? Tja, vi räknade med ungefär 300 000 för *allt*, och det  kommer förmodligen att bli billigare. Vi gör allt själva som vi får göra själva, med lite hjälp av svärfar. Han är starkare än jag, händigare än jag, och längre än oss båda (plus när det gäller att spika innertak ). Min fru och min svärfar jobbar på sätt och vis inom byggbranschen. Min svåger är elektriker, och min bror är bredbandsinstallatör.

Och ja, försäkringen täcker det om det är fackmannamässigt utfört, och det är det.

Jag räknar fram och tillbaka på tiden, och håller på att göra mig själv tokig. Problemet är att det för många variabler att hålla reda på. Ingen av oss vet exakt hur lång tid det tar att göra saker, och vi vet inte hur lång tid det tar att göra en bebis, eller hur långt in i graviditeten jag orkar jobba.

Det är ju mycket som ska klaffa när man renoverar så mycket. Kan erkänna att vi är sådana som köper allt klart, eftersom ingen av oss är speciellt duktiga på något tekniskt.

300 000 för allt är en ganska rejäl summa men det lät som om det skulle bli dyrare när du skrev upp vad som ska göras. HUr länge har ni haft huset?

Bra att så många i släkten är tekniska, här är det bara min pappa som. Jag kan iaf sätta upp tavlor och montera möbler men där tar det stopp.

14-24 månader, ok det är ju ett tag men samtidigt är det bra att kunna ha ett tidsintervall iaf.

Det kanske tar längre tid att måla och väva när jag tänker efter. Vi målade sovrumsväggarna två gånger en helg och insåg att det såg ut som tårtpapper på väggarna. Köpte väv och satte upp och målade två gånger nästa helg. Så 5 dagar minst tog det. Inte ett jättestort rum direkt.

Det är när jag läser om att ni ska riva ut väggar och hela badrum, dra nytt avlopp, gjuta golv, isolera mm som jag börjar få panik men jag tycker samtidigt att det är ett jätteprojekt att sätta upp en ny lampa   

Jag är definitivt ingen praktiker, men min fru är, så hon styr upp det hela. Vi hade inte riktigt råd med ett nytt hus, så detta var den bästa lösningen. Plus att vi får det som vi vill ha det och vet att det är riktigt gjort. Vi har haft huset i två år. Första året gjorde vi bara lite akutmålning och bytte en dörr, annars bodde vi in oss, tänkte, och ritade på lösningar. Andra året fick vi bygglov och satte igång. Vi göt grunden för utbyggnaden i somras.

Det är ett jätteprojekt, helt klart, det är därför jag får panik av att tänka på hur mycket som ska göras, och panik vid tanken på hur mycket som måste göras innan det är bebisdags.

Och jag glömde - vi ska byta fasad och tilläggsisolera också...

Ja om man ska få ett nyrenoverat hur där inredningen är så som man vill då får man lägga många miljoner.

Det är väl ett väldigt bra sätt att tänka. Först bo in sig och liksom känna efter hur man vill ha det. Inte stressa fram någonting. Det är ju inte små förändringar direkt. Varför inte, lägg till lite fasadbyte och isolering på den "lilla" lista  Inget mer ni kommer på när ni är på gång. Riva upp trädgården också kanske

Bra när man kan komplettera varandra. Tyvärr är jag den praktiska av oss två och jag är inte praktisk alls. Vi ringer till pappa om det är något. Vi skulle inte kunna installera vare sig tvättmaskin eller annat själva

Trädgården är nästa projekt. Sen ska vi bygga garage/snickarbod/förråd, och sen ska vi bygga ett kontor till mig.

När jag träffade min fru hade jag problem att hänga upp en gardinstång. Jag har kommit en bit sedan dess.

Nu ska jag krypa i säng. Tack för att ni lyssnade.

Du menar att det finns hopp då?
Ska också sova nu.
Godnatt

Uppe med tuppen!

Va ledsen jag blir för din/er skull presens. Att bråka är aldrig kul! Hejar på er renovering!!! Kan ni inte göra så att ni iaf ringer och kollar upp hur lång kötiden är och om det är några förberedelser man ska göra? Då kunde ni ju få börja när ni själva känner er redo istället för att då ställa er i kö? Förstår ju att iaf inte du vill vänta en dag för länge!!!

Hoppas din häst blir bättre skrutt!

Bebislängtan är sådär just nu för vår del, nu hoppas vi ju på vidarutb. till hösten så det tar över det mesta! Ligger å läser min barnmorskebok på kvällarna och önskar att jag pluggade inför någon tenta!!!

Jo, alltså de som håller på att inseminera nu säger att de inte direkt stod i någon kö, och att det tog ungefär fem månader från första samtalet till första inseminationen, men det kan ju ändras, det är så jag menar.