I en annan tråd här i forumet började det diskuteras om att adopterade är invandrare. Det stämmer ju, vi är inte födda i Sverige (om man inte adopterats inom Sverige förstås) och invandrat hit.
Har ni upplevt mycket rasism, många invandrare har ju tyvärr råkat ut för det.
Mina föräldrar brydde sig inte om vem som hade gett i mig namnet. Men de ville att jag skulle ha ett svenskt namn som är lätt uttala. Och det är jag jätte glad för hade inte för 30000kr velat byta tillbaka till det namnet.
!
Hagström, Charlotte(2006): Man är vad man heter. Namn och identitet, som i sin tur bl.a. refererar till Wilkinson, Sook & Nancy Fox (2002): After the Morning Calm. Reflections of Korean Adoptees. Detroit: Sunrise Ventures, MI.
Ursäkta att jag inte uppgav någon källa. Var lite bekväm i den sena timmen.
Nu har jag läst om den där boken i flera trådar, får skriva upp den på min inköpslista. Tack så mycket!
Dessvärre tycks (enligt Libris) After the Morning Calm inte finnas på något bibliotek i Sverige, Indras dotter.
Är du säker på att boken berör kvantitativ forskning utförd på ett representativt urval adopterade? Undertiteln leder snarare tankarna till att boken möjligen är ett exempel på kvalitativ adoptionsforskning - dvs inget man kan utgå från vad gäller att generalisera till adopterade som grupp.
Överhuvudtaget är väl detta ett problem inom adoptionsdebatten de senaste åren:att några få adopterade rätt självsvåldigt gjort sig till talesmän för hela gruppen adopterade.
I den här tråden kan man t ex läsa att det är synd om de adopterade som ser sig som etniska svenskar (vad tusan nu etnisk svensk är, söker man på begreppet finner man att det vanligen används i rasistiska sammanhang). Hursomhelst, vi som följt debatten vet att förolämpningen avser adopterade som anser att deras bakgrund är relativt oviktig i jämförelse med deras svenska kulturella identitet.
Fast här kommer vi till en annan sak då, jag har en vän som har bott här i druga 30 år, hennes alla barn är födda här och känner sig svenska men blir definitivt inte behandlade som något annat än vad cissi ansåg om "invandrare", dvs de är här för att vara kriminella o leva på soc (eller ngt sånt). De är födda här, vilket inte adopterade är. Skillnaden är inte stor om man tänker efter, förutom att min väns barn växt upp med både den svenska och föräldrarnas hemkultur.
Så det vi egentligen behöver bekämpa är folks attityder mot utländska namn och utseenden så att både adopterade/invandrare och svenskfödda kan få leva ett likvärdigt liv med dem som ser svenska ut och har svenska namn.
Bara undrar tycker du att vi känner fel när vi inte bryr oss om det land där vi är födda. Är det fel av oss att känna oss hel svenska
Pratar du om mina inlägg handlar de ÅTERIGEN om de jag känner.