Sollentunamammor 2

Eller hur! Och så får man ju kanske ett större ordförråd. Bara en massa fördelar

Hejsan!
Har varit på landet i helgen för att stänga igen allt för vintern och så. På landet har Clara sedan hon föddes sovit hos mig i nedre delen av en familjevåningssäng (120 cm nere, 80 cm uppe) och Martin har sovit i övre slafen. Sedan vi var där sist har Clara börjat krypa, men det var ju bara EN helg¨kvar på denna säsongen, så tänkte att det är nog inga problem, orkar inte släpa ut en säng till henne för en helg + att hon nog inte skulle sova där ändå (sömnen har krånglat senaste veckan). Till saken: som vanligt skulle jag amma henne på natten och då på den sida som vätter ut från sängen, tänkte att jag kanske skulle lägga en filt bakom hennes rygg, men nä inga problem...
Vaknar sedan av att jag hör henne skrika, men hittar henne inte!!!! Martin undrar vad som händer och jag tittar mig omkring med linstorra ögon i mörka rummet efter mitt barn!!! Hon ligger på golvet halvt under sängen! Jag hade somnat under amningen och då missat att lägga tillbaka henne på andra sidan och hon hade nog vaknat senare och börjat härja omkring och trillat ner... Som tur var dämpade nog dunåkpåsen som låg på golvet fallet lite och sängen är låg, för hon verkade mest rädd eftersom hon var lättröstad. Men shit, vilken panik!!! Och vilken dålig förälder jag känner mig som! Finns det spjälsängar i 180 cm format??? Eller kan man madrassera hels golvet runt vår säng??? Eller???
Ja, ja det är väl bara att vänja sig vid att ens barn gör illa sig och att man skyller allt på sig själv (för jag menar, det är ju inte så att hon vet vad som skulle hända).

För övrigt så sover hon som en kråka nu. Verkar vara en ny sorts grej. Somnar, sover i 30 min, somnar om ifall man vaggar henne (har aldrig behövts förut), sover i 1-10 minuter, osv osv. Men hon sover jättebra på dagen, detta är bara på kvällen? Frustrerad!

MUM --> Oj oj oj! Jag förstår verkligen att du kände dig eländig! Men allt gick ju bra till slut. Det får du ha som mantra Och det var ju en olyckshändelse. Alla kommer vi förr eller senare att råka ut för nåt liknande. Själv råkade jag klippa Armica i tummen en gång för några månader sedan när jag skulle klippa hennes naglar. Och det där skriket är något som verkligen skär i hjärtat. Då känner man sig rätt eländig. Men vi är inte dåliga föräldrar för det! Clara och Armica och alla andra bebisar älskar oss trots att vi dänger dem i golvet eller kapar ett finger lite då och då Det där med sömnen förresten; har du prövat att hålla henne lite mer vaken under dagen? Då kanske hon sover mer på natten. Jag vet inte om det går... Bara en tanke.

Nu ska jag gå och sova och förbereda mig på att Sköldpaddan vaknar kl 5 eftersom hon somnade vid 21.30. Hmmm... konstigt det där; när hon somnar vid 23, 00 så sover hon till 10 lätt. Men när hon somnar vid 21, 22 så vaknar hon vid 5. Rent logiskt borde hon ju vakna vid 8 eller så... Men ingen har väl förklarat konceptet logik för henne...

Hur lägger man förresten in bilder i löpande text här? Nån som vet?

Vad tror ni om det här??? Det är ett inlägg som nån skrivit i en debatt om huruvida bebisar ska se på tv eller inte:

"Problemet handlar bl.a. om att de [bebisarna] inte får det tredimesionella djupseendet via TV eller dataskärm vilket man får på IKEA, annars håller jag med om att inte spädbarn mår bra av alla de intryck som fås i ett köpvaruhus en lördag.

Det handlar också om att TV väljer bilderna och blicken inte följer objektet, det gör kameran. Snabba klipp från bild till bild har vi vuxna vant oss vid och kan tolka, men det kan inte barn som inte kopplat ihop de synapserna i hjärnan än. Det blir osammanhängande och utan logik, vilket gör att det kan bli felkopplingar i hjärnan.
Jämför med ett babygym där det du ser finns kvar och där något som snurrar kan ses från olika håll. Det ger ett sammanhang och ett naturligt sätt att förstå tredimensionellt. Kan man dessutom känna på sakerna så ger det ännu mer sammanhang och förståelse, vilket utvecklar hjärnan enormt.

Att gripa är att begripa."

Är det så??? Usch. Nu känner jag mig som den sämsta j-la mamman i världen. Vi har typ alltid tv:n på här hemma. Som bakgrundsljud liksom. Tänk om jag har hämmat Armica i sin utvecklign nu? Bläää! Varför tilläts jag att skaffa barn...?!

camabo: När Noel var ca 2-3 månader höll hans farmor på att typ smygtracka oss för det, och inflikade då och då kommentarer som "det är inte bra för barn att se på tv, det finns det mycket forskning om, det har faktiskt jag också gjort arbeten om" eller, riktat till noel "du ska väl inte se på tv, du som har så mycket annat fint att titta på"...

Jag var ju riktigt tveksam till om kärringen verkligen uppfostrat fyra egna barn, för när Noel var skrikig på kvällen och det han bara var tyst av att sitta i knät och se på Lost, ja då var det inte direkt som att vi la honom i babygymet och letade upp våra allra sista krafter för att spela apa i ett försök att hålla honom nöjd..!

Mina föräldrar tyckte det var en knäpp idé av svärmor, och en av mina kompisar (som pluggar på kth så jag brukar lyssna på henne när det är viktiga saker ) hävdade att det finns inte alls några bevis för att tv-tittande ska va skadligt.. Jag tittade säkert en del på tv när jag var väldigt liten, eftersom jag har en storasyster och TV existerade ju på 80-talet och jag känner mig inte felkopplad i hjärnan

Jag tror i princip alla dagens föräldrar sätter barnen framför TV:n en del, precis som de får ligga i babygymet en del när de accepterar det
Nuförtiden föredrar Noel att plocka med sina leksaker än att se på TV, men TV:n står ofta på och han brukar titta upp när det kommer en rolig reklam som ComHem eller Tele2

Så länge man inte uteslutande använder tv:n för att kunna göra annat så är det nog ingen fara. Malins kusin älskade Parlamentet när hon var knappa året, hon satt och storskrattade till det programmet
Jag är övertygad om att så länge barnet är nöjt så är det nog ingen fara. Kan tänka mig att äldre generationer kan tycka att det är olämpligt...

Min mamma härjar oxå om det här med tv:n men jag när en misstanke om att det egentligen (från hennes sida) är lite avundsjuka...när jag var som minst fanns det ingamorgonprogram att underhålla ungen (mig) med medans första kopparna kaffe hittade till hjärnan och dessutom att hon bara var hemma med mig första halvåret, sedan tog pappa över...

Loppan har lärt sig krypa!!! Det går inte fort...men det går framåt! Shit vad det händer grejer just nu!

MUM CC: loppan har oxå trillat ner från sängen, men jag var till och med vaken! Hon liksom bara halkade ner som en snorloska...
Nu börjas det på allvar!!

Camabo -> Clara sover 3x45 minuter per dag, vilket nog inte är överdrivet mycket och om hon inte sovit sin sista gång "i tid" och vi håller henne vaken tills nattvilan, så vaknar hon i alla fall efter 45 minuter... Nu SOMNAR hon och hon är trött, men hon vaknar snart igen efter vi lagt ner henne... Förut behövde vi inte vagga henne till sömns i famnen heller. Men det kanske bara är att avvakta och se hur det (ur)artar sig!

Hej igen!
Jag hade inte skrivit klart, men det tyckte Clara...
Camabo -> visst är det hemskt när man gör illa sitt barn! Jag klipper Claras naglar med nagelknipsare, och trodde att jag klippte för mycket, men som tur var var det inte så farligt. Men det är så svårt när dem inte direkt sitter där stilla med handen i vädret precis!
Modesty2000 -> Grattis till krypet! Vi är i samma stadie här, så nu är det väl dags att börja barnsäkra!