Mina två änglar
Fru Brastad skrev 2008-10-08 10:26:49 följande:
Om jag inte är för nyfiken....vad var det Emma skulle göra med lapptäcket.Emma verkar vara helt fantastisk så nåt fint var det säkert!Vill du dela med dig?
Inlägg från: emmy840508
|
-
Lapptäcket ska jag göra av barnens kläder. Jag gick igenom alla kläder från stl 44 som saga hadde när hon var liten till stl 110 som Max kunnde ha sissta tiden. O jag kunnde bara inte slänga de där speciella kläderna som betytt någonting. So Max spindelmannenpyamas el döskallemössan... el sagas klänning som hon tyckte så mycket om och var fruktansvärt söt i. Men vad ska jag göra med kläderna? Jag bestämmde mig helt enkelt för att sätta mig o sy ett lapptäcke av dom. Ett för Max och ett för Saga. Sen kan jag ha dom framme hängandes över soffan, el lägga undan dom om det blir för påtagligt. Det e så lätt.... Men, ett fint minne av de båda.
-
Tack för tipset, det e nu gjort.Lovali skrev 2008-10-08 11:45:29 följande:Tänker på dig/er dagligen. Kram!Kan du inte lägga in länkarna till deras minnsessidor i trådstarten Emma?
-
idaja skrev 2008-10-08 14:44:16 följande:Detta hemska som har hänt har verkligen blivit stort.Här ser jag ett stort deltagande hos er mammor/änglamammor som läser Emmas inlägg. Jag själv är Emmas största lillasyster Ida. Tanken har funnits länge hos mig att starta ett forum här på familjeliv för att få ventilera och skriva av oss. Men ville lämna detta beslut till Emma eftersom jag inte visste om/när hon ville gå ut med det. Visserligen har det stått massor i tidningarna om det fruktansvärda som hänt, men ni förstår säkert mitt beslut ändå. Jag måste skriva och tacka er alla för allt stöd och alla uppmuntrande ord! Det är det vi har levt på och som delvis gjort att vi klarat oss igenom allt det senaste halvåret. Under tiden Emma låg på sjukhuset var media trycket ganska stort. Men mitt i allt så fanns allmänheten där som skickade blommor och kort, grannar som kom med mat och fika, kompisar som fanns vid ens sida och såg till att vi klev upp på morgonen, fick i oss mat och orkade med vardagen.Ni kanske inte tror att ett litet "Tänker på er" eller "Beklagar sorgen" betyder så mycket i allt det jobbiga och hemska för oss. Men jag tror att jag pratar för hela vår familj när jag säger att det är dem orden som värmer mest och som får oss att orka med livet. Saknaden efter mina små syskonbarn är enorm. De var världens gulligaste och bästa ungar! ALLT jag gör påminner om dem. Skulle göra vad som helst för att få tillbaka dem.... Jag har läst igenom många av era inlägg och måste säga att ni alla skiver många uppmuntrande ord. Många av er frågar hur Emma kan vara så stark, hur hon sörjer, hur hon orkar med livet.Emma är sådan som person är det bästa jag kan säga om detta.Jag och Emma har alltid stått varandra nära som systrar (även våran lillasyster!). Emma har alltid varit min förebild och jag har alltid sett upp till henne (och gör fortfarande!). När jag var liten sa jag alltid att jag skulle bli som hon. Stark, glad, positiv och världens snällaste! Jag är fortfarande förundrad över hur en människa kan bry sig så mycket om andra när den själv har mycket att tänka på och mår dåligt. Men Emma är sån!Alla sörjer på sitt sätt, även Emma.Vi i familjen finns där för henne när hon behöver det.Den bästa systern man kan ha! (Självklart är min andra syster också bäst!) :)
ååå, Ida, min goa syster. Du säger att jag alltid tänker på andra. Men nu har ni under många många månader tänkt på mig. Funnits vid min sida, både på sjukhuset och efter det. Det e pga att jag har er, som jag har hittat tryggheten i livet, utan barnen. Jag skulle ju inte klarat detta utan er.
Tack för att du finns med här o delar detta med mig.
Tack för alla de otroligt fina orden. Jag blir bara starkare o starkare.
-
Ja, nu e vi hemma från tingsrätten, Det gick väldigt snabbt. Förvånanasvärt snabbt. När vi skulle resa oss och gå ut igen så förstod jag inte riktigt vad som hände. Men det var skönt, för det var otroligt jobbigt att sitta där mitt emot den kvinna som gjort så frukstansvärda saker. Hur sjutton skulle man kunna föreställa sig ens att hon stått där med *** och slagit mina barn. Jag vet ju att hon slagit mig, jag såg ju henne, jag minns henne. Men barnen... varför!!!! Allt har liksom sjunkit in bit för bit. Nu var jag mer åhörare än tidigare, så jag lyckades känna efter o tänka lite.
Åklagaren bad att få prata med mig och vi gick upp på hennes rum. Det var ganska skönt, att få komma undan lite, även fast jag haft god kontakt med pressen så orkade jag inte just då. När vi var klara med mötet så gick vi ner till min familj som tålmodligt väntade på oss. Pressen var kvar, men det gjorde inget. Jag pratade gärna med dom. Vi fick ju ingen dom. Den kommer först på tisdag. Jag fick frågan hur det känns att vänta ännu mer. Men jag vet ju att hon kommer få någon påföljd. Villken det blir kan jag iaf inte påverka, så då kan jag lika gärna vänta.
jag hadde, som jag alltid haft under rättegången Max spindelmannen dock med Sagas napp hängandes kring handen, i mitt knä... det ger en trygghet och en kännsla av att barnen är med mig. -
Hejsan! tack för att du frågar. Hon har haft tolk hela tiden.frökenE skrev 2008-10-08 17:58:22 följande:Emma, jag kom på en fråga jag tänkt på ibland...Pratar hon nån svenska, tyskan? Eller har hon tolk eller pratar hon Engelska?
Men om vi ska ta det från början, så när hon har setat i förhör så har hon haft omfattande tolkning. I rätten hadde hon tolk med sig, men fick frågan om hon behövde få rättegången översatt, men hon svarade att hon förstår svenska, det svarade hon på svenska. När hon själv skulle vittna så behövde hon tolk, och pratade sedan på tyska så tolken fick översätta till oss andra.
Ibland tillade hon någonting på ganska bra svenska. -
Det där e vi två att fundera över. Jag har läst tyska i 4 år. Så jag hänger med något sånär när jag hör. Men jag e långt ifrån någon expert. Jag vet att han inte översättet ordagrant. Men jag har inte hört något radikalt fel. Men som sagt jag uppfattar inte allt.Umm Elias skrev 2008-10-08 20:18:39 följande:Svar på #632Hej..Jag tycker det är konstigt det här med tolkar...hur kan man egentligen lita på att tolken inte "hjälper" genom att varna för att säga olika saker etc..Vet att dt fungerar så med tolkar på vssa språk...kanske inte i såna här allvarliga situationer men den här tjejen verkar ha svårt att bestämma när hon förstår och inte förstår svenska...
Men du har rätt i att det verkar som att hon har svårt att bestämma sig när hon förstår o inte. -
Jag har uppdaterat minnessidan med lite blogg och bilder nu.
-
Ja, du har rätt, så skulle det kunna vara. Jag kan inte uttala mig alls om det. Men som du säger, hon har ju inte klarat sig på tolkens "hjälp" isf. För hon kommer ju sitta ett tag nu. Tills hovrätt iaf.Umm Elias skrev 2008-10-08 20:31:47 följande:Ja...men även om han nu skulle öbersätta ordgrant kan det vara så att han liksom säger "nej säg inte så, det är inte bra" eller liknande och utelämnar saker hon egentligen sa... Jag vet att det hände när min svåger hade tolk, den sa till honom vad han ska säga och inte för att han skulle undvika problem (det var inget allvarligt men ändå)...Jag hoppas verkligen hon får vad hon förtjänar...Jag antar dock att hon får det, de brukar inte tycka om barnamördare i fängelserna....Inte i något land..
-
Nu kommer vi ha 8 veckor med fulla av ingenting. Under rättegången så har vi haft något att koncetrera oss på. Sen har vi rensat igenom våra tillhörigheter i magazinet vi skaffat oss med alla saker som var i huset. Men vad har vi kvar nu? vad gör man när man inte har någon "uppgift" att ta itu med. Jag kan verkligen inte börja jobba, alla mina rädslor sitter fortfarande i. Vad gör ni som går sjukskrivna om dagarna?
-
En fråga till, jag har kartongvis med kläder. Jag har inte slängt något sen de var små. Vart gör man av allt? jag har frågat runt o det e ingen i min närhet som behöver. Om man ska skänka det? har ni något förslag på ställe som vill t emot så mycket kläder (14 kartonger) på en gång.
Likadant med leksaker, vagnar, gåstol, cyklar mm vart gör man av det? Visst man kan sälja på blocket. men jag vill inte kämpa med att bli av med sakerna. då skänker jag nästa hellre bort det.
Förslag?