För oss med barn som inte sover!!!

Didilej - Tack för tipset om det långa nattlinnet, kan nog behövas! Känner jag mig själv rätt så är det nog lätt att tutten slinker ut Det blir ju lätt så att man tar den lätta vägen när man är trött och sliten och tycker synd om sin lilla knodd.
Du har rätt i att det är bättre med några tuffa nätter än flera månader med skrik. Jag tror verkligen att vi ska göra ett försök med "tassandet". Det får väl bli jag som tassar uppe om nätterna då eftersom det sällan duger med pappa när han är trött och ledsen.

Apporpå dagssömnen....
Han vaknar vid 9 på morgonen. Sedan vill han sova ca. 11.30 och sover då en timme. Han sover sedan oftast 2 timmar mellan 15-17 eller så. Ibland har vi då prövat att lägga honom för natten när han blir trött nästa gång - alltså vid 20-tiden, men det slår alltid bakut! Han vaknar istället vid 22 tiden och är pigg som aldrig förr och somnar sedan inte förrän vid 24-tiden. Då tycker vi att "nu måste han väl vara så trött att han sover flera timmar i sträck", men inte....Vaknar som sagt varje timme..zzzz.
Har tänkt att vi måste försöka ta upp honom tidigare på morgonen och ta oss igenom några kinkiga dagar så kanske han somnar bättre för natten?!

28:april: Ja, det beror väl på separationsångest och ökad mammighet. För några veckor sedan gick det smärtfritt men nu helt plötsligt är det omöjligt! Min son är född den 29:e april, så jag antar att våra killar är i princip lika gamla!
Vi får testa "tassandet" och se om det blir bättre för oss.

Lycka till och styrka till er alla!
Kram

ja eller hur...

Röding: Jag upplever att min lilla pojke inte alltid är hungrig när han gör dom tecknen som du beskriver. Han har kolik, och gör precis likadant när han har ont. Jag har hört att små barn inte vet vad som är vad  utan upplever allt med magen som hunger. Och det är väl beprövat här, då vi proppat i den stackars lilla kolik magen, mat innan vi fattade att han gör så för att han har ont.

I Cecilia I skrev 2008-01-27 18:33:32 följande:Att glesa ut amningarna är tyvärr inget att rekommendera, eftersom det kan ge problem på flera sätt. Dels så kan det leda till obalans i mjölkproduktionen. Den styrs ju helt av barnet sugande: Ju oftare du ammar, desto snabbare fylls det på med ny mjölk i brösten och desto mera ökar den totala produktionen. Om mamman i stället för barnet "styr" amningsmönstret så är risken både mjölkstockningar och att mjölkproduktionen får svårare att ställa in sig efter barnets behov.

Det stämmer inte att brösten inte hinner fyllas på om man ammar ofta. Det är faktiskt precis tvärtom. Amning funkar som när man spolar i toaletten, faktiskt!
Så fort man spolar, så börjar nytt vatten genast att fyllas på i behållaren ovanpå toan. Och det är samma sak med amningen: Så fort du börjar amma och mjölken drivs ut ur bröstet, så sjunker direkt trycket inne i mjölkkörtlarna och ny mjölk börjar genast att rinna till. Ett bröst kan därför aldrig bli tomt, det fylls på hela tiden under och efter amningstillfället tills trycket åter är maximalt.

Att glesa ut amningarna kan också förvärra magknipet, eftersom risken då är att barnet har hunnit bli så vrålhungrigt när det väl får bröstet att det sväljer mera luft och får mera gaser och knip. Det är ofta också svårare för barnet att få till en optimal amningsteknik om det har fått vänta länge på bröstet och hunnit bli jättehungrigt, otåligt eller kanske t o m trött av att ha fått gråta.

Att amma fritt orsakar inte magbesvär hos barnet, det är en gammal och seglivad myt tyvärr. Bröstmjölk är otroligt lättsmält, det stannar kvar kort tid i magsäcken och är "konstruerad" för att tillföras barnet ofta. Spädbarns nervsystem är ju väldigt känsligt för blodsockerfall, därför är det bra att barnet ammar ofta eftersom blodsockerhalten då hålls på jämn nivå. Går det längre tid mellan amningarna kan den hinna sjunka väl djupt ibland.

Bröstmjölken innehåller också särskilda enzymer som hjälper matsmältningen att fungera bra, plus att själva sugandet på bröstet utlöser mag-tarmhormonet cholecystokinin hos barnet. Det hjälper och lugnar också magen.

Jala78: Måste varit rätt trött igår för jag glömde ju komma till en av poängerna som jag hade;) Hjärnan funkar inte alltid som det ska....:)
Jag skulle ju eg kommentera att du ville vänja av med nattamning men att pappa inte "duger". Jag testade faktiskt att vänja av själv och på en dryg vecka gick vi från 2 nattamningar till att inatt inte amma alls. Det har gått väldans bra men så var det nog som jag trodde med, att min lille bara snuttade och inte åt alls:)

Didilej: Tack för tassmetoden. Vi testade redan inatt och såg redan resultat. Vågar knappt skriva det med tanke på att då kanske det slår bakut helt. Lillkillen somnade 19,40 igår och vaknade 06,10 och under den tiden hade vi bara 4! uppvak. Herregud vilken skillnad, hoppas hoppas.... Eg är det ju alldeles för tidigt att säga nåt men ville ändå....har fått hoppet tillbaka (och lite orl efter denna natt..)

Lycka till alla.

Låter som sagt intressant med denna tassmetod! Men vad gör man när man kommer in i rummet och de står upp och skriker? Lägger man ner då och sen på med "tassen" eller vad gör man?

haha jag expert det vet jag inte om jag kan kallas...
Men jag vet inte om man kan bli det genom att skriva i gästboken
men det kan man säkert om den personen anmäler det om det är grova angrepp eller liknande..
jag själv har ju bara blivit det genom att ha sakt vad jag tycker i en del trådar...

Lågt, lägre, lägst.

Mitt barn sover, men har nattliga uppvak. Varför? För hen har en för henoms ålder omogen sömnrytm, med 45 minuters intervaller. Detta pga ett trauma som intraffade när hen var tio månader. Mitt barn har hela tiden haft en progression i sin sömnmognad och vi ser hela tiden positiva förändringar. Inom en kort framtid räknar vi med att hen kommer att sova hela nätter, utan några metoder överhuvudtaget.

Skillnaden ligger också i att vi inte ser henoms sömn som något problem, utan som en helt naturlig utveckling. Mognad ska inte forceras.

Tilläggas kan att hen är väldigt aktiv, tidig både verbalt och motoriskt och fungerar alldeles ypperligt i sociala sammanhang. De nattliga uppvaken har således ingen påverkan på hens utveckling.

då måste ju det stora traumat bero på för lite mat och för mycket skrik när hon var liten...antar jag...

Fusion3: *fniss*