• white cheese

    För oss läkarstudenter/läkare 3

    För oss som pluggar till läkare, är läkare, har varit läkare, eller på annat sätt känner att de hör hemma i tråden...
    Här diskuterar vi allt från nya arbetstidslagen, till vem som är favoritkaraktären i Grey's Anatomy, till vad man kan göra med filmjölk (you'd be surprised!)

    Den här tråden är för oss /blivande/ läkare, för diskussioner sinsemellan.
    Ni som "bara" har medicinska frågor, starta en ny tråd i ett relevant forum, tack.

    Gamla trådarna:
    Del 1 - www.familjeliv.se/Forum-5-70/m15840354.html
    Del 2 - www.familjeliv.se/Forum-11-241/m19156662.html

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2007-08-18 18:09:51:

    Till alla er som kommer nya till tråden:
    Det är inget krav, men ett uppskattat initiativ, att delge oss era byxmått, handsk- och skostorlek. ;-D

  • Svar på tråden För oss läkarstudenter/läkare 3
  • Kalinka

    Ge mig en collum-fraktur, snälla! Jag är snart på väg att gå av en dagjour som inte har varit av denna världen. Dessutom har vi HELT fullt, och ett vårdintyg som ska ha plats.

  • Kalinka
    Filuria skrev 2007-07-13 10:39:57 följande:
    hej! äntligen har jag hittat en tråd för mig! hoppas jag får vara med och diskutera lite. jag är AT-läkare, mammaledig med en vildbasare till 7,5 månaders bustjej och funderar i stillhet på vad 17 jag ska göra med mitt liv sedan. så det vore himlans 3vligt att snacka lite med andra likasinnade jobbmässigt. har 5 månader distriktsplacering kvar och en AT-tenta (ångesten kommer bara jag tänker på den).intressant artikel, undrar hur skruvad den är egentligen, vem som var galnast, patienten, läkaren eller aftonbladet?... fast skulle verkligen inte vilja vara försäkringsläkare, det verkar urjobbigt och man blir nog väldigt luttrad och kanske personlighetsstörd själv, om man nu inte redan är det tror oxå volontärarbete kan slå högt i den hemliga godhetskodexen. har själv ett son-namn så jag hade väl aldrig kommit in, tur att jag är klar. ifos har jag stått i samma toalettkö på statoil i jönköping som prins carl philip! kanske något jag kunde nämnt om jag skulle söka mig någonstans posh. till er som undrar :ja - han spolade
    Självklart är du välkommen. Ju fler desto bättre!
  • white cheese

    Jag slipper förvisso jourerna (än så länge), men mina dagar är definitivt händelserika ändå... Jag jobbar som vårdbiträde på ett boende för demenssjuka, och av någon spännande anledning har vi även en gubbe där som tydligen (enligt syrrorna, som jag än så länge känner har bättre koll än vad jag har ) borde hamna på neuropsyk. Jag har ingen aning om det stämmer, men han borde definitivt inte ligga på vår avdelning.
    Han är totalt oberäknelig, och kan svänga från att vara väldigt snäll och beskedlig, till att börja slåss och skrika högt. Han har tydligen klappat till flera ur personalen (i både rygg och huvud), och dessutom slagit en av de andra boende där, men ärendet ligger väl i nån pappershög nånstans och väntar på bättre tider...
    Jag har - peppar peppar - inte råkat ur för nåt stort utbrott ännu, men imorgon ska jag vara själv med honom (och 7 andra boende) i drygt två timmar, och jag är en smula orolig för hur det ska gå... *sneglar längtansfullt mot infektionsboken som ligger lugn och tyst och inte slåss ett enda dugg*

  • Jalapeno
    KickStart skrev 2007-07-13 12:09:47 följande:
    Det är enormt svårt att få igenom en ryggskada som arbetskada. En väninna till mig jobbade på akuten och hade det körigt- som vanligt.Hon skulle hjälpa till att flytta en patient till en annan säng och de lyfte och allt gick bra patienten hamnade där den skulle men min väninna halkade så illa p.g.a. en blöt fläck- av okänd karaktär- och knyckte till rygg och bröstrygg.Inte mer med det annat än att dagen efter- detta skedde på natten- så hade hon så ont att hon inte kunde röra sig.Efter många om och men och diverse undersökningar visade det sig att hon fått fyra! diskbråck i bröstryggen.Idag är hon sjukskriven och har varit det länge. Hon har känselbortfall i armar och värk konstant.Hon kommer att bli förtidspensionär men hon får det inte klassat som arbetskada. Eftersom att det inte går att bevisa att skadan skedde just då.Så det är svårt.Hon har dessutom opererats i ett försök att frilägga de nerver som sitter så illa i kläm men det vill sig inte- och den senaste operationen fick skinläggas då man upptäckte att nerven vuxit in i ärrvävnaden och att det då endast fanns 10% chans att hon inte skulle bli sämre.Så det enda som återstår för hennes del är medicinering med Lyrica och Tradolan.
    usch, stackars människa. Hon har iallafall rätt medicinering. Min gissning är jsut att kvinnan i artikeln önskar få sitt ryggproblem klassat som arbetsskada men att det inte går. På 80 talet hade det gått. Sen ändrades reglerna så att så gott som ingen fick något klassat som arbetsskada och senaste åren är det mer "normaliserat". Ekonomiska skillnaden för patienterna är enorm. Jag fick mitt livs första och enda anmälan när jag tjafsade sjukskrivning med en patient som just hävdade arbetsskada. Han ville självlart vara sjukskriven på heltid - annars kunde han ju inte få förtidspension med arbetsskada.
    Efter detta förstår jag verkligen äldre kollegor som aldrig säger nej till sjukskrivning.
  • Kalinka

    white cheese skrev 2007-07-14 19:32:24 följande:


    Jag slipper förvisso jourerna (än så länge), men mina dagar är definitivt händelserika ändå... Jag jobbar som vårdbiträde på ett boende för demenssjuka, och av någon spännande anledning har vi även en gubbe där som tydligen (enligt syrrorna, som jag än så länge känner har bättre koll än vad jag har ) borde hamna på neuropsyk. Jag har ingen aning om det stämmer, men han borde definitivt inte ligga på vår avdelning. Han är totalt oberäknelig, och kan svänga från att vara väldigt snäll och beskedlig, till att börja slåss och skrika högt. Han har tydligen klappat till flera ur personalen (i både rygg och huvud), och dessutom slagit en av de andra boende där, men ärendet ligger väl i nån pappershög nånstans och väntar på bättre tider... Jag har - peppar peppar - inte råkat ur för nåt stort utbrott ännu, men imorgon ska jag vara själv med honom (och 7 andra boende) i drygt två timmar, och jag är en smula orolig för hur det ska gå... *sneglar längtansfullt mot infektionsboken som ligger lugn och tyst och inte slåss ett enda dugg*
    För några veckor sedan var det full kalabalik här på en avdelning. En patient som blev våldsam och fick konverteras till tvångsvård. Men då var jag ledig!!

    Har varit ledig i nio dagar nu, men är tillbaka på jobbet idag. Har en hel del patienter som kräver uppmärksamhet, och dessutom en patient (eller snarare patientens partner) som jag hamnat i en enormt svår situation med.
  • white cheese

    Kalinka:
    Det låter ju... spännande... (åtminstone om man slipper vara med och ha ansvaret för det).

    Själv tillbringade jag gårkvällen på akuten med en kompis som fått nån elak reaktion på solen, och lärde mig hur man inte ska vara om man sitter i receptionen på just akuten (eller kanske ingenstans). Han satt och hade panik för att han hade sån illa klåda, med puls på 130 (mkt vältränad kille) och andnöd. Ssk:n satt och bläddrade långsamt i sin triagebok, sa att om han bara slutade jaga upp sig skulle han må bättre, och uppmanade honom att använda solskydd i fortsättningen. >

  • SysterHedvig

    Ja var är vår Morula?

    Vita Osten - vilken termin börjar du på nu till hösten? Jag sätter ju mig i skolbänken igen och det till termin 8.
    Att sitta på akuten är det sista man vill. Jag sparar alla akutfall tills jag själv är läkare, så kan jag åtminstone ordna det mesta själv


  • isold2003

    Hej! Sitter på jouren och surfar och hittar till er! Vad kul! Jag har bara hängt bland barnvagnstrådarna på FL men hänger gärna lite med er också om jag får. Är ST läkare på röntgen och har gjort 2 år av STn. Måste tillägga att jag kom in på PIL på KI utan att ha flådigt efternamn eller volontärarbete. Hade visserligen pluggat innan men till agronom

Svar på tråden För oss läkarstudenter/läkare 3