Finns det några osjälviska handlingar?
Jag hävdar att det inte finns det. Men vad tycker du? Vilka handlingar är i såna fall osjälviska?
-
Du måste logga in för att rösta eller se resultatet av omröstningen. -
Svar på tråden Finns det några osjälviska handlingar?
-
Det vi gör styrs ju av hjärnan. Det kommer inga signaler från hjärnan som gör det vi gör om vi absolut inte skulle ha nån vinning på att göra det. Alltså GÅR det inte att göra nåt som vi inte får ut nåt av själva.
-
idiblon skrev 2007-09-29 10:57:05 följande:Miss Love skrev 2007-09-29 10:55:49 följande:Hade känt mig som vanligt då eftersom en annan person hade gjort det då istället.
Om du inte hade gjort det, hur hade du känt dig då? -
Linda Belinda skrev 2007-09-29 11:29:49 följande:
Ja, eller en tro att man får en belöning när man har dött, i himlen.Eva och Nadjas mamma skrev 2007-09-29 11:27:12 följande:Jag tror knappast att någon som kastar sig framför någon annan i tex. en skottlossning eller räddar någon framför en bil och själv blir påkörd tänker så... Jag tror att man då handlar instinktivt inte av själviskhet. -
När jag gör nåt för mina barn så känns det ju inte som att jag gör det för min skull, men det gör jag ju omedvetet.
Hade jag hatat mina barn och inte ville se dom glada så hade jag inte gjort nåt för dom. -
Nej det tycker jag inte, men det finns nästan själviska handlingar.
Gör du något riktigt gott, t.ex. jobbar ideellt, donerar pengar eller så så mår du bra av det, alltså är det inte helt osjälviskt. Men det är helt okej. Mer än okej faktiskt. -
Miss Love skrev 2007-09-29 11:41:04 följande:
Linda Belinda skrev 2007-09-29 11:29:49 följande:Men du ser själviskhet som nåt fult, vilket det inte är... Det är fullkomligt mänskligt och det går inte ens att vara osjälvisk.
Jag tror knappast att någon som kastar sig framför någon annan i tex. en skottlossning eller räddar någon framför en bil och själv blir påkörd tänker så... Jag tror att man då handlar instinktivt inte av själviskhet.
Det är däremot lite fult att vara en sån som inte mår bra av att nån annan än en själv mår bra. -
Självklart är det inte själviskt. Det låter oerhört osjälviskt.
Men i den här tråden verkar ordet ha fått en ny betydelse, att man inte har något att vinna själv alls av handlingen.
Utifrån det så är det faktiskt många människor som gör saker i livet för att de tror på belöning efter livet. Tom offrar sina liv. Men om det går sådär snabbt som vid skottlossningar så är det ju svårt att säja vad som var motivet, då hinner man nog inte tänka vare sig själviskt eller osjälviskt.
Miss Love skrev 2007-09-29 11:41:04 följande:
Linda Belinda skrev 2007-09-29 11:29:49 följande:
Jag tror knappast att någon som kastar sig framför någon annan i tex. en skottlossning eller räddar någon framför en bil och själv blir påkörd tänker så... Jag tror att man då handlar instinktivt inte av själviskhet. -
Att donera sin sperma till en spermabank tycker jag kan vara en osjälvisk handling om situationen är den rätta.
Donera sperma:* Man har själv barn, donerar alltså inte för att föra sina gener vidare.* Man gör det inte för egen njutning, kunde lika gärna ha runkat på toaletten hemma.* Det är anonymt, ingen kommer att tack dig.* Kanske sperman inte ens kommer att användas. -
Lägger till en till punkt:
* Han tycker bara om barnen han har med sin fru, "egna barn och andras ungar".SnyggEric skrev 2007-09-29 13:15:25 följande:Att donera sin sperma till en spermabank tycker jag kan vara en osjälvisk handling om situationen är den rätta. Donera sperma:* Man har själv barn, donerar alltså inte för att föra sina gener vidare. * Man gör det inte för egen njutning, kunde lika gärna ha runkat på toaletten hemma. * Det är anonymt, ingen kommer att tack dig. * Kanske sperman inte ens kommer att användas. -
När folk här säger att osjälviska handlingar inte finns, så verkar de mena något som inte ens skulle kunna existera i teorin, och det är det jag finner så märkligt:
* En omedveten irrationell handling kan ju aldrig vara osjälvisk, eller hur? Man måste ju veta vad man gör, vara medveten om konsekvenserna, för att det ska finnas en poäng i att prata om osjälviskhet.
* Samtidigt får den inte vara medveten och rationell, för om man gör det av en orsak [om så bara att man vill någon annan väl] så drivs man av en kraft som tydligen diskvalificerar handlingen från att vara osjälvisk.
Begreppet blir alltså en paradox, och det är klart, något som inte ens går att föreställa sig, konstruera mentalt i teorin, kommer ju naturligtvis aldrig att finnas. Men vad tjänar det till att påpeka ett så uppenbart faktum? Vad är det man tror sig ha förklarat?