Ni som är adopterade, ser ni er själva som invandrare?

Mina barn var bebisar när de kom till Sverige. Pojken har aldrig varit intresserad av hemspråksundervisning (heter numera modersmål). Han kände ungefär som mammatillvictor, och givetvis respekterade vi detta. För vår dotter har det däremot varit viktigt att lära sig spanska. Eftersom jag själv också kan det språket har det varit lätt att stötta. Vi har dessutom släktingar som bor i Spanien stora delar av året så dottern har fått många chanser att öva sin spanska.

Håller fullständigt med om att det är viktigt att vara lyhörd för vad barnen själva vill.

Trots att jag är lärare kommer jag inte ihåg när bestämmelsen om rätt till modersmålsundervisning för adopterade infördes. Det är helt klart ett antal år sedan. OBS att alla rektorer inte känner till detta och säkert försöker slingra sig för att slippa kostnaden. Av den anledningen är det bra att känna till var denna rättighet står (Grundskoleförordningen kap 2 §§ 9 - 14). Läs gärna på www.skolverket.se. Observera också att det gäller skolbarn - jag tror inte förskolebarn har samma rättighet även om jag vet att det finns förskolebarn som har fått modersmålsundervisning också. I de fallen handlar det nog mer om rektorernas goda vilja, plus god ekonomi i kommunen. Någon förskollärare kanske kan hjälpa till och reda ut vad styrdokumenten säger?

Min bästa väninna är adopterad och hon ser sig inte som invandrare, varför skulle hon? Hon har inte invandrat.. Men hon bryr sig heller inte om sitt hemland, utan ser ju sig som svensk, hon beter sig som en svensk och har svenska föräldrar..
Men jag kan förstå att en del adopterade som har tex biologiska adopterade syskon kan bli mer fästa vid sitt ursprungsland och känna sig som tex kineser..
Fast adopterade är inte invandrare..

Jag är också lärare i svenska som andraspråk och på högsolan här lär man ut att adopterade inte har rätt till modersmålsundervisning :S

Om man försöker lämna de onyanserade flosklerna från dem som lider med våra barn bakom sig så framträder nyanserna lite tydligare.

Just som Manchester skriver upplever jag att det är: en svår balansgång. Ett litet barn frågar knappast efter ursprunget. Men samtidigt är det ett val att inte prata ursprung men barnet, ett val som kanske kan göra det svårare för barnet i framtiden att göra ursprunget till en självklar del av sig själv. Fast mot bakgrund av tankar och teser inom adoptionssverige av idag, är nog risken långt större att ursprunget överbetonas av föräldrarna eller att adoptionsdelen blir alltför påtaglig påträngande och närvarande genom att en stor del av familjens umgänge begränsas till andra adoptivfamiljer.

Jag tror att många av oss föräldrar känner oss osäkra på hur mycket vi ska betona ursprunget - och inte lär det finnas någon allomfattande grundregel för detta, det varierar nog från ålder till ålder, från barn till barn - just därför är det beklagligt att nyanserna i diskussionen om ursprungets betydelse så ofta försvinner bakom en massa mer eller mindre okunniga slagord.

Överhuvudtaget tycks adoptionssverige utgöra en stor lockelse för åsiktsmoralister av de mest skilda slag: Kanske för att dessa i grunden inte anser att adoptivföräldrar är fullvärdiga föräldrar, med konsekvensen att de ofta och gärna vill förklara för föräldrar hur deras barn tänker, känner och tycker - eller hur föräldrarna ska vara som adoptivföräldrar.

Personligen anser jag att det redan finns för mycket av särskiljande lagstiftning kring adoptivfamiljer, jag kan t o m tycka att kravet på att ursprungsnamnet ska behållas inte borde omfatta barn som fått sitt namn givet av en institution och där namnet inte har något med barnets egentliga ursprung att göra.

Är hon adopterad inom sverige ska/kan hon väl knappast se sig som invandrare?

Diskussionen handlar snarare om dem som invandrat genom adoption, alltså utlandsfödda..

Anser inte att man är invandrare när man är adopterad. Enligt MIG är det helt olika saker.

Hur kan man ens jämnföra dessa två saker.

men man är oftast utlandsfödd och har invandrat.

cissi24 skrev 2008-08-10 16:49:24 följande:

Folk här i tråden beter sig som om det skulle vara ngt dåligt att vara invandrare?

Självklart är det inget dåligt att vara invandrare men eftersom det finns många i sverige och väldigt många inte sköter sig speciellet bra så har det fått en negativ klang.

Där jag bor är de flesta inte intersserade att arbeta eller lära sig det svenska språket. Plus att de begår många brott. Så därför förstår jag det negativa i det.
Och då menar jag invandrare inte personer som är adopetarde.

Umm Elias skrev 2008-08-10 16:46:13 följande:

Hon är adopterad från thailand..........