Mina två änglar

Ja där är de! Hos sin gammelmormor och hon skämmer bort dom nu..

Natti natti alla här inne

Jag kan undra om hon "det där" någonsin kommer att erkänna och berätta...få ett sammanbrott av något slag. Det är inte mänskligt det hon gjort. Det är sånt som man bara inte kan tro hända i ett land som Sverige.

Ja, mormor Kajsa tar hand om dem.Det är jag också säker på.
Jag vill tacka dig, Emma, för att du finns här, för att du står stark, för att du visar oss andra hur värdefullt och skört livet är, för att du gör oss till bättre människor, för att din värme har omslutit oss alla, för att du inte låter något eller någon besegra dig. Tack Emma.

Natti natti

Så fruktansvärt det är allting, så himla orättvist!!!
Har inte riktigt greppat förut allt som hände den dagen så tack Emma för att du delar med dig! Blir berörd och gråter varje dag när man läser här men på nåt sätt så är det nog en bearbetning för alla oss andra med, även fast vi inte ens känner er. Du verkar så otroligt omtänksam och en fin människa Emma.
Jag tror inte det finns nån mening med att dina barn inte klarade sig, men det finns absolut en mening med att du överlevde!!

Förresten har du någon bild på graven någonstans? Tänker ofta på hur det ser ut där och antar att det är väldigt fint.

Kram!

Kanske har du svarat på detta tidigare, har läst mycket men inte allt. Om hon berättar allt, vill du höra det då, eller är det lite trygghet och tröst att inte veta alla grymma detaljer?

Tänker på dig och kramar med tacksamhet om mina pojkar extra. Och självklart är de väl omhändetagna där de är nu.

Måste bara skriva ett par rader.... har följt er sen dag ett. Det har varit jobbigt många tårar har fällts men jag kan inte slita mig från er. Du har så vackra barn på alla sätt. Har själv två barn i samma ålder som du och ser dem med helt andra ögon idag! Livet är inte självklart längre, hemskt att något så fruktansvärt och tragiskt ska få en till att tänka efter. Jag beundrar din styrka den e enorm. Jag får ofta höra att jag e stark men jag tror att du klår mig med häst längder. Men som du själv skrivit vid ett par ställe är inte frågan hur utan bara jag måste komma vidare.

Jag tänker mycket på er, tittar på stjärnorna och viskar till dina små barn. Dom finns med dig hela tiden! Kommer fälja dig i tråden... hoppas på fler foto av solglimtarna.
Nu trillar mina tårar igen...
Var rädd om dig och livet e ditt!!

Kramar från Susette mamma till Melvin och Evelina

Tack Emma för att du orkar svara och tack för att du finns. Tusen tusen kramar. God natt allihopa.

Emma hittade denna dikt: blogg.aftonbladet.se/keyw.php&keyword=dikt

för mig påminner det om dig, max och saga.