Borlängetråden del 3

Nu sitter jag här rödgråten o med behov av att skriva av mig lite. Det kan bli långt...

Jag har varit till doktorn (joel följde med, ingen barnvakt) för att forska vidare i min trötthet.

Jag är kärnfrisk!! Ytterligare prover togs idag samt EKG. Det finns inga fysiska fel på mig. Doktorn hämtade doktor nr 2 som är mer erfaren (även joels bvc-doktor) som började prata om depressioner. Hon ställde en massa konstiga frågor "Hur ser du på människor som är deprimerade?" t ex. Och jag grät o grät, vet inte var det kom ifrån.

Hon ställde massor av frågor om mitt liv från graviditet till nu.

Hennes diagnos var depression eller helt enkelt "dåligt laddade batterier". I våras var det ju praktiskt taget slut på batterierna när jag hade sömnbrist som hette duga o sen har de inte fått laddas ordentligt.

Hon vill helst sjukskriva mig från att ta hand om barn! Det blir inte populärt på makens jobb... Jag fick även alternativet "lyckopiller" som hon varmt rekommenderade (Citalopram). Jag blev helt tagen på sängen! Deprimerad??! Ok...

Ska fundera över situationen ett par dagar o överväga medicinen. Någon som har erfarenheter? Tar tacksamt emot dessa.

Joel skötte sig exemplarskt förresten, ända tills på slutet då han skulle ha sovit för en timme sen. Han somnade i ringsjalen efter några högljudda protester.

Moja

jag blev erbjuden liknande piller eftersom jag är utbränd, som det så fint heter. Gillar dock inte ta piller överhuvudtaget, så jag avböjde.

Tycker att samtal är bättre (fast vad vet jag, jag har ju aldrig testat piller, de kanske är mkt bra för mig också )

Hittills har jag klarat det bra utan pillren, men jag känner flera som har såna och som tycker de är bra. Dock ska man isf vara medveten om att det blir (åtminstone KAN bli) VÄRRE i några veckor innan det sedan blir mkt bättre, vilket ingen hade talat om för en kompis..

(fast vem vet, jag hade kanske mått bättre med piller..??)

Moja- jag fick citalopram först när jag blev sjukskriven, innan det var utrett vad det var för fel på mig. För mig fungerade de inte alls kommer inte ihåg hur länge jag tog dem men det var i några månader i alla fall. Det som hände för mig var att jag blev så fruktansvärt trött så jag knappt fungerade.
Men jag har sett/hört att de fungerat bra för många. De ska ju inte vara beroendeframkallande så jag tycker att du ska prova. Blir det inte bättre är det bara att sluta och hjälper de så är det toppen!!!!

Moja - jag skickar ett meddelande till dig *kram*

Hejsan alla.

FiaLisa: Hoppas att det är bra med Eric, Nej min mamma har inte berättat något Tystnadsplikten du vet. Det är tur att det för det mesta går bra för de små liven. Det hänger ofta på en skör tråd, tur att barn är mjuka i kroppen. Skulle man fara som de gör så skulle man slå sig gul och blå.

Moja: tänker på dig.

Nej nu skall jag hänga min tvätt puuuuuuu, nej så skall man inte tänka utan ååååå vad kul det skall bli *SKRATT*

Det är sol ute men regn i våra hjärter eftersom idag är den dag vi måste ta bort en älskade familjmedlem.... en av våra hund-barn....

Tack för era svar!

Det är många tankar som surrar i huvudet fortfarande. Ändå är det skönt att ha fått en diagnos o något att göra åt hela situationen. Vet ännu inte riktigt vad det blir än.

Heather - Idag tänker jag på dig...

*öser kramar över moja och heather*

Å vad jag hatar grannar som äter surströmming!!!!!
Här sitter man i godan ro vid datorn, när man plötsligt känner en konstig lukt....
Börjar sniffa runt lite om det kanske är någon som lagt en smygare. Men nej det vart starkare mot baksidan till. Stoppar näsan i dörröppningen och bingo därifrån kommer odören!
Så det var bara att fort stänga alla fönster, dörrar och friskluftsintag!

Första gången förra året då de skulle äta "skiten" sa de i alla fall till men inte nu inte!
Hoppas de som ska flytta in inte gillar surströmming och ska äta det flera gånger per år...

Skickar en stor kram till Heather.