För oss med barn som inte sover!!!

Okej jag kanske tog i men jag är så less på att inte bli tagen på allvar från vare sig bvc, läkare eller psykologer och alla säger att det är normaaaaaaaalt att barn inte sover. SUCK!

Har en dålig dag i dag dessutom..sååå jäää--la trött och med ständigt dåligt samvete för att jag inte orkar ta mig ut och göra saker med lillan. Hon verkar less på mitt tryne.

Ville bara säga kort att jag inte alls har/hade för avsikt att köra ut någon från tråden... inte så som du tolkade det Pasadena! Det är väl också det som är det svåra med det skrivna ordet...att det så lätt misstolkas... Här skriver man ju också till folk som man inte alls känner, så jag hoppades att de flesta har förmågan att läsa saker o ting på ett sådant sätt att man inte känner sig stött... Nåja... Jag pekar inte ut någon o dess problem. Precis som Mamasnest skrev så känner ju var o en sitt eget barn mest, vet precis hur hela händesleförloppet hittills har varit etc. O egentligen handlade det också om att "uppmuntra" de föräldrar med småååå barn med sömnproblem (som hittat hit till den här tråden) att det finns hopp, att det troligtvis är ngt helt naturligt som deras barn går igenom - om än så jobbigt - de första månaderna. Jag beklagade mig, sökte stöd, försökte få råd i massor med mitt första barn. Inte heller han sov som en stock sina första 7-8 månader, men sedan vände det, som det tack o lov gör för de flesta betydligt tidigare än för många stackare på den här tråden.

Sorry att särskilt du Pasadena, en av de mer aktiva här på TS, tog så illa upp. Själva är jag ju mer passiv just nu men tänkte ändå att jag av erfarenhet kunde säga några ord, som sagt inte för att stjälpa någon! Det finns det väl någon annan som gjort tidigare...

Så, återigen - lycka till!

Mina är 9 mån nu och jag väntar och väntar på att det ska vända vilken dag som helst nu Men tills dess så är det ju skönt att få skriva av sig och få stöd från andra som inte heller får sova oavsett hur gamla barnen är eller hur stora problemen är.

skitnatt i natt! Har precis hällt i mig en trippel espresso o väntar nu bara på fm luren - 35 min, YES! *hoppar av lycka o lite koffeinrus*

Ja då kanske jag kan se fram emot sömn om ngr månader, min krångelfia är 9 månader nu

hahaha nu har jag fått bevis på att jag verkligen är för trött skulle lägga in en annons på blocket och sälja en vagn.. man ska ju ringa och bekräfta och slå en kod innan annonsen kommer in. Jag slår numret.. accepterar och så kommer en röst in och säger "tack för ditt bidrag i kampen mot HIV, var god lägg på luren".. jag såg nog ut som ett levande frågetecken och undrade vart blocket tog vägen

Som nån skriver: det är inte hopplöst, det kan vända, det gjorde det för min tjej när hon var runt 1 -1½ också. men det är en lång jävla väntan o ibland är det svårt att vara tålmodig o orka.........
Jag skulle va skitglad om E bara vaknade ett par tre ggr per natt för att tutta eller vaggas till sömns, men han håller på en tre fyra ggr per TIMME!

Kära sömnlösa!
Visst är det noooormmaaaalt att vara sömnlös som småbarnsförälder. Även om bebisen bara är några månader kan man ju plågas av att vara vaken natt efter natt. Man behöver söka tröst å stöd och förståelse. Å jag tycker att man kan diskutera sina problem här i tråden, och förhoppningsvis blir det bättre för de flesta men några kanske blir kvar med problemen som ju kanske ändrar lite karaktär när barnet blir äldre.
Mitt tips är att man tittar på natthjältarna *listan*, för att där se att här finns barn i olika åldrar, vissa faser är kan ju vara extra jobbiga och då kan det kanske vara skönt att ha en dialog med någon mamma (el pappa) som har barn i exakt samma ålder.
jag hänger lite i en tråd för stockholmsmammor m barn födda i september å där verkar ju förtusan var å varannan unge sova hela natten?! De e ju bara 4 månader? Rut vaknar massor av gånger men m tanke på all energi Hjalmars sömnsvårighet tar så bekommer mig inte Ruts snuttande och stånkande , lilla gumman. Många barn i stockholmstråden verkar få ersättning å det kan man ju stå sig längre tid på... Och de kan ju också klaga på att de haft svårt att lägga bebin eller att de väckts var tredje (?!) timme. Vilket ju kan få mig att tjuta av avundsjuka....
MEN alla har ju sina referensramar. För mig är Hjalmars sömnsvårigheter jätte jobbiga trots att vi i relation till några av er andra har det ganska bra.
Min första man (Majkens pappa) dog i en olycka för 8 år sen. å jag kunde bli tokig på ensamstående föräldrar som klagade över att det var jobbigt trots att de hade barnet hos pappan varannan helg... Jag hade ju ALDRIG avlastning! Tills jag förstod att alla upplever sitt liv från sin horisont och problemen vi hade liknade ju trots allt varandra...
Vad jag menar är att min önskan är att det inte blir en tävlan i tråden om vem som har det värst eller om det är nprmalt eller ej. Utan att vi här kan stödja varandra, uppmuntra de som väljer kurer tipsa om de tips vi har. Känna oss hörda och sedda av andra som vet lite av hur vi har det.'

jag svamlar... känner mig lite krasslig. (och trött) Hjalmar vaknade 5 gånger i natt men somna om själv en av gångerna ! Ett steg i rätt riktning! Å min kille hade städat köket i morse!!!

hoppas inte nån tog mitt inlägg som du beskriver ovan Applemumen som en tävlan om vem som har det värst. det var absolut inte menat som att de som har barn som bara vaknar 3-4ggr/natt inte ska klaga-jag skrev bara vad jag önskar!! allt är ju relativt, ibland fixar inte jag när han bara vaknar ett par ggr o ibland är det lugnt för mig att han knölat hela natten....förstår ni hur jag menar?

förlåt förlåt om jag trampat nån på tårna. verkligen inte meningen!