För oss med barn som inte sover!!!

Nej, verkligen inte. Mitt barn blev allvarligt sjukt.

Javisst var det jättekul att mitt barn var dödssjukt. Hurra!

Du angriper folk här för att de försöker göra det som de tror är bäst för sina barn. Jag anser att det bästa för alla människor är att sova bra på natten och därför anser jag det elakt att INTE försöka göra något åt sitt barns problem att sova bra på natten. Min mellan tjej hade reflux vilket har med omognad att göra, jag skulle aldrig drömma om att inte medicinera henne så att hon slapp ha ont och må dåligt.
Hur vet du att ditt barns sömnsvårigheter beror på sjukdom och hur vet du att det bästa för barnet är att fortsätta vakna var 45:e minut? Personligen tycker jag synd om barnet som aldrig får sova längre pass och komma in i djupsömn, det måste vara fruktansvärt! Jag skulle aldrig drömma om att inte försöka göra något åt det om det var mitt barn.

Nu ligger vi på samma nivå, känns det bättre nu??

Mitt barn vaknar inte var 45:e minut. Sömncyklarna är så långa.
Mitt barn tar ingen skada av sina uppvak, således behvöer vi inte oroa oss det minsta.
Min man är läkare, jag litar på honom och hans kollegor.

Jag vidhåller fortfarande. Lågt, lägre lägst.

Appro på det där med nattammning..
Före jul fick vi våran då 5 månaders att sluta amma på natten och allt var frid och fröjd, tills juletid då han vaknar och gnyr HELAT tiden. Jag menar verkligen hela tiden.( ca 5-7 ggr/timme) Jag blev så trött att jag nu mer låter han äta FLERA gånger per natt, men ni ska inte tro att han slutar gny.. Inte heller om han får ligga mellan oss i sängen. (annars sover han i spjälis 50 cm från mig) Jag ska väl vara glad för han somnar oftast lätt om när jag lägger honom på sidan och smeker hans huvud med ena handen och den andra lägger jag tryggt på hans rygg eller sida.

Vad gör jag för fel??

Med storebror hade vi det åxå jobbigt med sömnen och jag trodde och hoppades att det skulle gå bättre denna gån då det började så bra. Men vid ca 5½ (6) månader har nåt hänt.. Vet att det kan va det där med separationsångest, men varför gnyr han då när han får ligga hos mig?

Någon undrade ang kolik... Åt oss gick det över vid ca 3 ½ månad..

Fusion3: Ville bara skriva att min pojke på 9 mån också kan skrika i timmar på natten trots att han inte är hungrig. Jag vet att han inte är det då han äter som en häst på dagarna o inte är så speciellt hungrig på morgonen då morgon vällingen serveras, det är bara det att han har så svårt att komma till ro och jagar upp sig mer o mer o blir AGR på natten.

Jala78 - vår pojke är knappa 8 månader (alltså lite yngre än er) men jag kan sammanfatta våra dagar som funkar klockrent just nu:
7 - morgon
9 - 10.30 morgonlur
13 - ~14 em lur
16 - 16.45 kvällslur
20 - natt
Tidigare steg vi också upp vid niotiden (då vi trasslade på nätterna) men eftersom vi ville ha läggdags vid 20 blev också morgonen tidigare. Jag kollade hur han sov några dagar då vi steg upp klockan 7 och sedan planerade jag hans sov och mattider utgående från det. De första dagarna innan rutinen föll på plats var något gnissliga men nu vet man nästan vad klockan är bara genom att se på hur trött han ser ut. Visst är det lite tråkigt med rutiner men samtidigt gör de ju vardagen så väldigt mycket lättare. Man vet att han får mat och sömn i lämpliga "doser" över hela dygnet.

28april - härligt att ni redan ser resultat! Det KAN komma någon natt med bakslag med fortsätt då bara på samma sätt! Vartefter nätterna går ge barnet större och större möjlighet att komma till ro på egen hand med mindre och mindre hjälp (började själv i något skedde VÄCKA pojken med mitt tassande då han i själva verket bara gjorde somna-om-ljud!).

Tvillingmamma2007 - nu är jag ingen expert men jag skulle säga att man lägger ner barnet och håller tassen på tills barnet är lugnt och *redo att somna*. I papprena jag har står det också att ifall barnet rör på sig oroligt kan man mjukt hålla den andra handen på barnets huvud.

Alpha 2 skrev 2008-01-27 20:08:19 följande:

Jo precis det är ju samma här..
Han äter med som en häst på dagarna sista gången han äter är strax innan han ska sova och då får han i sig massor... har försökt på natten sen att ge ersättning men han vill mest bara snutta lite på nappen och inget äta ..
han somnar in så bra vi lägger honom i sängen och han somnar på 5 minuter och han sover som en stock fram tills 1 på natten efter det så är han så orolig i sömnen precis som om han hade myror i blöjan och efter ett tag vaknar han och är helt hysterisk..
i det tillståndet är det ju inte heller lätt att ge mat om han nu skulle vara hungrig..det verkar på honom som att han inte ens är vaken när han är som värst för han far omkring och fortfarande blundar och är inte kontaktbar på nått sett..
vi har haft 2 bra nätter sen han var född då har han sovit hur bra som helst..

Fusion3: Det där du skriver om din son: "det verkar på honom som att han inte ens är vaken när han är som värst för han far omkring och fortfarande blundar och är inte kontaktbar på nått sett.." Känner jag igen med min äldsta.. Vi sökte hjälp hos en sömnklinik, men vi hann aldrig dit. När 2:an kom när han var 1 år och 9 månader så gick det plötsligt över.. Vet ej varför, men jag vill ge dig en strimma hopp även om det kan kännas som lång tid. Ska säga att det ju blev bättre och bättre sista månaderna.