emmy840508

Äldre 3 Oct 23:45

4764 svar

Mina två änglar

Mamma Lotta skrev 2008-10-03 08:42:56 följande:

Skänker dig en tanke varje dag och när jag ser på mina 2 minsta så tänker jag på Max o Saga..Av det du berättat om Max så kan jag tänka mig att han var en liten herreman liten men klok och lillgammal, sög i sig all information som en liten svamp....Min son när han var ca 1 ½ så skulle han hjälpa sin pappa i garaget ( han älskar allt som har med motorer och göra, allt från motorsågar till traktorer bara det brummar o låter) i alla fall, min sambo låg halvt om halvt under bilen på en matta och Sebastian gick runt o kikade o spanade och rätt var det var så försvann han och Ja min sambo tänkte inte inte mer på det utan utgick från att han hade tröttnat, men icke Sebbe hade varit inne o hämtat en stolsdyna och plockade några verktyg och la sig på dynan brevid pappa på golvet, jag kan tänka mig att din Max besatt samma finurlighet...och att den finurligheten fortsätter även där han är nu...min Sebbe är som jag kan tänka mig Max en riktig liten kramis älskar att krama o gosas...Av det du berättat om Saga kan jag tänka mig att hon var en liten kavat fröken som visste exakt vad hon ville och gav sig inte en tum...Min lilla Tilda har ju vistats på sjukhus för sin spalt och hon är tuff som få får hon inte som hon vill så talar hon om det högt o tydligt även om hennes tal inte alltid varit lätt att förstå och jag får en känsla av att din lilla Saga var en egensinnig liten sessa Jag kan tänka mig att hon var lite av en våghalsig liten fröken som inte var speciellt rädd för nåt, hon har till skillnad från sin bror inte varit gosig utan allt ska vara på hennes villkor. kramas gör vi när JAG vill inte annars men när de väl kommer med sina små knubbiga armar så smälter man som smör.Jag ville bara tala om att jag "ser" en del av Max o Saga i mina egna små och jag tänker på dig varje dag och jag som många andra finns här med dig för att dela din sorg, men om du inte misstycker så vill jag även dela med mig av min glädje om du kan finna nån tröst och lindring i det!? Har du lust så inboxa mig gärna!Bamsekram från mig!Jag är mer än gärna din vän och vill du så får du gärna inboxa mig...

Tack, tack för att du skriver så fint. tack för att du berättar såp fint om dina barn. Jag ler stort här framför datorn när jag läser om din lilla pojke som verkar vara otroligt lik max till sättet.

Max var en riktig svamp, han sög in allt man sa o allt man gjorde. en gång hadde han hittat en rulle med tejp. så kom han fram till mig o sambon.

- mamma, för jag limma på dig

-nej det får du inte

-xxx (sambons namn) får jag limma på dig då?

-nej det får du inte.

max suckar

-xxx får jag limma på DIN mamma då?

- nej det får du verkligen inte.

Det sissta sade sambon samtidigt som han började skratta, så max förstod att han sagt nåt roligt o var glad att han lyckats roa oss. Han tog tejprullen, kom och kramade oss som fortfarande skrattade, o sen tejpade max o jag fast fjädrar o annat på ett papper.
Jag kunde inte berätta vad som blivit så tokigt, men för max gjorde det inget han hadde roligt åt oss så det räckte.

El lilla kavata saga. Du har så rätt... hon var lite kavat, skulle det pussas så var det på hennes villkor. Det gällde även hennes pussar på mamma. Vi var mycket på sjukhus och om vi var ute i koridoren och det givk en sköterska förbi så stannade hon upp, rynkade ögonbrynen och förljde sköterskan med blicken tills hon lämnade hennes synfält. Hon visste PRECIS vad de kunnde ta sig till.

emmy840508

Äldre 4 Oct 00:20

#423

MonaLisa74 skrev 2008-10-04 00:11:36 följande:

Hej Emma, Liksom många andra i detta land har jag berörts och engagerats mycket av din och din familjs öde. Det hela är verkligen en mardröm. Jag berörs av din styrka och positiva energi och att du i ditt hjärta inte har plats med hat då du måste ha all plats för att hålla dina fina minnen och din kärlek levande. Jag kommer nog för alltid komma ihåg din beskrivning och applicera det vid olika tillfällen i livet. Jag har inte själv förlorat något barn, och jag vet inte heller vad jag riktigt tror på finns efter detta liv. Men jag ville bara berätta för dig om en händelse som kanske skänker dig lite tillfällig tröst i det mörker du ibland säkert hamnar i.När jag var 19 förlorade jag min mormor som var precis som om hon var min mamma, jag hade nämligen växt upp med henne och haft henne i mitt liv varje dag. Det var min första förlust och jag var så otroligt ledsen. Sorgen verkligen rev i mig kände jag. Jag var rädd att sova, rädd att vara ensam och kunde inte sova med släckta ljus vissa nätter utan hade lampan tänd. Jag fick till och med magkatarr av det hela. En tidig morgon, när jag som vanligt varit uppe en stor del av natten med ont i magen och ångest så hade jag till slut somnat om igen. Så drömmer jag följande dröm; Jag känner henne hos mig och hon säger mig att hon vet att hon var älskad av mig, att allt var bra, HON hade det bra. Och att jag skulle ta hand om min mamma. Jag såg inte henne och inget annat otroligt hände. Men när jag vaknade upp så var det som om någon hållt i mitt hjärta och plåstrat om det. Jag var helare när jag vaknat än när jag somnat. Låter flummigt kanske. Men jag som du, vill och behöver tro att det finns nåt mer och att dom vi älskar har det bra. Jag har läst mycket om det här efter denna händelse och är idag helt övertygad om att hon/hennes energi för ett kort ögonblick fanns hos mig i drömmen, då jag förmodligen var som mest mottaglig och att hon på det sättet tog kontakt med mig för att lindra den bottenlösa sorg som jag kände just då.Jag tror att dina fina barn har det bra, dom har varandra och att dom för alltid kommer finnas vid din sida alldeles levande och trösta dig och ta hand om dig, hålla om din när du sover och pussa på dig i dina drömmar. Jag hoppas så, och är övertygad om att du kommer få ett bra liv. Vissa människor går sönder, andra går sönder tusen gånger om men kommer genom den värsta elden av alla och lever vidare utan att för den skull glömma eller förlora levnadsviljan. Du verkar vara en sådan och det är den finaste presenten och hyllningen du kan ge dina barn. Att leva vidare, fylla ditt liv med kärlek och positivism, finna en väg ut och kanske någon dag stå där med ett nytt liv i din famn med vetskap om att du ännu en gång kommer vara den allra bästa mamman. Skickar dig som många andra en bamsekram. Kommer fortsätta följa din tråd. /Anna

Tack för din berättelse, det ger mig styrka... jag vill tro att de finns där någonstans.

emmy840508

Äldre 4 Oct 00:26

#425

Twid skrev 2008-10-04 00:13:24 följande:

Emma, det är en ära att fått uppleva Max och saga..Novalee pratar ofta om max och särskillt om saga. Så fort någon nämner Ängel tittar hon upp mot himmlen och pekar och vinkar och ropar på max och saga. här om dagen i affären var det en mamma som ropade max efter sin son, då sken hon upp som en sol och ropade "hoho mak, hoho gaga, leeeeeka". små barn minns och saknar. men det är svårt för hennes lilla hjärta att förstå. Lika som det är svårt för alla andras hjärtan att förstå.Hon förknippar rutchkanan på öppnaförskolan med saga. och hon står ibland länge och väntar på att klättra upp som att hon väntar på att saga ska åka först. jag vet inte men jag tror att barn känner något som inte vi vuxna gör.vi var till graven förra helgen med två gula rosor som Novalee valde. Det var så fint där. Stenen kunde verkligen inte spegla Max oxh saga bättre än den gör. det känndes tungt för en sekund när man såg deras namn, så verkligt men samtidigt så overkligt. sekunden efter spelas minnen från barnen upp och det onda var som bortblåst en stund. det känndes som att dom var i närheten. det är svårt att skriva, så mycket i huvudet och en oförmåga att få ut det i bokstäver.Ta hand om dig/er.Kraam // Therese

Hej vännen!
Vad skönt o se dig här. O vad fint du skriver. Var så härligt att träffa novalee på malins kalas. Så härligt o läkande att se o träffa andra barn. Vad fint att hon minns Max o Saga. jag e så glad att alla runt om i hela sverige minns dom. då lever dom kvar, i våra hjärtan. O jag tror nog att Saga var hos er på öppna förskolan och åkte kana med din lillaskrutta. Jag vill tro det, så då bestämmer jag mig för att tro det.
Vad fint att ni ser till graven. Jag såg rosorna. så fina... tack det e tryggt att det e så många som vill se till deras viloplats. tack så mycket.
ta hand om familjen o hoppas vi ses snart igen.

/Emma

emmy840508

Äldre 4 Oct 00:32

#428

Jag har fått många många mail i min inkorg. O jag är så tacksam för vartenda ett. jag tänker svara på så många jag kan. Tro inte jag glömmer bort er. Jag vill skriva dela med mig o finnas med i detta. Men, nu ska jag försöka sova, imorgon o på söndag ska vi försöka ta oss iväg på kalas. Sambons familj fyller år några st. Det e skönt med vardagsbestyr. Men, kan vaa tungt ibland, o då låter jag helt enkelt bli. för jag vet att det blir bätttre om jag ger det tid. tid är det bästa plåstret just nu.
Jag fortsätter skriva så mycket jag hinner i tråden imellanåt iaf. o skriv gärna ni med.
Tänkte jag skulle berätta lite minnen senare när jag har ork att skriv lite mer.
sov gott för idag kära läsare o stöttepelare.

emmy840508

Äldre 4 Oct 20:06

#442

Odens Ängel skrev 2008-10-04 02:59:25 följande:

Hej Emma!Första vill jag bara säga att du är en av de starkaste kvinnorna jag någonsin läst om, att du orkar...Har följt allt i media om er, och jag har fällt många tårar, precis som många andra.Jag ser upp till dig" som inte lät "djävulen från tyskland" vinna.Max och Saga kommer alltid att finnas med dig, de finns där för att visa sin kärlek till dig, för att tacka dig för den tid de fick här på jorden, tillsammmans med dig, sin pappa och alla i er närhet.Vart du än går, och vart du än vänder dig så kommer de att vara vid din sida.Dom vet att det inte var menat, dom vet att det inte var såhär det var tänkt, men dom sitter på molnen och tackar dig för att du håller deras låga brinnande, deras andar levande och deras själar vid liv.Dina barn saknas av sin mamma, sin pappa och alla i dess omgivning, men också av svenska folket.Deras leenden kommer alltid att brinna och DIN kämparglöd kommer alltid att avundas.Du är stark Emma, och det är tack vare dig och ditt mod som dina barn är älskade och saknade av hela svenska folket!Önskar jag kunde göra något för att underlätta för er, men jag vet att det enda jag kan göra är att önska att du fortsätter att vara lika stark som du hittills varit, för ett starkt hjärta brinner klarare på himelen än 1000 eldar!Tänder alla ljus i världen för er!!!!

ÅÅåå, villka otroligt fina och genomtänka ord. Du kan verkligen frörmulera dig i ord.
Tack för allt. tack för att du tröstar mig. tack för att du ger mig hopp. Jag kämpar vidare o jag tänker aldrig ge upp.

emmy840508

Äldre 5 Oct 22:54

#462

faster skrev 2008-10-05 21:53:58 följande:

Har som så många andra tänkt på dej mkt o HUR man klarar av sånt här??!!Ja minns när det stod i tidningen att du började på att vakna upp o skulle få reda på detta fasansfulla..JAg led med dej o funderade mkt på hur det skulle gå för dej framöver.Måste säga att jag blev glad när jag ser att du är här med oss.Vet ej vad jag ska säga lr skriva som passar o inte passar men du ska veta att du finns i mina tankar dagligen!!Skickar dej en stor varm kram!

Tack för att du finns här med mig.

Ja, dagen jag vaknade upp minns jag inte. Dagen de berättade om barnen minns jag inte heller. Psykologerna har förklarat det så att man tar in det man orkar ta in. Resten stänger man ute.

När de gett mig beskedet så sade jag "ja" o sen lade jag mig ner. Jag var fortfarande drogad och sov i många dagar. Jag sov på dagtid när Min sambo oftas var i närheten och var vaken hela nätterna och var orolig och ville upp och gå, villket jag inte fick.

Jag blev överflyttad till mitt "hemskjukhus" ok min familj bad en läkare ge mig beskedet igen för jag slutader inte fråga efter barnen och jag trodde min familj ljög för mig när de sa att barnen inte fanns längre.
Denna gång var jag klar, jag förstod innbörden, de fanns inte längre, men jag fick inte veta vad som hänt... hadde de blivit sjuka? hadde de blvit utsatta för samma sak som jag? jag visste ingentigt, frågorna var många. Jag lade mig ner igen, denna gången grät jag. Mamma lade sig bredvid mig och grät hon med.

emmy840508

Äldre 7 Oct 23:11

#511

Full av förhoppning skrev 2008-10-05 23:03:21 följande:

När du råkade ut för detta fruktansvärda så låg jag på sjukhus i strikt sängläge i två månader då mitt vatten gick i vecka 21... jag låg och kämpade för min bebis liv och kunde inte göra annat än att titta på tv och dator men jag såg inget för jag var så uppslukad av mitt....Den enda nyhet i media som nådde fram till mig var denna fruktansvärda.... om dig och det du gick igenom och jag grät när jag pratade med barnmorskorna och med mina anhöriga och ifrågasatte hur livet kunde vara så orättvist och hur någon kunde vara så fruktansvärt sjuk som gör nåt sånt. Jag inser nu att jag inte då kunde ta in fullt ut vad ni gick igenom och givetvis kan ingen sätta sig in i det som inte varit med om det....Men idag... när det gick vägen för oss och vår son mot alla odds höll sig kvar i magen i två månader utan vatten och föddes 2,5 månader för tidigt svårt svårt lungsjuk och höll på att ryckas från oss, sedan mirakulöst blev bättre och bättre och av med slang efter slang och nu är en helt vanlig bebis som skrattar och äter gröt vid nästan 6 månaders ålder (egentligen bara drygt 3) DÅ hittade jag denna tråden och sedan dess läst alla artiklar och tittat på videoklipp med dig då du för första gången framträdde i tv.... och jag sitter här med gåshud och ont i hela kroppen.Och en enorm beundran över vilken varm människa du är... och så samlad.För om jag tänker på hur ont det gör i mig att tänka på det du går igenom och har gått igenom.... då kan jag inte föreställa mig hur ont det gör i dig.Bara att snudda vid tanken att det var mina barn.... det gör för ont så jag måste fort flytta tankarna till annat för att inte gå sönder.Mina varmaste tankar till dig och din familj.Kram Linda och miraklet Elias

Tack för ditt fina inlägg, o tack för att du berättar di historia, Vad skönt att allt gick bra med din lillkille. Vad fint att ni pratade om oss o tänkte på oss i en sn situation.

emmy840508

Äldre 7 Oct 23:12

#512

villelill skrev 2008-10-06 11:26:38 följande:

Hej Emma.. skickar en liten hälsning från Ume igen Hoppas allt går framåt.. Läser här ofta, men skriver inte alltid. Det är så intressant att få ta del av dina tankar och funderingar och jag måste säga än en gång att det är beundransvärt att du orkar ta dig framåt i livet! Kram H

Tack för att du finns här och läser. Det värmer att ni är villiga att dela detta med mig.

emmy840508

Äldre 7 Oct 23:14

#513

sophialicious skrev 2008-10-06 11:51:16 följande:

jag sitter här och storgråter just nu jag kan inte förstå att en människa kan göra nåt sånt här jag förstår verkligen INTE..mot BARN varför varför varför!!!???? du är fantastisk emma som klarar detta!!!!!

Nej, jag tror inte någon kan förstå alls. Okej, el nej, det vore inte okej... men det kanske vore mer förståligt om hon gått på mig. Men två barn. Det övergår allas förstånd.

emmy840508

Äldre 7 Oct 23:17

#514

nr3 skrev 2008-10-06 12:06:11 följande:

hej emma. fantastiskt vilket stöd du har bakom dig. vi är otroligt många som verkligen bryr oss om hur du mår, och som gråter med dig!jag är inne o läser här varje dag, och jag bara beundrar dig mer o mer!!du är bara så fantastisk!tror det är bra för ditt välmående att skriva av dig så som du gör!!vi vet alla vem du är idag (tyvärr ) men ändå är du anonym och likaså vi för dig! *anonyma* vänner tror jag är mycket bra ibland.vi har ett ljus stående kvar i fönstret,sedan den kväll hela sverige skulle tända ett för er.det tänder jag så gott som varje kväll, och sänder en tanke, till er o till andra som drabbats av samma öde, samma grymhet och orättvisa.jag hoppas alla små ängla barn ser o känner värmen!kram på dig o försök må väl, tänker på dig. KRAM!

Tack för ljuset som fortfarande brinner för oss. Det värmer något enormt. Jag har en hylla här hemma, men kort, leksaker, nallar och mycket mer. Där står två ljus som jag tänder varje dag, då håller jag barnen lite levande igen. Det brinner mins två ljus hela tiden vid graven, oftast 16.
Tack för att du är här inne o besöker så ofta. jag e så tacksam.

Mina två änglar

INNEHÅLL